| 1. |
- Jacobsson, Katarina, et al.
(författare)
-
Introduktion i boken "Från klarhet till klarhet. Lysande texter för sociologisk forskning"
- 2013
-
Ingår i: Från klarhet till klarhet. Lysande texter för sociologisk forskning. ; , s. 7-28
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Samhällsvetenskaplig forskning äger vanligen rum ytterst stillsamt, bland högar av papper och böcker, vid datorskärmar och på seminarier. Men ibland händer det något. En dag kan man få tag i en text som hjälper en att skärpa blicken, få ordning på intrycken och energi nog att börja argumentera. Materialet faller på plats och forskningen går faktiskt framåt. Det handlar om teoretiska händelser – ett slags radikala betraktelseomkastningar – som kan lotsa den forskare som dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad bemödar sig med att få grepp om sin empiri. Denna bok har samlat elva sådana händelser, det vill säga artiklar och bokkapitel från internationellt namnkunniga samhällsvetenskapliga forskare, som var och en erbjuder inspiration och nytänkande. Samtliga texter är översatta till svenska. Genom att grunna över det egna materialet i relation till dessa texter kan läsaren på ett lättare och friare sätt våga teoretisera sitt material – och därmed ta språnget till ny kunskap. Boken har sin upprinnelse i en hyllning till lundaprofessorn och sociologen Malin Åkerströms forskargärning och därför sammanfaller de utvalda texterna med teman i hennes verk: social kontroll, kulturanalys, sociologisk kriminologi och kvalitativ metodologi. Den riktar sig till forskare, lärare och doktorander i samhällsvetenskapliga ämnen samt uppsatsskrivande studenter men också till andra vetgiriga medborgare som inför ett socialt fenomen ställer sig frågan ”hur ska man tolka det här?”
|
|
| 2. |
- Wästerfors, David, et al.
(författare)
-
Analytiska knep
- 2008
-
Ingår i: Uppdrag forskning. - 9789147087280 ; , s. 66-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Wästerfors, David, et al.
(författare)
-
Världens enklaste kulspetspenna. Om korruptionens kontraster i en säljares berättelser
- 2023
-
Ingår i: Den empiriska glädjen : En vänbok till Malin Åkerström - En vänbok till Malin Åkerström.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världens enklaste kulspetspenna dyker upp tidigt i min intervju med den pensionerade och ytterst erfarne – för att inte säga slipade – försäljaren Rolf. Under hela sitt yrkesliv var han verksam i ett konsultbolag med uppdrag över hela världen. Han arbetade med att sälja tjänster till företag och offentliga institutioner i olika länder, framför allt i Mellanöstern men även i Öst- och Sydeuropa. I det här kapitlet ska jag återbesöka den här intervjun för att bena ut några nyanser i Rolfs utläggningar som jag inte hann med i min avhandling. Exemplet med världens enklaste penna är centralt men jag ska också uppehålla mig vid andra exempel för att kontextualisera pennan. I min diskussion har jag två texter som följeslagare: Steven Chibnall and Peter Saunders (1977) artikel om en korruptionsskandal i 1970-talets Storbritannien och Fran Osreckis (2017) historik över sociologiska perspektiv på korruption från 1950- talet och framåt. Det rör sig om två mycket olika exempel på korruptionsforskning.
|
|
| 4. |
-
Accessibility Denied : Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This book explores the societal resistance to accessibility for persons with disabilities, and tries to set an example of how to study exclusion in a time when numerous policies promise inclusion. With 12 chapters organised in three parts, the book takes a comprehensive approach to accessibility, covering transport and communication, knowledge and education, law and organisation. Topics within a wide cross-disciplinary field are covered, including disability studies, social work, sociology, ethnology, social anthropology, and history. The main example is Sweden, with its implementation of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities within the context of the Nordic welfare state. By identifying and discussing persistent social and cultural conditions as well as recurring situations and interactions that nurture resistance to advancing accessibility, despite various strong laws promoting it, the book’s conclusions are widely transferable. It argues for the value of alternating between methods, theoretical perspectives, and datasets to explore how new arenas, resources and technologies cause new accessibility concerns — and possibilities — for persons living with impairments. We need to be able to follow actors closely to uncover how they feel, act, and argue, but also to connect to wider discursive and institutional patterns and systems. This book will be of interest to scholars and students of disability studies, social work, sociology, ethnology, social anthropology, political science, and organisation studies.
|
|
| 5. |
- Wästerfors, David
(författare)
-
Violence : Situation, Speciality, Politics, and Storytelling
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book considers how the concept of violence has been interpreted, used, defined, and explored by social researchers and thinkers. It does not provide a final answer to the question of what violence is or how it should be explained (or prevented), and instead offers a variety of useful ways of thinking about and theorising the phenomenon, mainly from a sociological standpoint. It outlines four ways of understanding violence:• Violence as situation: the tension that exists between category-driven and situational explanations. • Violence as speciality: the study of particularly violent actors, and how they may be understood by reference to childhood histories, technologies, institutions, culture, class, and gender. • Violence as politics: political violence and violent politics. • Violence as storytelling: representations of violence from a narrative perspective.Concluding with reflections on possible convergences between the four approaches and new directions for research, this book offers a unique and experimental approach to discussing and reconstructing the concept of violence. It is essential reading for criminologists, sociologists, and philosophers alike.
|
|
| 6. |
- Bahner, Julia, et al.
(författare)
-
Access to sexuality : Disabled people's experiences of multiple barriers
- 2021
-
Ingår i: Accessibility Denied : Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities - Understanding Inaccessibility and Everyday Resistance to Inclusion for Persons with Disabilities. - 9781003120452 ; , s. 123-139
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter concerns disabled people’s experiences of barriers to accessing sexuality. It draws on an analysis of materials produced in ten projects by civil society organisations, including self-advocacy organisations, sexual rights organisations and organisations working on behalf of disabled people. These materials comprise books, handbooks, videos, websites and other online materials, and are based on the lived experiences of people with intellectual disability and mobility impairments. The projects mainly focus on providing information about sexuality and relationships, sexual and gender identity issues, and experiences of disability services in relation to sexuality. The analysis identifies the following types of sexual access barriers: (1) inadequate information, (2) psycho-emotional barriers, (3) relational barriers, (4) support-related barriers, and (5) policy barriers. These barriers to sexual access are often related to general disabling barriers and ableist norms. This intersection of barriers at personal, social, organisational and policy levels greatly impacts on disabled people’s opportunities in their sexual lives specifically, and as equal citizens generally.
|
|
| 7. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
War and challenges for contemporary criminology : an ethnography-inspired analysis of the narratives of unaccompanied young refugees with war experiences in institutional care in Sweden
- 2021
-
Ingår i: <em>(Il)legal organizations and crime. Challenges for contemporary criminology. </em>21st Annual Conference of the European Society of Criminology. - Bucharest, Romania : European Society of Criminology and University of Bucharest. ; , s. 203-204, s. 1-2
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study concerns young people who have experienced war, taken shelter in Sweden, and been placed in institutions. The purpose of the study is to identify and analyze power relations that contribute to the shaping of young people’s identities and repertoires of action via stigmatizations and social comparisons with different reference groups. The study’s empirical material includes qualitatively oriented interviews with six young people from Iraq, Syria, and Afghanistan who have experienced war followed by placement in institutional care in Sweden. Analytical findings with the following themes are presented: (1) power relations and war, (2) power relations and escape from war, and (3) power relations and post war. The narratives on war and flight recounted by unaccompanied refugee minors describe the exercise of power in practice, in which wartime interactions (based on the exercise of power) are compared and related to peaceful interactions (in which there is no exercise of power). In this context, the interactive creation of contrasts and comparisons in relation to other actors reveals various categories of actor: victim, perpetrator, and hero.
|
|
| 8. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
| 9. |
- Edlund, Jonas, et al.
(författare)
-
Att bedriva sociologisk forskning i en tid av byråkratiserad etikprövning
- 2022
-
Ingår i: Sociologisk Forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 2002-066X .- 0038-0342. ; 58:4, s. 455-466
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter.Det här samtalet baseras på ett seminariesamtal som organiserades av sociologiämnet på Södertörns högskola den 17 november 2021, där Jonas Edlund, professor i sociologi vid Umeå universitet, Sara Eldén docent och lektor i sociologi vid Lunds universitet och David Wästerfors, professor i sociologi vid Lunds universitet deltog. En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, var moderator.
|
|
| 10. |
|
|
