SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Statsvetenskap) ;hsvcat:1"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Statsvetenskap) > Naturvetenskap

  • Resultat 1-10 av 808
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Havenhand, Jonathan N., 1959, et al. (författare)
  • Ecological and functional consequences of coastal ocean acidification : Perspectives from the Baltic-Skagerrak System
  • 2019
  • Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 48:8, s. 831-854
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Ocean temperatures are rising; species are shifting poleward, and pH is falling (ocean acidification, OA). We summarise current understanding of OA in the brackish Baltic-Skagerrak System, focussing on the direct, indirect and interactive effects of OA with other anthropogenic drivers on marine biogeochemistry, organisms and ecosystems. Substantial recent advances reveal a pattern of stronger responses (positive or negative) of species than ecosystems, more positive responses at lower trophic levels and strong indirect interactions in food-webs. Common emergent themes were as follows: OA drives planktonic systems toward the microbial loop, reducing energy transfer to zooplankton and fish; and nutrient/food availability ameliorates negative impacts of OA. We identify several key areas for further research, notably the need for OA-relevant biogeochemical and ecosystem models, and understanding the ecological and evolutionary capacity of Baltic-Skagerrak ecosystems to respond to OA and other anthropogenic drivers.
  •  
2.
  • Hallquist, Mattias, 1969, et al. (författare)
  • Photochemical smog in China: scientific challenges and implications for air-quality policies
  • 2016
  • Ingår i: National Science Review. - : Oxford University Press (OUP). - 2095-5138 .- 2053-714X. ; 3:4, s. 401-403
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In large areas of China severe air pollution events pose a significant threat to human health, ecosystems and climate. Current reduction of primary emissions will also affect secondary pollutants such as ozone (O3) and particulate matter (PM), but the magnitude of the effects is uncertain. Major scientific challenges are related to the formation of O3 and secondary particulate matter including Secondary Organic Aerosols (SOA). Large uncertainties also remain regarding the interactions of soot, SOA and O3 under the influence of different SO2, NOX and VOC concentrations. To improve the understanding of these secondary atmospheric interactions in China, scientific areas of central importance for photochemically induced air pollutants have been identified. In addition to the scientific challenges, results from research need to be synthesized across several disciplines and communicated to stakeholders affected by air pollution and to policy makers responsible for developing abatement strategies. Development of these science-policy interactions can benefit from experience gained under the UN ECE Convention on Long Range Transboundary Air Pollution (LRTAP)
  •  
3.
  • Munthe, Christian, 1962 (författare)
  • Mellan genialitet och galenskap: Recension av Benjamin Labatuts roman "MANIAC"
  • 2023
  • Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448.
  • Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Det är denne märkliga och skrämmande person Benjamín Labatuts välskrivna roman sätter i centrum för en berättelse om gränslandet mellan genialitet och galenskap, vetenskap och teknik från förra sekelskiftet till nu, logikseminariernas tankelekar och konkret global politisk utveckling på liv och död. Romanen är pärlande klart översatt av Anna Petronella Foultier. Man behöver nog ha ett visst intresse för vetenskap, teknik och/eller global politik för att uppskatta den fullt ut, men mycket sådant förklaras under hand på ett skenbart enkelt vis, så jättestora kunskaper behövs inte.
  •  
4.
  • Ahlborg, Helene, 1980, et al. (författare)
  • Ecology and sociotechnical systems research – motivations for theoretical and methodological integration across fields
  • 2017
  • Ingår i: International Sustainability Transitions conference 2017.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Currently, we are witnessing a number of global trends that do not promise well for the future. Accelerating climate change, loss of biodiversity, chemical pollution, disappearance of natural forest and degradation of fishing grounds and agricultural lands are just a few of the serious environmental problems that threaten the functional and structural integrity of ecosystems, to an extent that also human societies risk collapse. The scale of human impact is now such that scholars suggest that we live in the Anthropocene. The trends are driven by several linked factors, which are not easily disentangled into manageable specific problems to be solved by specific policies. More than ever, interdisciplinary and transdisciplinary collaborations are needed in order to address these urgent challenges. The objective of this paper is to argue for the importance of research on socio-technical-ecological systems (STES) rather than social-ecological (SES) and sociotechnical systems (STS) separately. Hence, we address researchers in both the social-ecological and sociotechnical fields. We organize the argument around six reasons why “technology” should be integrated into SES studies. We call these reasons: (1) the interface and mediation aspect, (2) ambivalence, (3) the agency aspect, (4) the question of scale, (5) the question of governance and politics, and (6) the question of epistemology and framing. We also highlight potential conceptual conflicts and mistranslations. Our discussion is primarily a theoretical argument, exemplified with empirical examples.Among the conceptual challenges, we note that SES scholars, if they consider technology in their analyses, generally treat it as an exogenous factor or as a passive background element. Similarly, STS scholars tend to neglect ecological dynamics and refer to the ecological domain mainly in terms of inputs and outputs, e.g. natural resources, environmental and health problems caused by human activities. In light of the discussion, we conclude that the importance of collaborating across the two fields goes beyond each field adding pieces together. We argue that integration and translation across these domains will lead to qualitative change in the theoretical and methodological approaches of both fields; and that technology, society and ecology should be given symmetric analytical attention.
  •  
5.
  • Sills, Erin, et al. (författare)
  • Executive Summary
  • 2014
  • Ingår i: Center for International Forestry Research (CIFOR). - 9786021504550 ; , s. 536-
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • As one of the leading near-term options for global climate change mitigation,REDD+ has been piloted in over 300 subnational initiatives across the tropics.This book describes 23 of those initiatives in six countries: Brazil, Peru, Cameroon,Tanzania, Indonesia and Vietnam. These initiatives were selected in large part because they had defined their specific intervention areas but not yet offered conditional incentives to reduce forest carbon emissions when CIFOR collected baseline data in 2010. By 2014, they had implemented a broad range of actionsboth to develop enabling conditions and to reduce forest emissions. Thus, it is now timely to report on their experiences and assess early lessons about REDD+,including finance, tenure, scale, MRV and safeguards.
  •  
6.
  •  
7.
  • Reusch, T. B. H., et al. (författare)
  • The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean
  • 2018
  • Ingår i: Science Advances. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 2375-2548. ; 4:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Coastal global oceans are expected to undergo drastic changes driven by climate change and increasing anthropogenic pressures in coming decades. Predicting specific future conditions and assessing the best management strategies to maintain ecosystem integrity and sustainable resource use are difficult, because of multiple interacting pressures, uncertain projections, and a lack of test cases for management. We argue that the Baltic Sea can serve as a time machine to study consequences and mitigation of future coastal perturbations, due to its unique combination of an early history of multistressor disturbance and ecosystem deterioration and early implementation of cross-border environmental management to address these problems. The Baltic Sea also stands out in providing a strong scientific foundation and accessibility to long-term data series that provide a unique opportunity to assess the efficacy of management actions to address the breakdown of ecosystem functions. Trend reversals such as the return of top predators, recovering fish stocks, and reduced input of nutrient and harmful substances could be achieved only by implementing an international, cooperative governance structure transcending its complex multistate policy setting, with integrated management of watershed and sea. The Baltic Sea also demonstrates how rapidly progressing global pressures, particularly warming of Baltic waters and the surrounding catchment area, can offset the efficacy of current management approaches. This situation calls for management that is (i) conservative to provide a buffer against regionally unmanageable global perturbations, (ii) adaptive to react to new management challenges, and, ultimately, (iii) multisectorial and integrative to address conflicts associated with economic trade-offs.
  •  
8.
  • Hassellöv, Ida-Maja, et al. (författare)
  • Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
  • 2019
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Antagandet av en nationell godstransportstrategi 2018 innebär att Sverige strävar efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Ett delmål är att minska negativ miljöpåverkan från godstransporter. Men, om en överflyttning av gods från väg till sjöfart innebär ökat antal fartyg, eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, innebär överflyttningen en ökad belastning på havsmiljön. Här föreligger därför en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster uppnår idag inte god miljöstatus med avseende på exempelvis näringsämnen, miljögifter och främmande arter; för samtliga dessa belastningar bidrar sjöfarten till den negativa situationen. För att nå god miljöstatus behöver istället den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det därför angeläget att säkerställa att den ökade belastningen på den marina miljön minimeras. Ett sätt är att visa geografisk hänsyn genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden. Ett annat sätt är att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Miljöpåverkan från fartyg varierar framför allt mellan, men också inom, olika fartygstyper. Men att skapa nya regelverk med syfte att förbättra fartygens prestanda är en långsam process eftersom sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks. Några förslag till åtgärder för att säkerställa att havsmiljön kring Sverige inte försämras till följd av överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart är: Tillse att det skapas högkvalitativt och jämförbart underlag för sjö- och landtransporters påverkan på havsmiljön. Analysera och kommunicera samtliga typer av utsläpp, inte bara utsläpp av koldioxid. Utsläppsmängder och påverkan bör anges och jämföras i absoluta tal och relevanta enheter. Minimera antalet transporter genom att öka fyllnadsgraden. Optimera fartygens hastighet för att minimera drivmedelsförbrukningen och emissioner. Dagens fartygstrafik i Sveriges mest känsliga och skyddade havsområden måste minska. När- och kustsjöfart bör kanaliseras bort från havs- och kustområden med höga naturvärden. Skapa tydliga incitament så att fraktköpare enbart anlitar fartyg som har högsta miljöprestanda avseende såväl utsläpp av växthusgaser som av andra förorenande eller övergödande ämnen till luft och vatten. Säkerställ att införandet av ett NECA (kvävekontrollområde) i Östersjön och Nordsjön innebär att fler fartyg installerar kväverening och att införandet inte leder till att fler äldre fartyg utan regelstadgad effektiv kväverening trafikerar området. • Stärk samordningen mellan myndigheter så att framtidsfrågor som rör sjöfart och dess miljöpåverkan behandlas och åtgärdas i linje med ekosystembaserad förvaltning. Relaterat till sjöfartens striktare svavelregler som träder i kraft 2020-01-01: Förbjud utsläpp av skrubbervatten till havet då utsläppen innebär en stor risk för försämrad miljöstatus och överskridna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet, med avseende på exempelvis koppar och zink. Utred konsekvenserna av den förväntade ökade användningen av lågsvavliga hybridoljor som fartygsbränsle. Då befintlig saneringsutrustning är mindre effektiv för hybridoljor innebär detta en ökad risk vid kommande olyckor och oljeutsläpp.
  •  
9.
  • Jansson, Fredrik, et al. (författare)
  • Democratic revolutions as institutional innovation diffusion : rapid adoption and survival of democracy
  • 2013
  • Ingår i: Technological forecasting & social change. - New York : Elsevier BV. - 0040-1625 .- 1873-5509. ; 80:8, s. 1546-1556
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Recent ‘democratic revolutions’ in Islamic countries call for a re-consideration of transitions to and from democracy. Transitions to democracy have often been considered the outcome of socio-economic modernization and therefore slow and incremental processes. But as a recent study has made clear, in the last century, transitions to democracy have mainly occurred through rapid leaps rather than slow and incremental steps. Here, we therefore apply an innovation and systems perspective and consider transitions to democracy as processes of institutional, and therefore systemic, innovation adoption. We show that transitions to democracy starting before 1900 lasted for an average of 50 years and a median of 56 years, while transitions originating later took an average of 4.6 years and a median of 1.7 years. However, our results indicate that the survival time of democratic regimes is longer in cases where the transition periods have also been longer, suggesting that patience paid in previous democratizations. We identify a critical ‘consolidation-preparing’ transition period of 12 years. Our results also show that in cases where the transitions have not been made directly from autocracy to democracy, there are no main institutional paths towards democracy. Instead, democracy seems reachable from a variety of directions. This is in line with the analogy of diffusion of innovations at the nation systems level, for which assumptions are that potential adopter systems may vary in susceptibility over time. The adoption of the institutions of democracy therefore corresponds to the adoption of a new political communications standard for a nation, in this case the innovation of involving in principle all adult citizens on an equal basis.
  •  
10.
  • Sundblad, Eva-Lotta, 1956, et al. (författare)
  • Structuring social data for the Marine Strategy Framework Directive
  • 2014
  • Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier BV. - 0308-597X. ; 2014:45, s. 1-8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The Marine Strategy Framework Directive, adopted by the EU, and several other initiatives to improve marine environmental management emphasize the need to integrate environmental and social analyses. This article proposes and tests a general Behavior-Pressure-State-Impact-Response (BPSIR) framework for identifying and structuring environmentally relevant social data. The framework is compatible with the widely applied Driver-Pressure-State-Impact-Response (DPSIR) framework, but emphasizes actors and their behavior and defines ‘impact’ more specifically. In particular, it distinguishes between: (i) actors directly involved in activities causing physical, chemical, and biological disturbances, and (ii) actors who indirectly affect marine resource use and the pressures on marine ecosystems. Three case studies of chemical and biological disturbances in the Swedish parts of the North and Baltic seas demonstrate the need to balance current ecosystem monitoring with systematically collected and organized data on social factors, i.e., both direct and indirect actors and stakeholders, their adaptation to policy measures, and the role of general trends in consumption and production.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 808
Typ av publikation
tidskriftsartikel (377)
rapport (120)
bokkapitel (105)
konferensbidrag (100)
forskningsöversikt (20)
annan publikation (18)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (17)
bok (16)
doktorsavhandling (14)
proceedings (redaktörskap) (10)
recension (8)
licentiatavhandling (2)
konstnärligt arbete (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (476)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (258)
populärvet., debatt m.m. (73)
Författare/redaktör
Grönlund, Åke, 1954- (24)
Martinsson, Johan, 1 ... (21)
Morf, Andrea, 1968 (19)
Tunón, Håkan (16)
Eckerberg, Katarina, ... (15)
Krampe, Florian, 198 ... (13)
visa fler...
Sandström, Camilla, ... (12)
Sandström, Camilla (12)
Dymitrow, Mirek (10)
Andreasson, Maria, 1 ... (10)
Kavathatzopoulos, Io ... (9)
Bodin, Örjan (8)
Wamsler, Christine (8)
Nilsson, Måns (8)
Ebenhard, Torbjörn (8)
Jagers, Sverker C., ... (7)
Ericsson, Göran (7)
Hilding-Rydevik, Tui ... (7)
Johansson, Maria (7)
Slunge, Daniel, 1968 (7)
Laikre, Linda (7)
Harring, Niklas, 197 ... (7)
Lövbrand, Eva (7)
Stripple, Johannes (6)
Nordin, Annika (6)
Alkan Olsson, Johann ... (6)
Swain, Ashok, 1965- (6)
Lidskog, Rolf, 1961- (6)
Keskitalo, E. Carina ... (6)
Eckerberg, Katarina (6)
Zachrisson, Anna, 19 ... (6)
Tilsted, Joachim Pet ... (6)
Skovgaard, Jakob (6)
Ryden, Lars (5)
Angelstam, Per (5)
Svensson, Johan (5)
Kvarnström, Marie (5)
Sörlin, Sverker (5)
Palme, Ulrika, 1966 (5)
Gilek, Michael (5)
Hjerpe, Mattias, 197 ... (5)
Bäckstrand, Karin (5)
Gerger Swartling, Ås ... (5)
Eklund, Lina (5)
Lindberg, Staffan I. ... (5)
Brauer, Rene (5)
Asai, Ryoko, 1977- (5)
Asai, Ryoko (5)
Nasiritousi, Naghmeh (5)
Crona, Beatrice (5)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (200)
Lunds universitet (113)
Sveriges Lantbruksuniversitet (106)
Stockholms universitet (104)
Uppsala universitet (96)
Umeå universitet (88)
visa fler...
Chalmers tekniska högskola (67)
Kungliga Tekniska Högskolan (59)
Linköpings universitet (55)
Södertörns högskola (54)
Örebro universitet (47)
Luleå tekniska universitet (45)
Linnéuniversitetet (20)
Naturvårdsverket (15)
Karlstads universitet (15)
Högskolan i Halmstad (12)
Försvarshögskolan (12)
Mittuniversitetet (11)
Högskolan i Skövde (11)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (10)
Mälardalens universitet (9)
Malmö universitet (6)
RISE (6)
Jönköping University (5)
Högskolan Kristianstad (4)
Högskolan i Gävle (4)
IVL Svenska Miljöinstitutet (3)
Havs- och vattenmyndigheten (3)
Högskolan i Borås (2)
Högskolan Dalarna (2)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Högskolan Väst (1)
Handelshögskolan i Stockholm (1)
Karolinska Institutet (1)
Marie Cederschiöld högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (654)
Svenska (137)
Danska (5)
Spanska (5)
Tyska (2)
Japanska (2)
visa fler...
Ryska (1)
Norska (1)
Portugisiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (807)
Humaniora (78)
Lantbruksvetenskap (72)
Teknik (68)
Medicin och hälsovetenskap (9)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy