| 1. |
-
Explorativ bildning i strömmande medier : Spotify som ett case
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Vilka bildningsprocesser kan urskiljas ur människors Spotifyanvändande? Det visar sig att ett sådant användande är tätt sammanflätat med musikalisk- såväl som digital kunskap. Med ett fokus på de bildningsprocesser som sker i samspelet mellan människa, teknik och musik utmanas förståelsen av vad en strömmande musiktjänst som Spotify kan erbjuda.”Evolving Bildung in the nexus of streaming services, art and users – Spotify as a case” är ett tvärdisciplinärt projekt som visar hur människans bildningsprocesser villkoras, utmanas och möjliggörs i och med den strömmande medieutvecklingen. Denna bok kan med fördel användas inom utbildningar i musikpedagogik, musikvetenskap, musikproduktion, ljudteknik, pedagogik, kulturstudier, sociologi, samt medie- och kommunikationsvetenskap.
|
|
| 2. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-
(författare)
-
Anteckningar från några dagar i St Petersburg
- 2020. - 1
-
Ingår i: Mellan det hyperlokala och globala. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789188663962 - 9789188663979 ; , s. 169-175
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gunnar Nygren, Östersjöprofessor i journalistik vid Södertörns högskola, gick i februari 2020 i pension. Gunnar är en person som skapar engagemang kring viktiga frågor, driver på journalistisk förändring, och lyfter människor både i den akademiska världen och i mediebranschen. Ett signum för Gunnars forskning är attden uppmärksammar journalistikens samhällsroller på fleraolika nivåer, från det hyperlokala till det globala. I denna vänbok beskriver kollegor till Gunnar hur de på olika sätt inspirerats av detta engagemang för journalistikens utveckling. Bokens 21 kapitel är författade av kollegor inom olika delar av akademin, samt av verksamma journalister som Gunnar samverkat med genom åren. Kapitlen kretsar kring fyra teman: Mediepolitik och demokrati; Kris, medieskugga och möjligheter; Gunnar som inspiratör; och Framtidens journalister och fortbildning. Kapitelförfattarna belyser centrala frågor för medieutvecklingen, men också hur Gunnar‒ både som lärare och forskare ‒ har bidragit till en kritisk och konstruktiv diskussion om journalistikens roll i samhället.
|
|
| 3. |
- Thyrén, David, 1967-, et al.
(författare)
-
Musikindustri i förvandling : Isbrytare och kluster inom det svenska musikundret
- 2021
-
Ingår i: <em>Press play:</em><em>efter den stora pausen</em>. - Stockholm. ; , s. 6-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetar med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här exemplifieras ett urval musikaliska isbrytare och kluster som framgångsrikt men på olika sätt bidragit till det svenska musikundret: Stig ”Stikkan” Anderson och Polar Music International AB, Bert Karlsson och Mariann Records, Ola Håkansson med Sonet och Ten Music Group, Robert von Bahr med BIS Records, Per-Olof ”Pelle” Karlsson och Prim Records samt Dag Volle ”Denniz PoP” med Cheiron Studios. Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018).
|
|
| 4. |
- Leijonhufvud, Susanna, 1972-, et al.
(författare)
-
Musikarvets digitalisering : Panelsamtal kring utmaningar och möjligheter för samtida och framtida musikforskning
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inom musikforskning används av tradition källmaterial som inspelningar, noter och textdokument i tryck så väl som handskrift. Denna typ av källmaterial utkommer numer många gånger i digitalt format (så kallat born-digital eller ”digitalt fött” material) Det är även så att äldre icke digitala källor digitaliseras. Digitalisering uppfattas ofta vara ett sätt att rädda äldre och skört material från tidens tand. Digitaliseringen kan leda till ökande möjligheter för forskaren vad gäller till exempel åtkomst och spridning. Men samtidigt kan den också leda till utmanande begränsningar i fråga om till exempel krav på teknisk utrustning och kompetens i digital literacy. Centrala teman i en diskussion om born-digital och digitaliserat källmaterial är bevarande, tillgänglighet, sökbarhet och kvantitet så väl som materialets kvalitativa innehåll.På ett rent organisatoriskt plan innebär dessutom digitalisering och tillgång till digitalt material många gånger en hybridisering mellan traditionella kulturarvsbevarande samhällsinstitutioner och privata kommersiella aktörer, eftersom arkiv och bibliotek inte sällan köper in programvara och databaser från privata företag.Förutom dessa tämligen konkreta problemområden kan användningen av digitalt material i vetenskaplig forskning även lyftas till en abstraktionsnivå. Det handlar om forskningens nav och vetenskapens kärna: Vilka möjligheter och begränsningar för forskning erbjuder det digitala paradigmet? Vad är att betrakta som forskning då källmaterialet är flytande och föränderligt? Vilka krav behöver vi som forskare ställa på vetenskaplighet i detta paradigm?
|
|
