| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(author)
-
Revisiting the education policy agora: Politics of knowledge and evidence 1998 – 2018 in Europe and Sweden. : Paper presented at the panel session "International large-scale assessments meeting educational policy-making in a restructuring Nordic welfare state" at the CIES 2019 meeting in San Francisco, USA.
- 2019
-
In: Proceeding from the CIES 2019 meeting in San Francisco, USA.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The purpose of this paper is to identify and analyze changes at the education policy agora (Nowotny et al, 2001). In focus are discursive positions and arguments in educational governance during two periods; 1998-2001 and 2016 -2019. The place is (mostly) Sweden as a welfare state under restructuring. We have materials from research that we have carried out during these two periods, For the first period, see e.g. Lindblad & Popkewitz, (1999; 2001 a,b,c) and Lindblad & Lundahl (2002) presenting a ten-country study on educational governance and social inclusion/exclusion, dealing with case studies, interviews with teachers and school leaders as well as policy-makers and top administrators. A special interest was here policy reasoning and knowledge problematics, which made us study categorizations and taxonomies in statistics (Popkewitz & Lindblad, 2001) . The study of the last period is in a way a continuation of the first one, but it is at present focusing on Sweden in in international contexts. Here we have a similar design of interviews with policy-makers and top administrators plus discourse analyses, but we have a special interest in comparative education research and international large scale assessments (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2018) and their impact at the education agora. From our analyses of policy documents and interviews we conclude that in both the first and the second period statistics played a vital part and that population taxonomies matter in education policy reasoning and problematization, e.g. in terms of student dropout. But we found distinct differences in what statistics is referring to. In 1999 resources for and in education had a focus on the input for education, e.g. expenditures and resources for education, while in 2018 a main focus concerned outcomes, such as school results and international comparisons. We present and discuss such differences and discuss them as changes in educational preconditions as well as in educational reasoning at the education policy arena. To analyze and understand such changes is vital for grasping the changing social meaning of educational research and for examining preconditions for researching education.
|
|
| 3. |
- Harling, Martin, 1972, et al.
(author)
-
Pedagogik och Postpolitik
- 2015
-
In: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red): Utbildning - makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 195-217
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Med vår pointillistiska ansats i form av ett antal studier får vi fram en bild av ett postpolitiskt landskap som kännetecknas av två faktorer. Den första är ett nät av aktörer – lokalt, nationellt och internationellt, exempelvis regeringen, OECD, Skolverket, McKinsey, Sveriges Kommuner och Landsting samt skolor och massmedia – som bygger på varandra i ett flöde av information och bedömningar av skolan och vad som behöver göras. Den andra är hierarkisering och konkurrens. Vad som räknas är rangordningar av länder, kommuner och skolor, vilka beskrivs genom jämförelser och har till uppgift att förbättra sina positioner eller att åtminstone inte falla nedåt. Inledningsvis pekade vi på kunskapsmätningarnas betydelse för regeringens tal om hur den svenska skolan hävdar sig, nationellt och internationellt. Den internationella konkurrensen i ekonomiskt hänseende har blivit en drivfjäder för utbildningspolitik över huvud taget (jfr Lindblad & Popkewitz, 2001; Lauder m.fl., 2006) och internationella jämförelser i form av provresultat har blivit viktiga mått på hur framgångsrikt ett land är därvidlag. Därför blir övernationella organisationer som OECD, med dess apparat för kunskapsmätningar, en viktig aktör i svensk utbildningspolitik. Och därför blir företag som McKinsey betydelsefulla, dels därför att de använder sådana mått, dels därför att de knyter dem till hur politiker och skolledare – återigen i internationellt ljus – kan hantera utbildningssystem och skolor på ett framgångsrikt sätt. Motsvarande kan sägas på nationell nivå om företag som ”Gymnasium.se”, som producerar bilder av möjliga bildningsgångar och sökmotorer för att finna vägarna dit. Vad som sker i en postpolitisk logik är att viktiga bedömningar överlåts till sådana aktörer, som befinner sig utanför skolväsendet som organisation. Och politiken kommer då också att i stor utsträckning handla om vad dessa aktörer hävdar beträffande kunskapsläge och skolorganisering. På motsvarande sätt kunde vi se hur instrument som SIRIS och SALSA, vilka tillkom för administrativa analyser, blev till verktyg för rangordning mellan kommuner och skolor. Sådana rangordningar har haft en rejäl genomslagskraft i massmedia och har använts för olika organisationers egna intressen. Jämförelser och rankingar har en inbyggd dramatik som är lättförstådd, slående och säljande. De fungerar som ett till synes objektivt underlag för kunden att informera sig om kvaliteten på skolorna som ingår i en skolmarknad i ett avreglerat och privatiserat skolväsende. Detta underlag är emellertid problematiskt då det vilar på tunna beskrivningar av skola, utbildning och kunskap vars relevans för rationellt handlande kan ifrågasättas. Detta bidrar till att talet om utbildning förändras så att fokus hamnar på jämförelser och hierarkier av olika slag i form av resultat på skolprov, betyg och positioner på rankinglistor. Utbildningspolitiska ambitioner reduceras då till att klättra på listorna eller att bibehålla positionerna. Och, som vår genomgång av massmedias rapportering visar, riktar kritiken mot makthavare in sig på dåliga listplaceringar för en skola eller ett land. Med denna logik beskrivs utbildningens mål och värde i termer av jämförelse och konkurrens. Detta gäller för såväl samhällen och utbildningssystem som skolor och elever. Vår analys av en gymnasiemässa kan belysa innebörden av postpolitiska tendenser på olika sätt. På en sådan mässa sker en översättning av skolor och elever till en ekonomi, bestående av företag som ska sälja sin vara och kunder som ska köpa varan ”utbildning” utifrån sina preferenser. Vi kan då notera hur skolorna opererar med sina varumärken och med anrop till olika kategorier av elever, för att eleverna i sin tur ska inse vilken kategori de tillhör och hur de på bästa sätt ska investera i sig själva för sin framtid. Vi kan också notera hur denna investeringslogik tycks forma elever och skolor som subjekt, som till exempel när framgångsrika elever görs till säljare av skolans varumärke (jfr Harling, 2013). Sammanfattningsvis vill vi med denna ”pointillistiska” analys peka på den bild som framträder när delarna formar en helhet. Vi menar att det är en postpolitisk bild av utbildning som växer fram, där avgörande och djupt politiska frågor om utbildningens mål och mening reducerats till teknikaliteter och till en sortering av elever byggd på ekonomisk logik. Vad vi presenterat är några nedslag och fortfarande återstår många frågor om denna omvandling att besvara.
|
|
| 4. |
- Foss Lindblad, Rita, 1953, et al.
(author)
-
Changing discourses on qualities of educational research in Sweden : A contribution to the symposium: Educational Research Qualities in Question: Nordic Perspectives on Research Policy and Research Evaluation in Swede
- 2014
-
In: NERA 2014 Session program.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- his is an analysis of discourses educational research quality in Sweden with the aim to highlight different ways to describe and evaluate educational research. Of special interest is here the period 1990-2014 when higher education is in a period of expansion and restructuring with changing demands on research evaluation combined with changing ways of funding higher education institutions and research. The ambition is to define this trajectory with different actors and controversies. The Swedish case will be related to a Nordic (Norway) and an Anglo-Saxon (Australia) case. The study is carried out from a dynamic nominalist perspective (Hacking, 1999) focusing on actors and institutions at work. Issues and controversies will be defined in relation to discourse analyses of policy documents, research reviews of different kinds (research councils, research assessment exercises etc) and on thin and thick descriptions (Porter, 2012) of research. Conclusions: Firstly, educational research assessments are in transition - from internal professional initiatives and collegial decision-making to external administrative initiatives and principles for new public management. Secondly, research evaluation exercises are having an increasing globalizing tendency concerning criteria for research quality and are also increasingly based on international reviewers. Thirdly, there is an ongoing debate on the composition of measurements such as citation impact or peer review. Fourthly, given these tendencies educational research in Sweden is in a a turmoil considering addressees of educational research as well as struggles for research resources with other disciplines and faculties. Given this it is vital to analyze the field of educational research. Relevance to Nordic educational research: this symposium will serve as an input to continuing analyses of educational research policies and formation in the different Nordic countries. Attachment to NERA-network and symposium: Politics of Education and Education Policy Studies Network and the symposium "Educational Research Quality in Question: Research Evaluations and Research Policy in Sweden in a Nordic Perspective"
|
|
| 5. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(author)
-
Educational Restructuring in a Nordic Welfare State in the Eyes of the Public Opinion
- 2023
-
In: 2023 AERA Annual Meeting, April 13 - April 16, 2023, Chicago.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Starting in the early 1990s Sweden had a thorough and internationally recognized restructuring of education in terms of deregulation, privatization, and school choice based on a state financed voucher system. Given this, we turn to the Swedish citizens and ask about their opinion concerning restructuring measures. This is done to a randomized national sample of citizens (n=3500 with a 47% RR). Analyses based on different institutional logics (bureaucracy, marketization, professionalism) were carried out. Our results indicate that the public to a large extent prefer a stop for private profit from school marketization, a re-regulating of school governance, and show trust in teachers and in schools in Sweden. Implications of this is discussed in terms of education governance.
|
|
| 6. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(author)
-
Svensk opinion och skolans omstrukturering: om styrning, förtroende och bedömning av kvalitet
- 2018
-
In: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673427 ; , s. 337-351
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Hur ser svenska folket på skolans verksamhet och styrning? Förtroendet för skolans verksamhet har ökat något. Däremot menar många att kvaliteten försämrats under senare år och är tveksamma till Skolverkets verksamhet men anser att internationella jämförelser är användbara för att bedöma skolans kvalitet. Hur ställer sig då svenskarna till omstruktureringen av skolväsendet i termer av avreglering, decentralisering, privatisering och marknadsstyrning? Vi finner att stora delar är klart negativa till fler friskolor och vinster i välfärden samt skolans kommunalisering, men gillar skolvals-möjligheten. Närmare analyser visar på distinkta grupperingar inom allmänheten. En gruppering utgörs av försvarare av den reformerade skolan medan en annan framstår som post-politiska kritiker som vill driva omstruktureringen vidare. Ytterligare en gruppering kan sammanfattas som besvikna försvarare av den reformerade skolan och en som oinitierade skeptiker. Troligen kan vi främst förvänta oss förändringar bland de besvikna och oinitierade.
|
|
| 7. |
- Foss Lindblad, Rita, et al.
(author)
-
Higher Education and Research in a Steady State : Changing premises and practices for educational research in Sweden.
- 2016
-
In: Nordic Journal of Educational Policy, NordSTEP. - : Informa UK Limited. - 2002-0317. ; 1:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This chapter addresses changing premises and practices for and in educational research in the case of Sweden. The ambition is to analyse changing preconditions for educational research and potential implications of this for research practices and knowledge production in the field of education. The text is organised in three inquiries: First, we present a general framework of transitions in the system of higher education and research as a combination of expansion and contraction. Second, we analyse educational research in Sweden, its trajectory, playground and play performances, indicating possible changes in the rules of the game. Here we apply an international perspective. Thirdly, based on this, we discuss the current situation - the condition we are in for educational research, and where to go?
|
|
| 8. |
- Foss Lindblad, Rita, 1953, et al.
(author)
-
Higher Education Policy and Changing Transnational Expertise in Sweden : A contribution to the symposium Globalization and The Nordic model - conflicting, resisting and converting tendencies in policy of education
- 2014
-
In: The NERA 2014 Session Program. - : NERA. ; , s. 58-59
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- This paper aims to analyze current impact of transnational organizations and multinational corporations in governance of higher education in Sweden. We put this in context of welfare state restructuring and performative governing by means of indicators and ranking and related to changing policy demands on research and expertise. Are these changes in higher education policy and research policy working in tandem as could be suggested by science - technology studies (Nowotny et al, 2003)? Our study will be based on policy network analysis and identification and analyses of expertise in education policy discourses. We analyze current policy discourses (since 2006 and onwards) giving special attention to what expertise that are referred to in these discourses, as well as the meanings and objects of the expertise concept in use. In relation to our aim of analyzing the impact of transnational organizations and multinational corporations in educational policy making, we refer to the studies on transnational governance by Djelic Sahlin-Anderson (2006) and the increasing use of incomplete organizing (Ahrne & Brunsson, 2010) in higher education. Concepts of "thin descriptions" (Porter, 2012) and potential "looping" (Hacking, 2004) are used here. As a result important changes in higher education governance and expertise are identified. Our analyses lead to a discussion of couplings between governance and research policy in higher education. This paper is attached to the symposium "Globalization and The Nordic model - conflicting, resisting and converting tendencies in policy of education" in Network 21, "Politics of Education and Education Policy Studies". References: Ahrne, G. & Brunsson, N. (2009). Complete and incomplete organisation (Scores Reports 2009:2). Stockholm: University Djelic, M. L., & Sahlin-Andersson, K. (Eds.). (2006). Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge University Press. Hacking, I. (1995). The looping effects of human kinds. Causal cognition: A multidisciplinary debate. D. Sperber, D. Premack and A. J. Premack. Oxford: Clarendon Press: 351-94. Nowotny, H.; Scott, P.; Gibbons, M. (2003): Introduction: Mode 2'Revisited: The New Production of Knowledge. Minerva, 2003, 41.3: 179-194. Porter, T. M. (2012). Thin Description: Surface and Depth in Science and Science Studies. Osiris, 27(1), 209-226.
|
|
| 9. |
- Hansen, Michael, 1964, et al.
(author)
-
On the social and intellectual organization of educational research communication in Sweden. : A contribution to the SWERA symposium at the NERA Congress in Copenhagen, March 2012
- 2012
-
In: http://nera2012.au.dk/scientificprogramme.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This study deals with changing communication patterns in relation to changes in governance of higher education. Vital for research organization and development is research publication and communication. How is educational research in Sweden dealing with these issues and what are the implications of that for the positioning of research at education departments? The present study aimed to analyze publication patterns in Swedish educational research by capturing the total publication output of a sample of Swedish researchers in education. The researchers in the study were identified as researchers- from different disciplines and faculties - through their applications for funding for educational studies at the two largest bodies for funding of research in Sweden. Of these were 42 percent from educational research in a more precise meaning, i.e. from education departments or from teacher education. Thus, we can compare publication patterns in educational research (e.g. in pedagogic, didaktik, pedagogisktarbete etc.) comparared to research in other disciplines (political science, sociology, history) doing research in education as a field of study. A total of more than four thousand publications were categorized into ten publication types or formats (e.g. books, research articles, newspaper articles) and the articles were analyzed in terms of the prestige level of the journals. The results are showing that educational research is using a number of publication genres, having a rather unfocused journal publication pattern (though with Scandinavian Journal of Educational Research and Pedagogisk Forskning i Sverige as most frequently selected journals), using more of Swedish as a publication language, and rather seldom using ISI web of science journals in their publications. This publication pattern is discussed in relation current changes in research policy and in relation to different strategies in research communication in order to change the social and intellectual organization of Swedish educational research in an Nordic and international context.
|
|
| 10. |
- Hansen, Michael, 1964, et al.
(author)
-
Undervisning och makt i klassrummet
- 2015
-
In: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red): Utbildning - makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 41-68
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Vi presenterade inledningsvis olika sätt att försöka förstå och förklara undervisning där fokus låg på läraren som professionell och som person, läroplaner och skolan som institution, översättningar av skolans kulturella och sociala omständigheter till undervisning eller dynamiken i undervisningsprocessen. Vi har inte pläderat för att någon av dessa infallsvinklar är bättre än de andra, men vill poängtera att varje ansats har sina kunskapsintressen och skapar sina sammanhang. Därmed definierar de också innebörden av undervisning på olika sätt. Eftersom vi menar att makt och maktförhållanden är betydelsefulla för att förstå vad som sker i skolas undervisning tittade vi närmare på forskning där detta varit i fokus, exempelvis läroplansteoretiska analyser och kritiska skoletnografier. Därefter gjorde vi en djupdykning i forskning om undervisning som en komplex verksamhet byggd på mönster av frågor och svar och med olika inspel och parallella samtal, där framför allt makten över talutrymme och undervisningsförlopp stod i fokus. Läroplansteoretiska analyser visar på skolans normer och uppdrag, och pekar därvid på maktförhållanden som styr hur kunskaper definieras och organiseras. Samtidigt visar sådana analyser att formulering av läroplaner sker i andra sammanhang och under andra maktförhållanden än där de ska realiseras i undervisning. Avståndet mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan sätter styrningen av skolan på prov och leder till krav på kontroll och ledarskap för att förbättra resultaten (Lindensjö & Lundgren, 2000). Maktförhållanden i samhället utgör en grund för att förstå hur utbildning fungerar. Vi presenterade undersökningar av hur sociala och kulturella förhållanden översätts till undervisningspraktiker och förväntningar på såväl lärare som elever. Detta leder i sin tur till olika undervisningsprocesser för olika kategorier av elever, en uppdelning som vilar på social segregering och kulturella dominansförhållanden. Samtidigt har vi visat på forskning som påminner om att undervisningsprocessen inte är ett mekaniskt uttryck för omständigheterna utan att den har sin egen dynamik och sin särskilda maktproblematik. Här blir frågor om makten över samtalen i klassrummet viktiga liksom förhandlingar om vad som får och inte får sägas. Denna forskning visade på grundläggande och stabila mönster hos språklig interaktion i klassrummet samtidigt som denna kommunikation på många sätt var oförutsägbar och möjlig att påverka.
|
|
