| 1. |
- Heidegren, Carl-Göran, et al.
(författare)
-
Karisma
- 2019. - 2
-
Ingår i: Den interagerande människan. - 9789140651044 ; , s. 199-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Heidegren, Carl-Göran, et al.
(författare)
-
De två filosofierna
- 2018
-
Ingår i: Sverige och filosoferna : Svensk 1900-talsfilosofi i sociologisk belysning - Svensk 1900-talsfilosofi i sociologisk belysning. - 9789144123356 ; , s. 61-172
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Heidegren, Carl-Göran, et al.
(författare)
-
Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan hur vi lever är lika gammal som aktuell – och viktig. I takt med att samhället förändras ter den sig bara än mer angelägen. Bokens ambition är att i olika avseenden aktualisera begreppet livsföring inom den sociologiska traditionen och teoribildningen liksom inom andra samhälls- och kulturvetenskaper. Innehåll: Inledning; 1. C-G. Heidegren: Livsstil och livsföring hos Simmel och Weber; 2. B. Isenberg: Moderna moralister. Om livsföring och kontingens som sociologins centrala problem; 3. M. Carleheden: Asketism, organisation och autenticitet. Om den strukturella omvandlingen av livsföring i väst; C-G. Heidegren: Livsföringsforskning; B. Isenberg: Autenticitet och serendipitet. En samtidshermeneutik.
|
|
| 5. |
- Lundberg, Anders P
(författare)
-
Om gemenskap : En sociologisk betraktelse
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Various reports have stated that the traditional Swedish popular movements (e.g. the Workers movement and the Free church movement) are loosing ground. Instead of joining a political party or a church, politically or religiously active individuals are said to seek out new and individualized ways of being involved. This thesis studies a number of men and women that persist in being communally involved within the traditional movements (as above). It asks questions such as "What does their involvement look like?" "How important is a sense of belonging for being involved?" "To what extent is it possible to be an autonomous individual while being communally active?" "What difficulties do they encounter, as related to the problem of individualism and community?" "How do they solve these problems?" To aid in an understanding of the conditions for communal involvement in a post- or late modern era, the thesis employs two different (partially opposed) theoretical schools: post modernism and communitarianism. Drawing from these schools, while at the same time presuming an intimate knowledge of the traditional Swedish popular movements (folkrörelserna), the writer constructs two ideal typical concepts: stable community (resembling the communitarian vision) and casual community (resembling the post modernist vision). These ideal types are employed to create an understanding of the conditions for community and communal involvement today. Empirically, a number of strategies are found among the interviewees in order to keep up their involvement. These include: a privatization of ideology; an effort to make a professional career within the movement; the phenomenon of nonprofit professionals; an effort to view involvement as a gain for the personal life project; to view life as a series of stages where it is possible to step in and out of involvement at different times during a life course; to keep organizational structures at the back, letting them promote affinity and affection among individuals rather than being in focus themselves. Also empirically, this thesis shows how involvement among the interviewees resembles what the author labels stable community. It shows the perceived importance of relations of trust, emanating from stable community. It also shows though, a tendency (primarily among those active within the Free church) to expect too much of the relations within a community: rather, it would be necessary to realize the importance of other types of relations (i.e. elective affinity, a relation typically emanating from casual community; but also what the author labels friendship) for keeping the fire burning. Also, there is a tendency (primarily within the Workers movement) to invite too many new individuals too fast into the group of active individuals. Trust (stable community) takes time to create: when rushed, a sense of belonging may be missing, possibly leaving members embittered and disillusioned.
|
|
| 6. |
- Lundberg, Henrik, 1970, et al.
(författare)
-
Vad är filosofisociologi?
- 2018
-
Ingår i: Sverige och filosoferna. Svensk 1900-talsfilosofi i sociologisk belysning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144123356 ; , s. 9-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Heidegren, Carl-Göran
(författare)
-
Anthropology, Social Theory and Politics. Axel Honneth's Theory of Recognition
- 2002
-
Ingår i: Inquiry: An Interdisciplinary Journal of Philosophy. - 0020-174X. ; 45:4, s. 433-446
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article presents and discusses Axel Honneth's theory of recognition as a specific constellation, i.e. as a theoretical endeavour spanning over and interrelating positions in the fields of anthropology, social theory, and politics. As essential components in this constellation is discerned an anthropology of recognition, a social philosophy of different forms of recognition, a morality of recognition, a theory of democratic ethical life as a social ideal, and a notion of political democracy as an ambitious reflexive form of social cooperation. A tentative attempt is also made to elucidate the motivational history that underlies and animates Honneth's theoretical endeavour and accounts for its specific 'spirit'.
|
|
| 8. |
- Heidegren, Carl-Göran
(författare)
-
Antropologi, samhällsteori och politik. Radikalkonservatism och kritisk teori. Gehlen-Schelsky-Habermas-Honneth-Joas
- 2002
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om man betraktar människan som varg, lamm eller blanddjur har konsekvenser för ens syn på samhället och politiken. Omvänt så har uppfattningen om samhället och politiken rimligtvis konsekvenser för en syn på människan. Boken utforskar på teorihistorisk väg sambandet, eller snarare några möjliga samband, mellan de i titeln angivna komponenterna. I centrum för framställningen står de fem i undertiteln nämnda filosoferna och sociologerna. Boken ger även en inblick i det nationalsocialistiska Tysklands och Förbundsrepublikens intellektuella miljöer, särskilt den filosofiska och sociologiska.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
