| 1. |
|
|
| 2. |
- Elovaara, Pirjo, et al.
(författare)
-
Gender Budgeting, Human Resources, Organisational Culture -Development of Methods
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- GENISLAB, is a four year project (2011 - 2014) within the 7th Framework Programme for research and technology. The aim of the project is to promote organizational change in six European scientific organizations. Each partner develops its own Tailored Action Plan based on three dimensions, Gender Budgeting, Human Resources (HR) Management and Gender and Organisational Culture and Stereotypes. This report presents results of quantitative and qualitative data on Gender Budgeting and HR management as well as comments on organizational culture.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björkman, Christina, et al.
(författare)
-
What does it mean to Know Computer Science? Perspectives from Gender Research
- 2006
-
Ingår i: tripleC. - : http://triplec.uti.at/articles.php. - 1726-670X. ; 4:2, s. 316-327
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The epistemological basis for computer science (CS), on which research and education as well as development of applications are founded, are fundamental for its production of knowledge. In this paper we raise the issue of how gender research developed within science and technology can be used within computer science, to approach and discuss foundations of the discipline, and what the implications of this reflection are for CS education. After an introduction, which serves to motivate the questions raised, we discuss issues concerning the foundations of computer science. We then introduce gender research, as we use it, and present some points where this type of research can contribute to the question “What does it mean to know CS?”.
|
|
| 5. |
- Björkman, Jan, et al.
(författare)
-
”Att resa tillsammans” – Kunskapsnätverken i Blekinge
- 2003
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna uppsats diskuterar vi samverkan mellan högskolan och företagen genom olika berättelser. Den första berättelsen hämtar inspiration från begreppen ´triple helix´ och ´distribueradkunskapsproduktion´. Med hjälp av dessa begrepp kan vi åstadkomma en berättelse som syftar till att fånga in en övergripande samhällsdiskurs och därmed en mer abstrakt berättelse om hur relationerna mellan akademin och företagen kan omformuleras och omprövas. Den andra berättelsen landar i Blekinge och tar sin empiriska utgångspunkt från att presentera historia och nutid för två kunskapsnätverk som drivs i samarbete mellan Blekinge tekniska högskola och två företagsbranscher, nämligen tillverkningsindustrin och callcenterföretag. I vår historiebeskrivning och analys hämtar vi inspiration och verktyg från Actor-Network Theory (ANT) och dess vidareutveckling, Actor-Network Theory and After (ANTA). Den första analytiska blicken omfattas av hur ´samverkansdiskursen´ och de befintliga regionala nätverken deltar i pågående förhandlingar/processer där olika förståelser av kunskap står i centrum. Den andra analytiska blicken riktar vi mot nätverkskoordinatorn, anställd av högskolan. På vilket sätt initierade koordinatorn som talesman de övriga deltagarna till projektet? Hur tydlig var ´invitationen´? Vilka förväntningar hade de olika nätverksdeltagarna? Utöver människor finns det också icke-mänskliga aktörer, som till exempel tid och pengar. Hur agerade de? Med vilket kunskapsperspektiv gick högskolan in i nätverksarbetet? Vilka kunskapssyner hade de deltagande företagen? Kan vi förstå kunskapsförhandlingar genom att utgå från två samexisterande kunskapsperspektiv: teoretisk kunskap och praktisk kunskap? Hur förhöll sig högskolan respektive de deltagande företagen till dessa perspektiv? Den andra blicken riktar vi oss mot kunskapsnätverkens stabilitet. Hur stabila är de existerande kunskapsnätverken? Vad innebär stabilitet? Har nätverkens ursprungliga mål och innehåll förändrats under tidens gång? Är stabilitet alltid något eftersträvansvärt eller kan det finnas negativ stabilitet? Vi syftar till att genom de lokala tillämpningarna kunna förstå på vilket sätt samarbete mellan akademin och företagen kan växa fram så att samarbetet kan bli givande för bägge parter. Vi syftar också till att synliggöra de kritiska punkterna för samarbetet mellan akademin och företagen. Parallellt med detta syftar vi också till att se vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir meningsfullt och kraftfullt.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ecuru, Julius, et al.
(författare)
-
Cluster development in low resource settings : The case of bioethanol and fruit processing clusters in Uganda
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Entrepreneurship and Innovation Management. - : Inderscience publishers. - 1368-275X .- 1741-5098. ; 18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, bioethanol and fruit processing clusters in Uganda were taken as sectoral innovation systems, and enabling conditions and barriers to their growth were analysed from a technoscientific and innovation systems perspective. Active participation of entrepreneurial university scientists in the clustering process appears to be an enabling factor. Absence of goals and incentives specifically to attract investments in the cluster areas and to drive formation of markets for cluster products is a major barrier. Adopting more inclusive innovation policies, and having in place good community engagement strategies, could help overcome the barriers and expand opportunities for clusters in low resource settings to grow and become competitive.
|
|
| 8. |
- Ecuru, Julius, et al.
(författare)
-
Integrating Science, Technology and Innovation in the National Development Planning Process : The Case of Uganda
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Science, technology and innovation plays a critical role in enhancing economic growth and contributing to national development. It is the means by which new products and services are developed or improved and brought to the market. However, to make this contribution, science, technology and innovation must be integrated in the national development planning process. Over the years, the integration of science, technology and innovation in Uganda’s national development planning has been implicit. Intentions to use science, technology and innovation as the vehicle for economic growth were evident in the country’s comprehensive development framework such as the Poverty Eradication Action Plan (1997 – 2008/09) and the National Development Plan (2010/11-2014/15). However, strategies of how to use it to bring about the desired outcomes of economic growth were lacking. The recent designation of science, technology and innovation in the National Development Plan of Uganda as a sector that provides institutional and infrastructural support to the production of goods and services demonstrates that integration of science, technology and innovation in development planning could be accomplished through endogenous efforts. But such inclusion of science, technology and innovation in the Plan should not be taken as an end in itself; rather it should be seen as a process. And implementation of the science, technology and innovation provisions of the National Development Plan ought to be undertaken within the context of the national innovation system.
|
|
| 9. |
- Ecuru, Julius, et al.
(författare)
-
Structure and Dynamics of Uganda’s Technological Innovation System
- 2012
-
Ingår i: African Journal of Science, Technology, Innovation and Development (AJSTID). - : Adonis & Abbey Publishers Ltd. - 2042-1338 .- 2042-1346. ; 4:4, s. 255-274
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper provides insight into Uganda’s evolving innovation system. The framework used to gain this insight presents science, technology and innovation as a function of financing, governance, human capital and the strength of interactions within and across the functional spheres. From the framework, it appears universities and public research organizations are playing a major role in building Uganda’s innovation system. Public research organizations should, however, collaborate more closely with universities, and be more pragmatic in technology dissemination. It seems that in Uganda the public sector will continue to play a leading role in fostering innovation in the foreseeable future as the private sector grows. A crucial element of the public sector support is to have in place stable merit-based system of science funding where competitive grants are awarded annually for research and innovation.
|
|
| 10. |
|
|
