| 1. |
- Svensson, Jakob, et al.
(författare)
-
2023 års ekonomipris till Claudia Goldin
- 2023
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:8, s. 38-45
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat dela ut årets ekonomipris till Claudia Goldin (verksam vid Harvard University) ”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall”. Hon var först med att ge en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden genom århundradena. Forskningen belyser drivkrafterna bakom förändringarna och pekar på de huvudsakliga orsakerna till de skillnader mellan könen som kvarstår än i dag.
|
|
| 2. |
- Stoddard, Isak, et al.
(författare)
-
Three Decades of Climate Mitigation: Why Haven't We Bent the Global Emissions Curve?
- 2021
-
Ingår i: Annual Review of Environment and Resources. - : Annual Reviews. - 1543-5938 .- 1545-2050. - 9780824323462 ; 46, s. 653-689
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Despite three decades of political efforts and a wealth of research on the causes and catastrophic impacts of climate change, global carbon dioxide emissions have continued to rise and are 60% higher today than they were in 1990. Exploring this rise through nine thematic lenses-covering issues of climate governance, the fossil fuel industry, geopolitics, economics, mitigation modeling, energy systems, inequity, lifestyles, and social imaginaries-draws out multifaceted reasons for our collective failure to bend the global emissions curve. However, a common thread that emerges across the reviewed literature is the central role of power, manifest in many forms, from a dogmatic political-economic hegemony and influential vested interests to narrow techno-economic mindsets and ideologies of control. Synthesizing the various impediments to mitigation reveals how delivering on the commitments enshrined in the Paris Agreement now requires an urgent and unprecedented transformation away from today's carbon- and energy-intensive development paradigm.
|
|
| 3. |
- Millkrantz, Jens, 1989, et al.
(författare)
-
Petrokultur och energihistoria
- 2022
-
Ingår i: Scandia. - : Scandia: Tidskrift for historisk forskning, Lund University. - 2002-4339 .- 0036-5483. ; 88:1, s. 127-140
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Trots dess helt avgörande roll för det moderna samhällets uppkomst och utveckling har oljan varit förvånansvärt frånvarande i historisk forskning, med vissa undantag för specifikt energihistorisk forskning. Samtidigt har oljan och oljerelaterade idéer och praktiker tagit allt större plats inom andra humanistiska discipliner, såsom miljö- och energihumaniora. I denna översiktsartikel introducerar vi den forskning från dessa fält som samlats under begreppet petrokulturer (petrocultures).
|
|
| 4. |
- Brolin, John, et al.
(författare)
-
Environmental factors in trade during the great transformation : Advancing the geographical coverage before 1950
- 2020
-
Ingår i: Journal of Global History. - 1740-0228. ; 15:2, s. 245-267
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In the study of trade-embedded environmental factors (land, water, energy, or material flows), three conflicting interpretations prevail concerning what happened before 1950. The 'great specialization' narrative argues that trade served to lighten pressure on the environment by redistributing environmental services from where they were abundant to where they were scarce. The 'great divergence' sees an exploitative transfer from poor countries to rich and powerful ones or an environmental load displacement from rich to poor. The 'great acceleration' dismisses flows as insignificant either way. We review long-term national studies and find an almost exclusive focus on developed countries, mostly European and especially the UK, where more systematic studies tend to support 'specialization' and/or 'acceleration'. By contrast, more qualitative studies on individual exports from developing countries often support 'divergence', but, since imports are excluded by design, this can never be demonstrated. We propose widening the geographical scope of long-term national studies beyond Europe and extending existing studies with bilateral trade, and suggest that 'developing country' trade be quantified according to existing methods of environmental accounting.
|
|
| 5. |
- Brolin, John, et al.
(författare)
-
Global trade in the Anthropocene : A review of trends and direction of environmental factor flows during the Great Acceleration
- 2022
-
Ingår i: The Anthropocene Review. - : SAGE Publications. - 2053-020X .- 2053-0196. ; 9:1, s. 71-110
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Global trade is a neglected topic in debates on the Anthropocene, but plays an implicit role in several suggested definitions of it. Trade’s role in shifting environmental burdens around the globe differed substantially between the Columbian Exchange (1492−1800), the Industrial Revolution (~1800−1950) and the Great Acceleration (post-1950). However, this systematic state-of-the-art review shows that the more than 350 global studies of trade-embedded environmental factors all centre on the Great Acceleration. An underlying concern here is whether environmental factor flows are to the economic and/or environmental benefit of all, a case of the rich exploiting the poor, or merely the inadvertent consequence of differences in environmental efficiency. We point out similarities in the trends and direction of flows between major world regions and between developed and developing countries. Factors such as land, virtual water, HANPP and eutrophying pollutants that are related to the organic economy (or direct biomass flows), primarily flow from regions where population density is low to where it is high, and are only secondarily affected by affluence. Indicators such as energy, airborne pollutant emissions and greenhouse gasses that are related to the mineral economy (fossil fuel, metal and mineral use) tend to flow from developing to developed countries, and are explained either by higher consumption rates or greater environmental efficiency in affluent countries, which has similar consequences for net flows. We weave the shifting trends and directions of flows during the Great Acceleration into a coherent story. Finally, returning to the period before the Great Acceleration, we argue the need for global studies of trade-embedded factor flows before 1950 to test ideas on the character and origins of the Anthropocene, and to accomplish this suggest either geographically extending quantitative long-term national and/or commodity studies, or environmentally extending recently compiled global monetary bilateral trade data for the pre-1950 period.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Dribe, Martin, et al.
(författare)
-
Widowhood strategies in preindustrial society
- 2007
-
Ingår i: Journal of Interdisciplinary History. - : MIT Press - Journals. - 0022-1953 .- 1530-9169. ; 38:2, s. 207-232
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Forsberg, Henrik, 1983-
(författare)
-
Den svårsmälta svälten: forskningen om 1860-talets hungersnöd i Sverige : [A famine difficult for historians to digest: research on the 1860s famine in Sweden]
- 2023
-
Ingår i: Scandia. - Lund : Stiftelsen Scandia. - 0036-5483. ; 89:1, s. 99-114
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges sista nödår inträffade vid slutet på 1860-talet efter en rad missväxter. Även om populärhistoriska verk gjort ämnet bekant för en bredare allmänhet så står den vetenskapliga kunskapsnivån på en relativt låg nivå. Översiktsverken i Sveriges historia under 1800-talet presenterar händelsen som en liten parentes, samtidigt som kausalitetsförhållanden och nödens regionala skillnader inte uppmärksammas tillräckligt. Missväxterna var inte riksomfattande utan varierade kraftigt från region till region och från år till år. Det största skördebortfallet var i Västerbotten år 1867 vilket följdes av en ökad dödlighet. Västerbottens dödlighet år 1868 var landets högsta jämfört med alla andra län. Undsättningsåtgärderna har ofta kritiserats av svenska historiker, men då har de inte heller tagit i beaktandet att dödligheten aldrig steg till den katastrofala nivå på 8 % som den gjorde i storfurstendömet Finland, inte ens i det hårdaste drabbade Västerbotten. Emigrationen ökade också och översiktsverken i Sveriges historia brukar ofta betona missväxtåren 1867–69 som en påtryckande faktor till den transatlantiska massutvandringen. Men, utvandringen leddes inte från Västerbotten, där nöden enligt befintlig forskning var djupast utan från södra Sverige. Forskningsprojektet Nöd i Norden finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser utreder missväxtårens sociala och ekonomiska följder i Västerbotten samt kontrasterar skeenden med samtida missväxtförhållandena öster om Kvarken.
|
|
| 9. |
- Franzén, Bo, 1954-
(författare)
-
Medeltida bostadsaffärer : /---/ i Stockholm 1420-1600
- 2019
-
Ingår i: Företagshistoria. - 2001-7936 .- 2001-8002. ; :2, s. 24-24
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tack vare bevarade jord- och tänkeböcker går det att skapa sig en god bild av hur fastighetsmarknaden utvecklades över tid i Stockholm 1420-1600.
|
|
| 10. |
- Franzén, Bo, 1954-
(författare)
-
SVENSKT JÄRN OCH DEN FEODALA RÖRELSEN CIRKA 1000-1500 : Ett ekonomismiskt perspektiv på svensk medeltid
- 2010
-
Ingår i: Med hammare och fackla. - 0543-2162. ; XLI, s. 41-62
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att rekonstruera de ekonomiska förutsättningarna kring den avancerade järnproduktionen under svensk högmedeltid cirka 1150-1350. Den klassiska ekonomisk-historiska forskningens insikter i den primitiva handelns karaktäristika (Eli Heckscher) utgör en startpunkt, medan ett modernt komplement till detta klassiska synsätt utgörs av den så kallade institutionella ekonomiska ansatsen (Douglass North). Det senare sätter i fokus de regelverk som underlättar respektive motverkar det fria bytet nyttigheter människor emellan, med andra ord marknader. Även det medeltida svenska källmaterialet tas upp till behandling, inklusive tidigare forskningsrön kring svenskt järn och dess finansiering, det vill säga de äldsta spåren av det historiskt ryktbara förlagssystemet. Mest rör dessa senmedeltiden (1350-1527), men lagar och stadgor 1220-1360 föreslås kunna utgöra objekt för en framtida fördjupande studie av den ekonomiska miljö av möjligheter och hinder som de första masugnarna uppstod i. Också frågan om fördelningen mellan fast och rörligt kapital tarvar att undersökas utifrån de fragment av järn- och hyttpriser som idag står oss till buds.
|
|
