| 1. |
- Eriksson, Martin, 1975-, et al.
(författare)
-
Regional Policy as Interaction between National Institutions and Regional Science : The Nordic Growth Centre Policies, 1965-1980
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Taylor & Francis Group. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 38:3, s. 367-386
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As a reaction to emerging regional imbalances, discussions regarding growth centre policy began in the Nordic countries during the latter part of the 1960s. At this time, a working group within EFTA provided a policy option based on international theories from urban and agglomeration economics. Within the actual growth centre policies in Norway, Sweden and Finland, central elements from the EFTA concept related to the scale of the centres were however not adopted. Instead, growth centres were located to places which had a smaller population than the 30 000 inhabitants recommended by the EFTA concept. This outcome was related to the fact that the EFTA concept was adapted to the existing regional policy institutions. As these institutions were egalitarian and redistributive in character, the Nordic growth centre policies favoured a more dispersed settlement structure than suggested by the EFTA concept.
|
|
| 2. |
- Malmberg, Pär, et al.
(författare)
-
The role of industry in Sweden’s total defence : Past, present, and future
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This article by Pär Malmberg, Jan Ottosson, Martin Eriksson, and Olle Jansson discusses Sweden’s work with industry as part of its total defence concept and whole-of-society approach to national preparedness. The article covers the past and the formative years in the early 1960s, up to the gradual discontinuation of total defence planning at the turn of the 21st century. It also presents the status and possible future developments in the context of changing industrial and geopolitical realities. The focus is on the forms of collaboration and coordination between the State and companies, both private and publicly owned.
|
|
| 3. |
- Westin, Lars, 1953-, et al.
(författare)
-
Norrländska eliter, naturresurser och Norrlandspolitik perioden 1850-2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie analyserar hur frågan om fördelning och placering av räntan från de norrländska naturresurserna uppkommit, gestaltats och utvecklats av norrländska företrädare och i den nationella politiken gentemot Norrland under perioden 1850-2016. Utgångspunkten för analysen är att Norrlands utveckling under perioden följer ett mönster som visar stora likheter med vad andra naturresursrika regioner i världen upplevt. Samtidigt har det norrländska förloppet även präglats av unika aspekter relaterade till den svenska välfärdsstatens utveckling samt den svenska ekonomins position i internationell ekonomi under 1900-talet. Inledningsvis visar vi hur Norrland från 1850 fram till omkring 1940 följde ett mönster för en naturresursrik region i enlighet med vad nordamerikanska ekonomisk-historiker som Douglass C. North och Harold A. Innis beskriver. Naturresursexporten expanderade kraftigt men produktionen kom till följd av regionens alltför svaga strukturer för finansiering och ägande att hamna under exogena aktörer. Genom arbetet med att attrahera investeringar till Norrland kom regionens politiska aktörer däremot att bli medvetna om hur politisk mobilisering och organisering kunde få nationalstatsnivån att tilldela Norrland olika offentliga resurser. Perioden från 1940 till 1990 kännetecknades sedan av en rent-seeking-strategi vars mål var att indirekt återföra delar av den ”förlorade” naturresursräntan till Norrland genom agerande inom det politiska systemet. Norrlandskommitténs betänkande från 1949 satte dagordningen för denna strategi. Ett avgörande argument för en expansion av den statliga Norrlandspolitiken i storlek och omfattning från 1940-talet blev att regionen förtjänade kompensation för den naturresursränta som dittills ofta tillfallit exogena aktörer. Den politiska strategin, där naturresursräntan kopplas samman med offentliga utgifter, blev med tiden så dominerande att den nästan helt trängt undan alternativa utvecklingsstrategier. Det blir särskilt tydligt i vår analys av perioden efter 1990 då de dominerande regionala aktörerna inte förmådde förändra sitt agerande och målsättningar, trots att det fanns tydliga indikatorer på att den traditionella strategin borde ha ifrågasatts. Den norrlandspolitik som utvecklats efter 1940 kan därigenom betraktas som en kompensation för oförmågan hos företagare och politiker i Norrlands eliter att uthålligt transformera förmögenheter baserade på resursräntor till nya och diversifierade verksamheter i starka urbana strukturer. Regionens politiska strategi har istället varit inriktad på att genom offentliga satsningar och transfereringar återföra räntan från naturresurserna till regionen med så begränsad påverkan på lokaliseringsmönstret som möjligt. Naturresursräntan har använts till att säkra väljarbasen för de politiska eliternas strukturer i allians med den naturresursintensiva basindustrins företrädare och ägare. Därmed har inte heller en förskjutning av fokus i Norrland, en strukturomvandling, från naturresursutvinning till en placering av räntan i urbant lokaliserade förädlande näringar varit aktuell. En starkare direkt regional och icke-politiskt bestämd kontroll av räntan t.ex. via ett decentraliserat ägande av aktier i naturresursnäringar och fastigheter har istället vanligen avvisats av de aktörer som formulerat regionens problem och agenda.
|
|
| 4. |
- Andersson-Skog, Lena, 1959-, et al.
(författare)
-
Den förutseende staten? : Småföretagskrediter och den ekonomiska politiken 1940-1965
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar forskningsresultat från projektet Att satsa på framtiden? Den statliga kreditpolitiken och småföretagen 1933–1970 som finansierats av Handelsbankens Forskningsstiftelser under perioden 2017–2020 genom anslag P17- 0108. I rapporten redovisas empiriska-analytiska resultat från ett omfattande källmaterial som excerperats från Kommerskollegiums arkiv som finns deponerat i Riksarkivets filial i Marieberg. Fokus ligger främst på att redovisa resultat från en undersökning av alla statliga lånegarantier under perioden 1954–1965. Rapporten innehåller även ett avsnitt baserat på en urvalsundersökning av lån från Statens hantverkslånefond under perioden 1954–1956. Dessa resultat har även analyserats och diskuterats i relation till övriga forskningsresultat inom projektet. Med förbehållet att alla publikationer måste studeras för att överblicka projektets resultat på detaljnivå, utgör denna rapport därmed en sammanfattning av ovanstående forskningsprojekt.
|
|
| 5. |
- Andersson-Skog, Lena, 1959-, et al.
(författare)
-
Det sammanflätade intresset: Staten, affärsbankerna och småföretagen i ATP-systemet 1958-1962 : [The Intertwined Interest: the State, the Commercial Banks and Small Business Finance during the Supplementary Pension Reform, 1958–1962]
- 2021
-
Ingår i: Scandia. - Lund : Scandia. - 0036-5483. ; 87:1, s. 38-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on the interaction between the state and Swedish banks during the establishment of two institutes for small business credit, AB Industrikredit and AB Företagskredit, between 1958 and 1962. These institutes were established as intermediaries between the supplementary pension system and the credit market. We have been able to elucidate this process by the Swedish Bankers’ Association granting us privileged access to archival material on these negotiations.It is demonstrated that the strong ideological conflict characterizing the parliamentary debate on the supplementary pensions system did not spill over into the system being implemented within the financial sector as this was organized through the examined credit institutes. Instead, the banks and the state were able to negotiate through established channels and arenas for business-government relations in the financial sector. Even if the parties initially exhibited mistrust based on different historical interpretations of the market for small business credit, they also recognized the degree of change that would be brought on by the supplementary pension system with regard to the financial markets and capital formation as a whole. Hence, they downplayed ideological differences and strived to reach an outcomethat was mutually beneficial in its final form. A crucial indication of this consensus is that fifty percent of each institute was owned by the state while the other fifty percent was owned by the banks.
|
|
| 6. |
- Andersson-Skog, Lena, 1959-, et al.
(författare)
-
Family Taxation as Tax Reduction : The Introduction of Income Splitting in Swedish Taxation, 1945–1952
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper deals with the introduction of marital aggregation and income splitting in Sweden in 1952. It is demonstrated that actors such as political parties, employers and white-collar unions embraced income splitting because it mitigated the effects of wage moderation and progressive income tax for most wage-earners. In this respect, we recognise that the income splitting reform was made at the expense of married women with high incomes. This result relates to previous research which has noted that women´s organizations and politicians representing women´s interests have functioned as ‘policy takers’, rather than ‘policy-makers’, in the Scandinavian corporatist system.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
A Golden Combination : The Formation of Monetary Policy in Sweden after World War I
- 2015
-
Ingår i: Enterprise & society. - : Cambridge University Press. - 1467-2227 .- 1467-2235. ; 16:3, s. 556-579
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From a European perspective, what sets apart the Swedish return to the gold standard at prewar parity in 1924 is not only that it occurred before that of every other nation, including the United Kingdom, but also that it could be made by politicians without interference from the central bank. Against this background, it is argued that this decision may be related to the combined impact of two political positions that affected policy making in a crucial way. In a domestic policy context in which minority governments needed support from other parties to realize their political ambitions, the Social Democrats and Conservatives both developed separate positions in favor of an early return of the gold standard during the first part of the 1920s. Because these parties together formed a majority in both chambers of Parliament, a stable political support for a return of the gold standard could thereby emerge.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
A Troubled Continuity : Agencies and Path Dependence in Interwar Swedish Railway Policy
- 2016
-
Ingår i: Journal of Transport History. - : Sage Publications. - 0022-5266 .- 1759-3999. ; 37:1, s. 27-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with the abortive attempt by the Swedish Socialisation Commission to reform the Swedish State Railways (SJ) after World War I. It is argued that the decisive opposition to this proposal from SJ and the Swedish Federation of Industries may be related to the fact that railway policy in Sweden, as in many other countries, included a number of conditions that predisposed these agencies to established policy and budgets. In this regard, the article demonstrates how existing railway policy constrained the involved actors to such an extent that they persisted with the established arrangements, even if that decision implied a continued inability to deal with the financial imbalances that gradually undermined the railway sector.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
Arbetsmarknadspolitik som regionalpolitik : Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna 1938–1961
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen behandlar Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna som ett exempel på hur mellankrigstidens regionalpolitik tog sig uttryck i Sverige. Den visar att en avgörande skillnad mellan 1930-talets regionalpolitik och de större, mer permanenta program som utvecklades från och med 1960-talet var att 1930-talets regionalpolitik byggde på analysen att rumsliga problem var relaterade till övergående ekonomiska cykler, snarare än strukturella ekonomiska problem. Denna tanke medförde att regionalpolitiken utformades med inspiration från den kontracykliska arbetsmarknadspolitiken och i dialog med de parter på arbetsmarknaden som berördes av åtgärderna.
|
|
