| 1. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 2. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 3. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Kraftproduktion och miljöopinion : Kritiken av vindkraftens miljöpåverkan och den som riktats mot övriga kraftslag
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alla typer av storskalig elproduktion i Sverige har mött någon sorts miljömotstånd, och kan sägas stå i konflikt med ett eller flera av de nationella miljömålen. Detta innebär att valet av energislag inte endast handlar om teknisk-ekonomiska beräkningar utan också involverar beslut om vilka miljökonsekvenser som är att föredra, och även vilken miljöopinion som ska hörsammas. Argumenten mot användandet av en viss energikälla bestämmer delvis vilka argument som kan aktualiseras i relation till en annan energikälla. Föreliggande rapport analyserar miljöopinionen mot vindkraft i Sverige och skillnader mellan denna opinion och andra energirelaterade miljöopinioner.Formuleringen av en vindkraftsopinion Vindkraft förespråkades under 1980-talet kraftigt av den miljörörelse som protesterade mot kärnkraft, men ett överskott av el under perioden innebar att en rad statliga utredningar enhälligt konstaterade att vindkraft inte skulle kunna konkurrera på energimarknaden inom en överskådlig framtid. Detta innebar att det vid 1990-talets inledning endast fanns ett fåtal vindkraftverk i Sverige. Under början av det nya milleniet började situationen förändras, och stora statliga investeringar har radikalt ändrat förutsättningarna för produktionen av vindkraftsel. Idag identifieras vindkraft från statligt håll som en av de viktigaste delarna i elproduktionsmixen inför framtiden. Denna förändring kan givetvis förklaras med beslutet om att utöka andelen förnybara energikällor i den svenska energimixen till 50 % till år 2020.Det miljömässigt motiverade motståndet mot vindkraft kan te sig överraskande mot bakgrund av tre faktorer. För det första har vindkraften historiskt alltid identifierats som det hållbara alternativet till kärnkraft. För det andra visar opinionsundersökningar oftast att vindkraften åtnjuter ett brett stöd hos allmänheten, och för det tredje finns en bred konsensus inom ekologisk och biologisk forskning om att vindkraft är den energikälla som är minst förknippad med skadliga effekter på ekosystem. Vid en jämförelse mellan miljöopinionen mot vindkraft och den som riktats mot de andra energislagen, står det klart att en unik aspekt av den förra är att argumenten mot dess användning formulerats långt innan en storskalig utbyggnad ens var planerad. Argumenten mot vattenkraft, kärnkraft och biobränslen formulerades när infrastrukturen för elproduktion redan byggts ut i stor skala och flera år efter att utbyggnadsplanerna hade sett dagens ljus. I fallet med vindkraft fastlades de motargument vilka utgör grunden för opinionen ännu idag redan på 1970-talet. Dessa argument formulerades först i statliga utredningar och gick ut på två saker: att vindkraften var otillräcklig ur effektivitetssynpunkt, och att den förstörde den visuella miljön. Argumentet om visuell störning är intressant på så vis att det är endast gällande vindkraft som statliga utredningar och propositioner har intagit en estetisk ståndpunkt. Den närmaste parallellen i svensk miljöhistoria är opinionen mot vattenkraft, men i det fallet krävdes att argumenten översattes till vetenskapliga argument om hot mot biodiversiteten för att motståndet skulle bli effektivt. I det fallet var det också miljöorganisationer och lokala aktionsgrupper som reste invändningar på estetiska grundvalar och inte regeringen och statliga myndigheter. Även om det rent hypotetiskt går att föreställa sig liknande argument kan resas mot övriga energislag, är det markant att så endast skett från statligt håll just i förhållande till vindkraften.Den logiska slutsatsen som följer av detta är att elbolag och politiker på 70- och 80-talet var överens om att kärnkraft och vattenkraft skulle utgöra Sveriges huvudsakliga källor till elförsörjning under överskådlig framtid. Det miljövärnande argumentet kunde fogas till diskussionen som extra tyngd.Under denna tid fanns det hos miljöorganisationer och allmänhet ett stort stöd för idén om utbyggnad av vindkraft, och motargumenten uttrycktes alltså huvudsakligen inom statliga utredningar, officiella energirapporter etc. När statliga aktörer bytte fot i vindkraftsfrågan i början av 2000-talet till följd av klimatlarmens påverkan på det politiska klimatet, fanns det således redan en vindkraftskritisk diskurs tillgänglig. När lokala protestgrupper började protestera mot storskalig vindkraftsutbyggnad var det också huvudsakligen denna diskurs som utnyttjades. Vindkraftsmotståndet ökade i takt med vindkraftens utbyggnad under 2000-talets första årtionde, och ett nationellt nätverk av lokala organisationer vid namn Föreningen Svenskt Landskapsskydd skapades. År 2009 hade föreningen enligt egen uppgift 15 000 medlemmar.Miljöopinionen mot vindkraft bygger på två relaterade konfliktfrågor. Den första gäller spänningen mellan det lokala och globala: kan globala miljöhänsyn motivera en politik som leder till negativa miljökonsekvenser på lokal nivå? Den andra gäller spänningen mellan expertkunskap och lokal kunskap, och är relaterad till den första. Biologer, ekologer, miljöadministratörer och andra professionella aktörer ser inte något fundamentalt miljöproblem i relation till vindkraftsutbyggnad. Lokala grupper däremot, vilka inte har tillgång till expertkunskap, betraktar vindkraften som ett reellt hot mot sin subjektiva upplevelse av det lokala landskapet. Frågan som ställs handlar därmed om vems och vilken typ av kunskap som ska värderas högst.Det finns även en annan aspekt av konflikten mellan lokal kunskap och expertkunskap som förtjänar att lyftas fram, nämligen frågan om rättvis resursfördelning. I protester mot vindkraft åberopas ofta en idé om att landets urbana centra exploaterar landsbygden genom att lägga beslag på dess resurser och mark utan att ge tillbörlig kompensation. Enligt detta synsätt utgör vindkraftsutbyggnaden bara ännu ett led i en lång historia av centrums exploatering av periferin. Kritiker pekar på att vindkraft aldrig har lett till lokal tillväxt och ökad sysselsättning.Slutligen måste även skaldimensionen belysas. Innan storskalig utbyggnad av vindkraft blev aktuell i början av 2000-talet fanns det som sagt ingen bred miljöopinion. Planerna på utbyggnad har i Sverige alltid förutsatt ett behov av stora vindkraftsparker, och kritiken mot vindkraft fokuserar ofta just på anläggningarnas storskalighet. I denna kontext är det värt att lägga märke till de annorlunda exemplen från Tyskland och Danmark, där en decentraliserad vindkraftsinfrastruktur med huvudsakligen kooperativa och lokalt förankrade ägandeformer, har mött väldigt litet motstånd.Fyra huvudsakliga skillnader Den första viktiga aspekten att lägga märke till vid en jämförelse med andra energirelaterade miljöopinioner är det faktum att vindkraft alltid förknippats med miljömässig hållbarhet. Av denna anledning är det omöjligt för dess motståndare att argumentera mot vindkraftsutbyggnaden från ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Det skulle inte heller vara strategiskt av vindkraftsmotståndarna att hävda vikten av att prioritera ett orört landskap framför balanserade ekosystem, vilket ofta är vad som ligger i vågskålen när andra energikällor kritiseras (åtminstone när det gäller biobränslen och vattenkraft). Det alternativ som återstår för vindkraftsopinionen är således att andra energislag är att föredra. Med andra ord är alla vindkraftsmotståndare, med undantag för den lilla minoritet som hävdar behovet av att minska all typ av elproduktion, mer eller mindre tvungna att försvara de andra energislagen under överskådlig framtid. Och detta försvar måste göras på estetiska grundvalar och utifrån idén om individens rätt till en subjektiv naturupplevelse.En andra aspekt som är viktig att belysa är bristen på möjlighet att översätta vindkraftsmotståndet till vetenskapliga utsagor. Alla andra energirelaterade miljöopinioner har lyckats uttrycka sitt motstånd i vetenskapliga termer, vilket har förlänat protesterna tyngd. Den närmsta parallellen till vindkraftsmotståndet utgörs av opinionen mot vattenkraft, som när den tog form under 1950-talet använde liknande estetiska argument mot utbyggnad. Först när vattenkraftsmotståndet på vetenskaplig grund kunde börja hävda att en utbyggnad inte var acceptabel, eftersom denna kunde hota biodiversitet och unikt forskningsmaterial, vann det gehör i riksdagen. Kritiken av vattenkraften kunde också fokusera på det globala värdet av Sveriges unika älvar, och på så vis kombinera ett lokalt perspektiv med ett nationellt och globalt. Kritiker av biobränslen har kunnat hävda det nationella intresset av att inte riskera skogarnas biodiversitet, och kärnkraftsmotståndet har såklart alltid utgått från ett globalt perspektiv. Vindkraftsopinionen är unik i sällskapet på så vis att den inte lyckats finna förankring i forskning, varken vad gäller hot mot biodiversitet eller mänsklig hälsa. Det är rimligt att anta att detta försvagar dess kraft som politisk opinion, samtidigt som det gör motståndet till en utpräglat lokal angelägenhet, centrerad kring det lokala intresserat av landskapsbevarande. Bristen på vetenskaplig förankring innebär också att vindkraftsmotståndet måste fokusera på nuet eller åtminstone den nära framtiden, till skillnad från andra miljöopinioner, i synnerhet kärnkraftsopinionen. Kritiker av andra energislag kan fokusera på det faktum att potentiella miljöskador är irreversibla, medan detta inte är möjligt för vindkraftsmotståndet.Den tredje viktiga skillnaden, vilken nämndes tidigare, är att argumenten mot vindkraft formulerades långt innan en storskalig utbyggnad ens var påtänkt, samt det faktum att detta gjordes inom riksdagen och inte av utomparlamentariska grupper. Andra
|
|
| 4. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, et al.
(författare)
-
The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
|
|
| 5. |
- Dalhammar, Carl
(författare)
-
Lagstiftningens roll i den integrerade produktpolitiken
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den miljöorienterade produktpolitiken är att förebygga och minska produkters negativa påverkan på miljön och på människors hälsa under produktens hela livscykel. För att detta ska uppnås krävs att alla aktörer tar ett ansvar och att olika styrmedel såväl frivilliga som tvingande utvecklas och kombineras på ett effektivt sätt. I denna rapport redovisas hur lagstiftningen, framförallt den svenska, kan användas för att förbättra produkters miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. I studien ingår även att undersöka hur lagstiftning kan samverka med andra styrmedel och verktyg för att uppnå en mer miljöanpassad produktutveckling. Rapporten utgör en underlagsrapport till Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om den miljöorienterade produktpolitiken, ”På väg mot miljöanpassade produkter”, Naturvårdsverkets rapport 5225.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 9. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en del av de svenska miljökvalitetsmålen • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för allakompensationsåtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra och bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper som företrädesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
|
|
| 10. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
