| 1. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(author)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
In: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
| 2. |
- Kullberg, Angelika, 1969, et al.
(author)
-
Teaching one thing at a time or several things together? : Teachers changing their way of handling the object of learning by being engaged in a theory-based professional learning community in mathematics and science
- 2016
-
In: Teachers and Teaching. - Abingdon : Routledge. - 1354-0602 .- 1470-1278. ; 22:6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Twelve lower secondary schoolteachers in mathematics and science were asked to teach a topic of their choice during a lesson that was video-recorded. We were able to analyse 10 of the cases and we found that all of them were similar in one respect: concepts and principles were introduced one at a time, each one followed by examples of the concept or principle in question, apparently to highlight its essential meaning. All the teachers participated in three modified lesson studies with three cycles in four different groups during three semesters. The modified lesson studies were built on a theoretical idea supported by a large number of recent studies. The theory states that new meanings (of concepts and principles, for instance) are learned through engaging with instances of contrasting concepts and principles. The core idea is that new meanings derive from differences, not from sameness. After the three modified lesson studies, the teachers were asked to once again teach the same topic as in the recorded lessons before the lesson studies. The new lessons were also recorded and the analysis showed that there was one thing in common in all cases: all of the 10 teachers dealt with the relevant concepts and principles in relation to each other (i.e. simultaneously) and not one at a time. By thus bringing out the differences between them, their meaning was made possible to grasp for the students. The study lends support to the conjecture that the modified lesson study is a powerful tool for enabling teachers to structure the content of their teaching in accordance with a principle that is more powerful in making learning possible, even if this contradicts their taken-for-granted practice.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-, et al.
(author)
-
Redesign of an Outdoor Space in a Swedish Preschool : Opportunities and Constraints for Sustainability Education
- 2020
-
In: International Journal of Early Childhood. - : Springer. - 0020-7187 .- 1878-4658. ; 52, s. 319-335
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Abstract: Children’s early engagement in design of outdoor spaces can form the basis of laterattitudes and responsible action for sustainability. The present study is part of a participatoryaction research project in an urban multi-ethnic preschool in Sweden,involving children, parents, preschool staff and management with a focus on improvingthe preschool playground. The methodology involved children taking pictures ofthe outdoor space, informal participant observation by one researcher and conversationswith children and teachers. Analyses completed of selected fieldwork excerptsfocus on learning opportunities for children and adults, children’s participation,cooperation and leadership for sustainability. Deeper awareness and confidence, andpractical pedagogies for staff in preschools are required for effective sustainabilityeducation. A joint frame of reference on pedagogical practices and processes forreflection is needed within and across early childhood institutions. More continuoustraining of staff and preschool leadership would be of benefit. However, such commitmentis ultimately a matter of policy to invest in giving preschools the means todevelop and realise ambitions for environmental and sustainability education. Résumé: L’engagement précoce des enfants dans la conception des espaces extérieurs peutconstituer une base d’attitudes ultérieures et d’action responsable en faveur de ladurabilité. La présente étude fait partie d’un projet de recherche-action participa-* Birgitta Nordénbirgitta.norden@mau.se1 Department of Science, Mathematics and Society, Faculty of Education and Society, MalmöUniversity, Nordenskiöldsgatan 10, 211 19 Malmö, Sweden2 Centre for Middle Eastern Studies and Centre for Environmental and Climate Research, LundUniversity, Lund, Sweden3 Department of Languages, Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Kalmar,SwedenB. Nordén, H. Avery1 3tive (RAP) dans un établissement préscolaire multiethnique urbain en Suède, oùles enfants, les parents, le personnel et la direction sont impliqués dans un objectifd’amélioration du terrain de jeux de leur maternelle. La méthodologie utilisée faitappel à des prises de photos de l’espace extérieur par les enfants, une observationinformelle des participants par une personne de la recherche et une discussion avecles enfants et les enseignants. Les analyses réalisées sur des extraits sélectionnés detravaux de terrain sont centrées sur: les occasions d’apprentissage pour les enfants etles adultes, la participation des enfants, et la coopération et le leadership des adultesenvers la durabilité à l’intérieur des institutions et entre celles-ci. Une éducation efficaceà la durabilité exige une sensibilisation et une confiance plus profondes, ainsique des pratiques pédagogiques chez le personnel des établissements préscolaires.Un cadre de référence commun sur les pratiques pédagogiques et les processus deréflexion est nécessaire à l’intérieur et entre les établissements de la petite enfance.Il serait bénéfique d’assurer davantage de formation professionnelle continue chez lepersonnel, y compris pour la direction d’établissements préscolaires. Toutefois, detels engagements relèvent en fin de compte des politiques d’investissement pour donneraux établissements préscolaires les moyens d’établir et de réaliser leurs ambitionsen matière d’éducation à l’environnement et au développement durable.
|
|
| 5. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(author)
-
Textual Resources in Diverse Classrooms : Combining Functional Use with Approaches of Criticality
- 2018
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- INTRODUCTIONEvery classroom is affected by institutional conditions as well as curriculums and guidelines that steer and set standards for education, which are connected to and affected by ideas created and negotiated at the national level and within the EU and the OECD. Pedagogy within classrooms, including that of the two Swedish classrooms discussed in this paper consolidates these levels. Drawing on a larger classroom study[1] the paper focuses on teachers and students use of textual resources offline and online during over one year in two Grade six classrooms. It is within the practices of classrooms that students’ participation, and abilities to understand, question and draw conclusions from text content can be supported and developed. ‘Mainstream’ classrooms of today are characterized of standardized curriculums and of diversity in relation to student’s multilingual and cultural backgrounds as well as of a plurality of texts offline and online. Students with different backgrounds, needs and resources, are in the middle school years facing demands of coping with more compact texts of subjects’ content, including more of specific academic language (Gibbons, 2009). Basic and functional literacy cannot be dismissed, but needs to be integrated with meaning-making and critical analysis of text content (Cummins 2001; Luke & Freebody 1997; Janks, 2010; Langer 2011; Schmidt & Skoog, 2017; Schmidt & Skoog, 2018). This study draws on Alexander's (2001) methodological framework regarding teaching talk and learning talk together with Cummins (2001) framework for successful academic learning. Cummins (2001) and Alexander (2008) shed light on the need for students to learn about subject content while at the same time having access to subject-specific ways of understanding, talking, reading and writing where critical approaches are embedded. Reading texts in active and critically reflective ways relates to critical literacy and to the research drawing on this concept (e.g. Janks, 2010; Comber, 2013, 2016). In Sweden, new knowledge demands regarding digital competence are to be implemented 2018/19. The reasons for these changes in the national Curriculum Standards for Compulsory School are, in short, to enhance the student’s abilities to use and understand digital systems and to relate to media and information in critical and responsible ways[2]. These changes create increased challenges for teachers and students to sift, interpret, evaluate, question, compare and judge the trustworthiness of media. To understand who has produced a text and with what purpose, and how to evaluate this information, are part of fundamental critical approaches (Janks, 2010). This paper focuses on teachers’ and students’ use of textual resources offline and online during 24 lessons over one year in two Grade six classrooms in the subject areas of Information and Commercials and Laws and Rights. Our focus is on in what ways these textual resources and their content are introduced and drawn upon, and which approaches of critical approaches, including source criticism, that are integrated. Since digital resources, compared with printed resources, bring about other ways of producing and using texts in terms of multimodality and hybridity across time and space, this challenge the conditions for in what ways teaching and learning is carried out in classroom practices (Kress & Selander, 2011; Walsh, 2008). We ask:What textual resources are included?In what ways are these resources introduced and used?What approaches of criticality emerge?Do any differences emerge when comparing digital and printed resources?MEDTHODOLOGYThrough ethnographic studies of children’s literacy practices, Heath (1983) revealed the different ‘ways with words’ that children from various socioeconomic and cultural-ethnic backgrounds had. The work of Heath (1983) illustrates how power works in relation to uses of languages and literacies, something which we in this paper strived to be aware of and take into consideration when conducting this study, and above all when analysing the ethnographic material. The data of this study encompasses video recordings of 24 lessons from two different classrooms in two different schools and municipalities in Sweden, which altogether means 21.5 hours of video recordings. In each class, 12 lessons have been recorded in order to capture dimensions of classroom interaction and to document the use of instructional materials and texts. Further, five individual interviews with the two teachers and five group interviews with 4-6 students from each class have been conducted and transcribed literally. The interviews lasted from 20 minutes to one hour and were focused on the teachers’ and the students’ reflections considering the purpose, forms and content of the recorded lessons and their learning repertoires. During the interviews, parts of the video recordings were shown in order to make retrospective reflections possible from both teachers’ and students’ perspectives. Both classrooms are characterized of being culturally and linguistically diverse, where at least one quarter of the students have another linguistic background and/or speak another language than Swedish in their respective homes. The study has been carried out in accordance with the general requirements for Research Ethics (Swedish Research Council, 2011). All participating schools and informants have been given fictitious names in order to protect their identities during and after the finished project. The students as well as their parents have been informed about the aim of the study, and then asked to give their written consent for participation in the study, which they all did. By analysing the video recordings and the transcriptions of the retrospective interviews, this paper presents in which ways the used texts and media were introduced and drawn upon in the two classrooms, and which approaches of criticality, including source criticism, that were integrated.EXPECTED OUTCOMES AND CONCLUSIONSThe analysis reveals that printed material such as subject specific textbooks are introduced during whole class in the initial phases of the subject areas, and also that this text content is elaborated on more thoroughly when compared with the online resources. The analysis sheds light on the multifaceted possibilities of digital resources, such as web sites, educational movies, video clips, online educational portals and so on, and makes it clear that interaction and dialogue in relation to these resources tend to be overlooked compared with the printed resources. Further, the result sheds light on the challenges regarding how to integrate approaches of criticality. In both subject areas, norms and values that target diversity in various ways are present, but those are not deepened in relation to the subject content. Source criticism are mentioned, but tend to be simplified. We argue, that in order to compare and evaluate information, and to create knowledge from textual and digital resources, students need to be supported in the beginning of and throughout the learning process (Alexander, 2008; Schmidt & Skoog, 2017, Schmidt & Skoog, 2018). In addition, we argue that critical reflections must be connected to subject specific content and in relation to diversity and equality, and articulated and practiced through teachers’ and students’ own talk (Alexander, 2008; Schmidt & Skoog, 2018). Altogether this refers to conditions and possibilities for students to master literacy within and about subject content, and in relation to democratic values of the curriculum. Through the use of various textual resources offline and online, it is crucial that education support student’s subject- and literacy learning in integrated ways across the curriculum (Cummins, 2001; Schmidt & Skoog, 2016, 2018). Reflecting the conference theme of ECER 2018, this also highlights complex issues of access, inclusion and exclusion within education.REFERENCESAlexander, R. (2008). Essays on Pedagogy. London and New York: Routledge.Comber, B. (2016). Literacy, Place and Pedagogies of Possibility. London and New York: Routledge.Comber, B. (2013). Critical Literacy in the Early Years: Emergence and Sustenance in an Age of Accountability. In J. Larson & J. Marsh (Eds.), The SAGE Handbook of Early Childhood Literacy (p. 587-601). London: SAGE/Paul Chapman.Cummins, J. (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Second Edition. Los Angeles: California Association for Bilingual Education.
Gibbons, P. (2009). English learners academic literacy and thinking. Portsmouth, NH: Heinemann.Heath B. S. 1983. Ways with words. Language, life and work in communities and classrooms. Cambridge: Cambridge University Press.Janks, H. (2010). Literacy and Power. London: Routledge.Kress, G. & Selander, S. (2011). Multimodal design, learning and cultures of recognition. Internet and Higher Education 15 (2012), 265–268.Langer, J. 2011. Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. New York: Teachers College Press.Luke, A. (2004). On the material consequences of literacy. Language and Education, 18(4), 331-335.Schmidt, C. & Skoog, M. (2018). The Question of Teaching Talk: Targeting Diversity and Participation. In N. Wahlström and D. Sundberg (Ed.), Transnational Curriculum Standards and Classroom Practices. The New Meaning of Teaching, (p. 83-97). London and New York: Routledge.Schmidt, C. & Skoog, M. (2017). Classroom interaction and
its potential for literacy learning. Nordic Journal of Literacy Research 3, 45–60. doi:10.23865/njlr.v3.474Swedish Research Council (2011). Good Research Practice. Stockholm: Swedish Research Council.Walsh, M. (2008). Worlds have collided and modes have merged: classroom evidence of changed literacy practices. Literacy, 42 (2), 101–108.[1] This paper is part of the larger project 'Understanding Curricul
|
|
| 6. |
- Udén, Anna, 1962, et al.
(author)
-
Kärnbegrepp, didaktik och pedagogisk profession. Studenter utvecklar kunskaper och färdigheter i didaktik och metodik.
- 2017
-
In: Högskolepedagogisk konferens HKG Göteborg. ; , s. 23-24
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Detta bidrag är insatt i ett praktiknära utvecklingsprojekt inom lärarutbildningen F-3. Syftet är att undersöka studenternas förståelse av begreppen multimodalitet och literacy och hur förståelsen för dessa utvecklas över tid. Vad innebär nämnda begrepp för studenten som precis påbörjat sin utbildning till lärare, hur utvecklas förståelsen och vilken roll spelar den undervisning de möter? I denna presentation framkommer projektets första preliminära slutsatser i den inledande fasen och därefter presenteras och problematiseras vidare tillvägagångssätt. Vi utgår från en genomförd enkät där studenternas förkunskaper kring begreppen fångas upp. Projektets teoretiska inramning utgår från tanken att studenter lär genom och inte bara om forskningsrelaterat innehåll av relevans för lärarutbildning (Lindström, 2008) och att lärandet behöver hänga ihop inom och mellan kurser (Biggs & Tang, 2007). Begreppet literacy avser användande av text i sociala sammanhang för ett visst syfte (se t.ex. Heath, 1983; Barton, 2007). Multimodalitet kännetecknar kommunikation där bilder, gester, ljud, skrift och andra modaliteter samspelar (Danielsson & Selander, 2016). Vår förhoppning är att vi genom enkätresultatet ska kunna identifiera utgångspunkter viktiga för lärarutbildningens undervisning och kvalitetsutveckling. Projektets fortsättning kommer därefter fokusera fortsatt progression och hur studenter didaktiskt omsätter det innehåll de möter gällande multimodalitet och literacy under sin HFU och i VFU . Avslutningsvis kommer studenternas uppfattningar av begreppen studeras genom analyser av skriftlig och muntlig examination kopplade till VFU. Vi bedömer att detta är av relevans för högskolepedagogiskt arbete inom lärarutbildning
|
|
| 7. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(author)
-
Platserna och texterna i en hållbar läs- och skrivundervisning
- 2019
-
In: NNMF 7: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt. 23+24 oktober 2019, Trondheim.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande bidrag undersöker och problematiserar möjligheter för läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i platsbaserat lärande, som integrerar hållbarhetsperspektiv i termer av ekologisk/social literacy och demokrati. Syftet är att belysa möjligheter för inkluderande literacyundervisning, där språk och villkor för hållbar utveckling möts. Avstamp tas i behovet av undervisning som kombinerar läs- och skrivförmåga i meningsskapande sammanhang med engagerande aktiviteter som stärker elevers förmåga att ta ställning och handla (Cummins, 2001; Schmidt, 2019). Plats-baserad pedagogik förespråkar sådan undervisning, och har som mål att stärka elevers förståelse för hur det egna handlandet påverkar den omgivande miljön samt hur språket kan användas i ett aktivt samhällsdeltagande (e.g. Eppley, 2009; Greenwood, 2009). Bidraget utgår från två klassrumsstudier i årskurs 1 och 2, där empiri skapats genom deltagande observationer, intervjuer och genom initierade undervisningsaktiviteter i samverkan mellan deltagande lärare och forskare (Häggström, 2019; Schmidt, 2017). Studierna genomfördes i flerspråkiga och mångkulturella kontexter, på platser som brukar benämnas ’förorten’. Resultatet visar att de initierade undervisningsaktiviteterna möjliggjorde för eleverna att aktivt, via estetik, skrift, språk och andra uttrycksformer, engagera sig i autentiska meningsfulla sammanhang där platsen kom i förgrunden, och kommunikativa förmågor utvecklades. Utifrån resultatet vill vi betona värdet av att sammanföra litteracitet och plats för att undvika bristdiskurser och istället främja deltagande. Det aktiva deltagande vi ser exempel på i studierna belyser en helt avgörande aspekt kring hållbarhet, nämligen hur människor på samma plats kan leva tillsammans och i samklang med naturmiljön, trots olika värderingar och förhoppningar.
|
|
| 8. |
- Kullberg, Angelika, 1969, et al.
(author)
-
What is made possible to learn when using the variation theory of learning in teaching mathematics?
- 2017
-
In: ZDM - the International Journal on Mathematics Education. - : Springer. - 1863-9690 .- 1863-9704. ; 49:4, s. 559-569
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The variation theory of learning emphasizes variation as a necessary condition for learners to be able to discern new aspects of an object of learning. In a substantial number of studies, the theory has been used to analyze teaching and students’ learning in classrooms. In mathematics education, variation theory has also been used to explore variation in sets of instructional examples. For example, it has been reported how teachers, by using variation and invariance within and between examples, can help learners to engage with mathematical structure. In this paper, we describe the variation theory of learning, its underlying principles, and how it might be appropriated by teachers. We illustrate this by an analysis of one teacher’s teaching before and after he participated in three lesson studies based on variation theory. Both the theory and the empirical illustration focus on ‘what is made possible to learn’ in different learning situations. We show that in the two analyzed lessons, different things were made possible to learn.
|
|
| 9. |
- Löfgren, Håkan, et al.
(author)
-
Att ständigt bli bedömd
- 2017. - 1:1
-
In: Att ständigt bli bedömd. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115900 ; , s. 175-188
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
- Helming Gustavsson, Maria, 1970-, et al.
(author)
-
Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet
- 2022
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.KällförteckningGadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.
|
|
