1.
Björkman, Maria, 1974-, et al.
(författare)
Selling eugenics : the case of Sweden
2010
Ingår i: Notes and records of the Royal Society of London. - : The Royal Society. - 0035-9149 .- 1743-0178. ; 64:4, s. 379-400
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
This paper traces the early (1910s to 1920s) development of Swedish eugenics through a study of the social network that promoted it. The eugenics network consisted mainly of academics from a variety of disciplines, but with medicine and biology dominating; connections with German scientists who would later shape Nazi biopolitics were strong. The paper shows how the network used political lobbying (for example, using contacts with academically accomplished MPs) and various media strategies to gain scientific and political support for their cause, where a major goal was the creation of a eugenics institute (which opened in 1922). It also outlines the eugenic vision of the institute's first director, Herman Lundborg. In effect the network, and in particular Lundborg, promoted the view that politics should be guided by eugenics and by a genetically superior elite. The selling of eugenics in Sweden is an example of the co-production of science and social order.
2.
3.
Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria
2006
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
I denna temaavdelning av Lychnos har ett antal artiklar samlats, som speglar pågående forskning i landet som rör i vid mening idéhistoriska perspektiv på mat, vetenskap och idétraditioner. Ett gemensamt inslag i artiklarna är intresset för hur vetenskapligt eller principiellt grundande uppfattningar om vad som är bra, nyttig och näringsriktig mat har omformatstill individuella kostråd och legat till grund för politiska beslut. 1700-talets hälsoråd och hushållsläror och 1900-talets lagstiftning om hygieniska åtgärder kan ganska enkelt placeras in i den sociala och kulturellaprocess, genom vilken vetenskapen och experternas kunskaper tillskrevs en allt viktigare roll i formandet av ett bättre och mer välplaneratsätt att leva. Men även motstånd, motrörelser och subkulturer har bidragit till formandet av föreställningar om vad som är ett bra och naturligtkosthåll. Vetenskapen och dess tillämpningsområden har i detta liksom i många andra sammanhang visat sig vara en bland en rad skilda faktorer, som haft betydelse för de olika sätt på vilka maten kommit att ingå i människornasföreställningar om sig själva och de liv de vill leva
4.
Lychnos : årsbok för idé- och lärdomshistoria. 2005
2005
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Lychnos. årsbok för idé och lärdomshistoria ges ut av Lärdomshistoriska Samfundet. Den har utkommit med sedan 1936 och är därmed en av världens äldsta publikationer inom idé- och lärdomshistoria och vetenskapshistoria. Förutom vetenskapliga uppsatser innehåller Lychnos en gedigen recensionsavdelning.
5.
6.
7.
8.
9.
Vetenskapens sociala strukturer : sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt
2008
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.
10.
