| 1. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Högskolepedagogiska meriter : En valuta med svag kurs?
- 2017
-
Ingår i: Universitet AB : Om kommodifiering, marknad och akademi. - Göteborg : Daidalos. - 9789171735232 ; , s. 137-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.
|
|
| 2. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Den kommunala självstyrelsen
- 2017
-
Ingår i: Att äga framtiden. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176854204 ; , s. 65-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”. Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.
|
|
| 3. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Kommunsammanläggningarna 1952-1974 : Hur blev de politiskt möjliga?
- 2010
-
Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration. - Göteborg : University of Gothenburg. - 2000-8058 .- 2001-3310. ; 14:3-4, s. 3-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under perioden 1952–1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av densvenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner.Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom attanalysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakligaargumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten,(c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades underde debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdrivadessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionäraförklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningartill förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv somförklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar föratt vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det socialakonfliktperspektivet.
|
|
| 4. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
A Normative Theory of Local Government : Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy
- 2017
-
Ingår i: Lex Localis. - : Institut za Lokalno Samoupravo in Javna Narocila Maribor. - 1581-5374 .- 1855-363X. ; 15:2, s. 329-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The issue of local government reform is high on the agenda in many developed democracies. The discussion is often framed in narrow terms, focusing on functional efficiency. In this article, we construct a normative argument for local government that values local government because it fulfills morally desirable purposes in itself, regardless of its functional efficiency. The argument is that the same foundational value – individual autonomy – constitutes the normative underpinning of both democracy and the right to local self-government. The implication is that if we value democracy, we must defend a strong and constitutionally protected local government.
|
|
| 5. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Anti-immigrant parties, local presence and electoral success
- 2012
-
Ingår i: Local Government Studies. - : Informa UK Limited. - 0300-3930 .- 1743-9388. ; 38:6, s. 817-839
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Does the local organisational presence of anti-immigrant parties affect their chances for electoral success? In order to answer this question, the article explores the potential of a supply-oriented explanation to anti-immigrant party success by examining the electoral advancements the Sweden Democrats (SD) made in the 2006 and 2010 elections. Our results indicate that traditional demand side-explanations to anti-immigrant party success can be successfully complemented by a ‘internal supply-side argument’ to make the electoral fates of these parties more intelligible. Whether the SD had a local organisational presence had a substantial effect on its results in the national election and on the probability of gaining representation in local councils. Thus, the party´s fate in the national as well as local elections was largely determined by whether or not it had a local organisational presence in Swedish municipalities.
|
|
| 6. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Landsbygden slår tillbaka?
- 2020. - 1
-
Ingår i: Regntunga skyar. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673472 ; , s. 369-381
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationell forskning har i stigande grad intresserat sig för polarisering mellan stad och land. I ena ringhörnan: växande storstadsregioner där ekonomisk, politisk och kulturell elit samlas. I den andra: krympande glesbygd där globaliseringens förlorare blivit kvar. Forskare har funnit att i glesbygden ökar missnöjet, vilket i sin tur har skapat goda jaktmarker för antietablissemangsrörelser. Studier har bland annat funnit stöd för att stad-landpolarisering haft betydelse för Le Pens och Donald Trumps valframgångar, liksom utfallet i Brexit-omröstningen. I ljuset av 1) resultaten från Frankrike, Storbritannien och USA, 2) en utveckling där svensk landsbygd tappat invånare och 3) där staten också minskat eller avvecklat sin närvaro, ställer vi frågan om attityds- och värderingsmässig polarisering mellan stad och land är närvarande även i Sverige. Resultaten ger ett visst stöd för tesen att missnöje, misstro och etablissemangskritik är något större på landsbygden än i staden, men det saknas tydliga trender som indikerar att sådan stad-landpolarisering tilltar
|
|
| 7. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
The Swedish Pirate Party and the 2009 European Parliament Election: Protest or Issue Voting?
- 2011
-
Ingår i: Politics. - : SAGE Publications. - 0263-3957 .- 1467-9256. ; 31:3, s. 121-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the 2009 Swedish European Parliament election, the Pirate Party gained 7.1 per cent of the votes. We evaluate the sudden and unexpected success of the Pirate Party by testing two competing explanations: did voters cast their votes for the party as a protest against the established parties, or can the result be explained by voters' opinions regarding the party's main political issues? Contrary to popular beliefs, empirical evidence indicates that the success of the Pirate Party cannot be explained with reference to protest voting. Rather, the most important reason why individuals voted for the Pirate Party was the importance they ascribed to the party's main political issues.
|
|
| 8. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
How Coerced Municipal Amalgamations Thwart the Values of Local Self-Government
- 2021
-
Ingår i: Urban Affairs Review. - : Sage Publications. - 1078-0874 .- 1552-8332. ; 57:5, s. 1226-1251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arguments invoking increased functional efficiency have had a profound impact on local government reforms in advanced democracies during the past 60 years. Consequently, most mature democracies have implemented municipal amalgamation reforms, often through top-down coercion. In this article, we demonstrate how far central governments have been willing to go, in terms of coercion, by providing an in-depth historical account of Swedish municipal amalgamations between 1952 and 1974. Debates on amalgamation reforms have typically revolved around pros and cons of mergers. But very few discussions have addressed the more fundamental moral problem of enforcing amalgamations through coercion. Often, large-scale mergers are carried through against the expressed will of municipalities who wish to remain self-governing. In this article, we present a normative defense of strong local self-government, based partly on values of individual autonomy, and partly on group-based human rights, and we show how coerced amalgamations are at odds with these values.
|
|
| 9. |
- Berg, Linda, et al.
(författare)
-
Rekordhög röstdelning
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Förlag Göteborgs Universitet. - 9789189673441 ; , s. 93-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En het frågeställning inom forskningen om väljarbeteende handlar om under vilka omständigheter och varför väljare fattar olika röstningsbeslut i samtidiga val till olika politiska nivåer: I vilken utsträckning är röstdelning ett uttryck för förvirring eller osäker riskspridning utifrån nationella överväganden bland väljarna, och i vad mån handlar det om sofistikerade väljares väl övervägda hänsyn till politiska omständigheter? För att kunna närma sig ett svar på dessa övergripande frågor behövs först en delstudie som noggrant kartlägger röstmönster i kommun- och riksdagsval. Röstdelningen i Sverige har åter slagit nytt rekord med omkring en tredjedel av väljarna som röstade på olika partier. Röstdelning tenderar idag att vara vanligare bland yngre, intresserade och högutbildade väljare som saknar starka band till politiska partier. Den vanligaste kombinationen vid det senaste riksdagsvalet 2018 var att rösta på Moderaterna lokalt och på Sverigedemokraterna nationellt. Resultaten indikerar att forskningens två huvudförklaringar till röstdelning inte är tillräckliga och att fördjupade analyser krävs för att bättre kunna sortera ut förklaringar till röstdelning och skilja ut olika typer av kommunala väljare.
|
|
| 10. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Att ta plats i politiken : om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under en lång tid har en ganska mörk bild av den svenska representativa demokratin målats upp. Det finns dock ett antal skäl till att den bilden bör revideras: Valdeltagandet har ökat i varje val sedan 2002 och förtroendet för politiker och för de politiska partierna har stärkts sedan bottennoteringarna i slutet av 1990-talet. Dessutom har partierna brutit trenden med sjunkande medlemsantal och de upplever inte större problem i dag, jämfört med vid 1990-talets slut, att finna kandidater till förtroendeuppdrag. Till detta ska även läggas att svenska medborgares vilja att ta på sig förtroendeuppdrag har hållit sig på en förhållandevis hög nivå över en längre tid.En nyligen genomförd undersökning riktad till politiker stärker detta intryck. I två enkätomgångar, en före valet och en bit in i mandatperioden, har vi ställt frågor till dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen syftar bland annat till att studera kandidaternas förväntningar inför valet, hur de ser på partiernas nomineringsprocesser och hur förtroendeuppdragen fördelades efter att valen hade avgjorts. Vi kommer att fortsätta följa kandidaterna under mandatperioden för att försöka få en bättre förståelse för varför vissa väljer att lämna sina förtroendeuppdrag i förtid, och därigenom få ledtrådar om vad som skulle kunna förändras för att minska risken för att så sker. Förhoppningen är att vi genom undersökningen ska kunna ge ett kunskapsunderlag som kan bidra till att ta fram förslag till reformer av lokalpolitikens institutioner, och partiernas interna arbete, i syfte att underlätta för underrepresenterade grupper att komma in i politiken och minska avhopp i framtiden.Svaren från de två enkätomgångarna visar att de allra flesta som kandiderade i 2014 års val upplevde att deras politiska engagemang bemöttes positivt av familj, släkt och vänner och av andra förtroendevalda. Även från arbetskamrater, grannar och andra kommuninvånare var bemötandet övervägande positivt. Inte heller medias bemötande upplevdes generellt sett som något negativt. Vidare är de flesta av kandidaterna nöjda med hur valsedlarna sattes samman och hur fördelningen av uppdrag gick till. Över 80 procent uppgav att förtroendeuppdragen har fördelats på ett öppet och genomskinligt sätt. Dessutom var de allra flesta respondenter nöjda med de uppdrag de själva erhöll. Till detta kan läggas att tidigare studier har funnit att de flesta förtroendevalda är nöjda med sitt engagemang i kommunpolitiken och uppfattar sina förtroendeuppdrag som meningsfulla.Även om det övergripande intrycket är positivt finns det dock vissa problem och förhållanden som skulle behöva förbättras i den svenska lokala demokratin. En slutsats av vår undersökning, liksom tidigare forskning, är att kandidaterna i lokalpolitiken ger intrycket av att vara något motvilligt engagerade – åtminstone om vi tar deras egna utsagor på fullt allvar. En majoritet av dem uppger att de själva inte varit särskilt drivande i nomineringsprocessen för att hamna på valsedeln, och inte heller verkar de ha varit överdrivet entusiastiska inför utsikten att i slutänden faktiskt bli invald.Det finns även anledning för partierna att anstränga sig ytterligare med att rekrytera och behålla individer från grupper som i dag är underrepresenterade i kommunpolitiken, framför allt kvinnor, unga och utrikes födda. I detta sammanhang är det värt att understryka vikten av rekrytering. Forskningen visar att det politiska engagemanget i stor utsträckning avgörs av något så grundläggande som att man blir uppmärksammad och tillfrågad. Om rekryteringen till politiken ska breddas blir det därmed betydelsefullt med uppsökande verksamhet och att nå ut utanför de nätverk som täcks in av nuvarande partimedlemmar, och i synnerhet att nå fram till olika underrepresenterade grupper.Det är även värt att beakta de förtroendevaldas situation. Det är inte är ovanligt för politiker att bli utsatta för hot, våld och trakasserier. Under valkampanjen 2014 blev 7 procent av kandidaterna till kommunfullmäktige utsatta för hot, våld eller trakasserier. Det är ur flera aspekter en bekymmersam situation. Att förtroendevalda utsätts för sådant gör det inte lättare att rekrytera nya personer in i politiken.Ett annat problem som framträder är att det kan vara svårt att få ihop det politiska förtroendeuppdraget med arbete och familjeliv, vilket leder till att många förtroendevalda väljer att hoppa av sina uppdrag i förtid. Även om dessa avhopp oftast inte beror på sådant som har med själva politiken att göra, utan snarare med svårigheter att kombinera uppdraget med övriga livet, utgör de ett demokratiproblem. Detta eftersom omsättningen minskar kommunfullmäktiges effektivitet och även tenderar att snedvrida kommunpolitikens sociala sammansättning, då de grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad.Det finns således problem att ta itu med. Men samtidigt är det viktigt att understryka att bilden inte alls är så mörk som den ofta målas upp i offentlig debatt. Det finns all anledning att lyfta fram att det finns tydliga hälsotecken för partierna och den representativa demokratin. Att förmedla en sådan ljusare bild av den kommunala politikens villkor skulle i sig kunna sänka trösklarna för individer att bli partimedlemmar och i nästa steg, vara villiga att ta på sig förtroendeuppdrag.
|
|
