1.
Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
Radio :
2004. - vol 2
Ingår i: <em>Encyclopedia of Children and Childhood in History and Society</em>. - New York, London : Macmillan Reference. - 0028657144 - 9780028657141 ; , s. 707-709
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
2.
3.
Sparrman, Anna, 1965-, et al.
(författare)
Popular Film Meets Education : Young people engaging in School-Movie Projects
2005
Ingår i: Childhoods 2005 Oslo. - Oslo. - 8256963522 ; , s. 358-
Konferensbidrag (refereegranskat) abstract
Popular Film Meets Education. Young people engaging in School-Movie Projects This paper is based in a research project concerned with how young people talk about social issues in school. It takes its starting point in some of the state-run School-Movie Projects in Swedish schools in 2003. The aim of such movie projects is to use film as an educational tool, i.e. in line with contemporary ideas that learning takes place in all milieus and settings. School movies are selected from the commercial cinema repertoire, and pupils watch them at local cinemas. Thereafter a common follow-up activity is to discuss the film. These discussions may be led by a teacher in a classroom, or initiated by a teacher and then followed by group discussions among pupils. Popular films are supposed to prompt pupils’ social awareness, reflection and critical thinking. This paper examines how young people relate to popular film in educational settings. An important research question is to understand how young people, in School Movie Projects, express their own possibilities to create change and continuity in societal and political processes. What subjects are brought up? What political and social issues do the pupils engage in and what are they less inclined to pay attention to? Do these issues become gendered in the discussions? Media ethnographic data has been collected in 10 classes in 4 Swedish towns, involving about 250 pupils discussing three different movies (Lilya 4-ever, The Evil (Ondskan), and About a Boy). The material consists of transcribed talk-in-interaction. In analysing the data a qualitative method, critical discourse analysis (Norman Fairclough, 1992, 2003), has been applied.
4.
5.
6.
Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
Att ha barn med är en god sak : Barn, medier och medborgarskap under 1930-talet
1999
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Denna avhandling handlar om hur samhället presenterades för barn via skolradion och Folkskolans barntidning under 1930-talet. I avhandlingen granskas hur såväl barnen som medierna i sig gjordes till redskap i den ideologiska striden om välfärdsstatens förändring och innebörder under 1900-talet. Studien handlar om innehållet i medierna och de om de aktörer som utformade program och texter. Vilka aktörer ville ha med barn och varför blev barn användbara i striden om skolradions innehåll och utformning? Vad fanns det för likheter och skillnader i sättet att tilltala och beskriva barn i de båda medierna? Ett viktigt resultat i avhandlingen är hur genus och etnicitet relaterades till barn i skapandet av en svensk folkhemsidentitet.
7.
Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
Att ha fokus på barns aktivitet. Hur förskolebarndomen blev norm i välfärdsstaten
2003
Ingår i: Barnets bästa.. - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion. - 9171395830 - 9789171395832 ; , s. 177-220
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Begreppet "barns bästa" har varit vägledande för en rad välfärdspolitiska åtgärder under senare år. Denna antologi fyller en lucka i forskningen om barn och välfärdsstaten och visar hur begreppet barns bästa ges olika innebörder med också skapar en gemensam begreppsram.Två viktiga frågor präglar texterna: dels frågan om välfärdsstatens sena omvandling påverkat och förändrat barns villkor, dels vilka innebörder som givits begreppet barnets bästa.
8.
9.
10.
Lindgren, Anne-Li, 1965-
(författare)
Den "nyttiga" leken. Sammanlänkningen av begreppen lek och lärande under 1990-talet
2002
Ingår i: Locus. - 1100-3197. ; 2, s. 22-35
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Lekens betydelse för barns utveckling har betonats i flera decennier, men värdet av lek har förklarats på olika sätt. I riktlinjerna för förskolan och i Utbildningsradions program under 1990-talet har intresset allt starkare riktats mot lek som en lärande aktivitet. Barns lek beskrivs som nyttig och ändamålsenlig - som ett instrument pedagoger bör lära sig att utnyttja genom att observera och dokumentera barnens aktiviteter.
