1.
Sparrman, Anna, 1965-, et al.
(författare)
Popular Film Meets Education : Young people engaging in School-Movie Projects
2005
Ingår i: Childhoods 2005 Oslo. - Oslo. - 8256963522 ; , s. 358-
Konferensbidrag (refereegranskat) abstract
Popular Film Meets Education. Young people engaging in School-Movie Projects This paper is based in a research project concerned with how young people talk about social issues in school. It takes its starting point in some of the state-run School-Movie Projects in Swedish schools in 2003. The aim of such movie projects is to use film as an educational tool, i.e. in line with contemporary ideas that learning takes place in all milieus and settings. School movies are selected from the commercial cinema repertoire, and pupils watch them at local cinemas. Thereafter a common follow-up activity is to discuss the film. These discussions may be led by a teacher in a classroom, or initiated by a teacher and then followed by group discussions among pupils. Popular films are supposed to prompt pupils’ social awareness, reflection and critical thinking. This paper examines how young people relate to popular film in educational settings. An important research question is to understand how young people, in School Movie Projects, express their own possibilities to create change and continuity in societal and political processes. What subjects are brought up? What political and social issues do the pupils engage in and what are they less inclined to pay attention to? Do these issues become gendered in the discussions? Media ethnographic data has been collected in 10 classes in 4 Swedish towns, involving about 250 pupils discussing three different movies (Lilya 4-ever, The Evil (Ondskan), and About a Boy). The material consists of transcribed talk-in-interaction. In analysing the data a qualitative method, critical discourse analysis (Norman Fairclough, 1992, 2003), has been applied.
2.
Making culture : Children’s and young people’s leisure cultures
2019
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Making culture is a research anthology focusing on children’s and young people’s leisure culture. Nineteen researchers from the Nordic countries have been invited by the Nordic Agency for Cultural Policy Analysis (Kulturanalys Norden) to explore, describe and analyse how children and young people act as cultural ‘doers’. The anthology provides researchers, policymakers and practitioners with insights and analyses on children’s and young people’s culture.
3.
Annerbäck, Johanna, 1985-, et al.
(författare)
The Child Tourist : Agency and Cultural Competence in VFR Travel
2022
Ingår i: Tourism and Hospitality. - Basel, Switzerland : MDPI. - 2673-5768. ; :2, s. 451-465
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
In this article, we meet a seven-year-old boy, Matti, who was adopted from his birth country in Africa by a family in Sweden. We meet him together with his family as they are planning a family adoption return trip to his birth country and again after their return. We argue that an adoption return trip is a form of family travel and/or visiting friends and relatives (VFR) travel. By methodologically using a so-called children’s perspective we are primarily focusing on Matti and how he talks about the return trip. We explore some key concepts from child studies through Matti’s relational encounters in the world. By presenting agency and cultural competence as something that is enacted in practice, we show how they are enacted through the dependencies between Matti, his mother and his sister. The analysis shows that cultural competence and agency are fluid in the sense that they can be changed by how topics of discussion are woven through one another. Staying with Matti’s lived practices makes it possible to elaborate on and demonstrate different forms of competence and agency that are important for understanding children as tourists and children’s roles in family travel.
4.
Den väsentliga vardagen : Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild.
2009. - 1
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för bokens skribenter är att de är eller har varit doktorander för professor Karin Aronsson vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang. Boken vänder sig till studenter, lärare, forskare samt praktiker med intresse för samtal, kulturella utryck och andra vardagliga fenomen som t.ex. tolkade samtal, flerspråkighet, visuell kultur, kamratrelationer, läsning, bildanvändning, grupparbete, etc. Kapitlen i boken kan med fördel användas såväl inom utbildning, arbetsliv som på fritiden för att fördjupa förståelsen av igenkännbara vardagliga fenomen och öka kunskapen om dessa fenomens komplexitet och mångfacetterade betydelser.
5.
6.
Eriksson (Barajas), Katarina, 1966-, et al.
(författare)
Hej och välkomna till barnens sagotimme : Barn leker barnkultur på fritids
2002
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Barnkulturforskningen vilar på en lång tradition inom ämnen som estetiskt skapande, medier, leksaker, kamratkulturer, folklore, lek, litteratur, musik, teater och dans. Begreppet barnkultur definieras ofta som den samhällsstödda (kanoniserade) kultur som skapas av vuxna för barn (Hanson & Sommansson, 1998). Barns kultur kan däremot definieras som de sociala handlingar barn utför inom ramarna för friutrymmen som de skapar sig eller har att tillgå inom sociala institutioner som fritidshem, familj eller skola (Hanson & Sommansson, 1998; James, Jenks & Prout, 1998).Barnkulturforskning studerar och analyserar inte enbart samhällsstödd kultur. Den gemensamma nämnaren för denna forskningstradition är att de flesta inom området studerar och analyserar kulturella uttryck som vänder sig till barn, så som barnlitteratur, barnteater, data- och videospel, samt reklam riktad till barn alternativt föreställande barn.Det har inte bedrivits lika mycket forskning om barns kultur som om barnkultur. Merparten av den forskning som finns inom området bygger på likartade metodologiska utgångspunkter. Oftast utgår studierna från etnografiskt material eller från intervjusamtal.Allison James, Chris Jenks och James Prout (1998) argumenterar för empiriska studier av barns kultur som synliggör dynamiken mellan individ och samhälle. Författarna beskriver barns kultur som ett sätt att vara barn bland andra barn med en speciell kulturell stil men de menar samtidigt att detta alltid hänger samman med specifika tider, rum och platser. Deras perspektiv på barns kultur definieras som samhälleligt kontextualiserade sociala handlingar och inte enkom som skämt, ramsor eller folklore vilket var vanligt i tidigare forskning (jfr exempelvis Opie & Opie, 1970). Författarna menar att barn inte endast anpassar sig till de strukturer eller institutioner de omges av. Genom tillägnande, transformering och motstånd blir barnen aktörer i förhållande till rådande diskurser (James et al., 1998). Barns kultur blir därmed ett begrepp som präglas av både rörelse, pluralism och fragmentering, vilket i sin tur innebär att barns kultur egentligen bör benämnas barns kulturer.Att studera barns kultur medför en förståelse av barn som individer med aktörskap. Att studera barn som aktörer kan innebära olika saker. I detta arbete menas med aktörskap ett studium av barns egna handlingar i vardagen. Det innebär att vår förståelse av barn är att de är samhällsvarelser som både influeras av och blir influerade av sin omvärld.En vanlig vuxeninitierad barnkulturpraktik är sagostunden, vanligast förekommande inom förskolan (se till exempel Asplund Carlsson & Graneld, 1995) och på bibliotekens barnavdelning.Barns språkutveckling och metod för att utläsa och förstå sin tillvaro börjar långt tidigare än förmågan att tala och läsa, hävdar Shirley Brice Heath i What no bedtime story means: Narrative skills at home and school (1982). Heath refererar bl a till ett medelklassområde med stark anknytning till skolkulturen i sydöstra USA, kallat Maintown. Där uppmuntras barnen tidigt av sina föräldrar att lära sig läsa och tolka sin tillvaro genom identifikation av objekt och föremål i till exempel bilderböcker. Dessutom uppmanas dessa medelklassbarn att se samband mellan avbildade föremål och bild; en metod som Heath kallar what-reasoning.Genom att studera barn som leker1 en sådan vuxeniniterad barnkulturpraktik – sagostund – kan man få ökad kunskap om hur barn ser på kulturevenemang som vuxna förser dem med. Denna studie kan därmed sägas anlägga ett dubbelt fokus: på barns kultur och på barnkultur.
7.
Evaldsson, Ann-Carita, 1958-, et al.
(författare)
Barns kamratkulturer (hjärta) visuella kulturer = Sant. Två analyser av barns samtal om reklam
2009. - 1
Ingår i: Den väsentliga vardagen. - Stockholm : Carlsson. - 9789173312295 - 9173312290 ; , s. 94-134
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för bokens skribenter är att de är eller har varit doktorander för professor Karin Aronsson vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang. Boken vänder sig till studenter, lärare, forskare samt praktiker med intresse för samtal, kulturella utryck och andra vardagliga fenomen som t.ex. tolkade samtal, flerspråkighet, visuell kultur, kamratrelationer, läsning, bildanvändning, grupparbete, etc. Kapitlen i boken kan med fördel användas såväl inom utbildning, arbetsliv som på fritiden för att fördjupa förståelsen av igenkännbara vardagliga fenomen och öka kunskapen om dessa fenomens komplexitet och mångfacetterade betydelser.
8.
Gustafsson, Johanna, 1985-
(författare)
Adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer
2020
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Den här kvalitativa studien undersöker adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer. Analysmaterialet består av intervjuer med barn och föräldrar i tio svenska adoptivfamiljer både inför och efter genomförda adoptionsåterresor. I fokus för studien står frågor om hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en återresa, planeringen av resans innehåll och upplevelserna av resan. Analyserna visar att både barn och föräldrar är delaktiga i att planera och genomföra adoptionsåterresorna. Bland annat förhandlar familjemedlemmarna om resornas inriktningar, funktioner och betydelser. Adoptionsåterresor blir till i samspel mellan barn och föräldrar, rekommendationer för återresor, förhoppningar, förutsättningar, möjligheter, risker och inte minst individuella rädslor. Studien nyanserar allmänna idéer om att en adoptionsåterresa enbart är till för adopterade och föreslår att vi behöver förstå resorna som ett gemensamt familjeprojekt. Dessutom synliggör studien att familjeadoptionsåterresor är ett resultat av dynamiska familjeprocesser som skapar och aktualiserar värden och ideal om familjeliv, föräldraskap, barn, semestrar och pengar – och att barn är en del av hur sådana värden och ideal skapas. För att fånga den komplexitet som omger familjers adoptionsåterresor har studien krävt en kombination av teorier och metoder från barn- och barndomsstudier samt familjestudier med turismvetenskaplig forskning och ekonomisk sociologi. Studien är ett resultat av förhållningssätt som tar fasta på rörligheten i begrepp som familj, barn, föräldraskap, ursprung, pengar och återresande och pekar på betydelsen av att se barn som sociala och kulturella aktörer i sin egen rätt. Avhandlingen bidrar teoretiskt och metodologiskt till forskning om adoptionsåterresor, ursprungsresor och familjesemestrar.
9.
10.
Hrechaniuk, Yelyzaveta, 1990-
(författare)
Children helping children? : Values and concerns in corporate charity
2021
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The aim of this thesis is to explore corporate children's charity in practice. This is achieved by examining empirically a campaign organized by the company IKEA in collaboration with the non-profit organization Save the Children. In this campaign, organized in Sweden in 2017, the total revenue from the sales of IKEA's soft toy collection based on children's drawings were donated to Save the Children's safe sports project. Online ethnographic methods were used to collect the empirical materials: the online and in-store promotion of the campaign and the soft toys. In additions, qualitative interviews with professionals at the IKEA Foundation, IKEA and Save the Children were conducted. These materials were analyzed using the theoretical concepts of "values" and "concerns". The argument in the thesis is that coordinating what is worthy, important, and desirable (values) with matters of worry (concerns) allows the two partners to present their collaboration as a shared charity campaign for a children's rights cause. It is argued that the work of coordinating values and concerns can be achieved in different ways, which are described in the empirical chapters. For example, by discursively separating the potentially conflicting values or pairing concerns with the values they threaten. However, as a result, some values of children and of charity are amplified, while others are taken for granted.The study combines two interdisciplinary fields, Child Studies and Valuation Studies. The contribution to Child Studies is a practice-based approach to studying values in children’s charity and, in particular, the values and ideals of children. The thesis contributes to Valuation Studies by developing tools for analyzing more elusive values and informal valuation practices.
