| 1. |
- Bergviken Rensfeldt, Annika, 1969, et al.
(författare)
-
Doctoral Education in Educational Sciences - Current trends in historical light
- 2015
-
Ingår i: Think-piece for the Symposium Criticism and Collegiality in the Field of Educational Sciences: The Case of Sweden in Nordic Perspectives. (S. Lindblad chair). Nordic Educational Research Association, March 4-6 2015 Gothenburg.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this contribution we present a recently conducted survey of Doctoral Education in Educational Science in Sweden. In the survey, the number of doctoral students and PhDs during the latest years, as well as the different disciplinary orientations and universities offering Doctoral Education in Educational Science have been elucidated. Based on a comparison of earlier and similar overviews from 1994 and 2001, some particular changes appear particularly interesting and significant. One is the increase of universities offering Doctoral Education in Educational Science, another one is the variation of disciplinary orientations, where pedagogik still is the dominating discipline. Furthermore, we also see the impact of the Licentiate PhD Degree and that new forms of disciplinary orientations, funding and employments outside Academia are affecting Doctoral Education within Educational Science. With this contribution we point to the implications of these changes, and in particular the risks of a more fragmented Doctoral Education in Educational Science. We also discuss how systematic overviews and shared discussions on quality can strengthen Doctoral Education in Educational Science, not least from doctoral student perspectives.
|
|
| 2. |
- Harling, Martin, 1972, et al.
(författare)
-
Pedagogik och Postpolitik
- 2015
-
Ingår i: Lindblad, S. & Lundahl, L. (red): Utbildning - makt och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144076836 ; , s. 195-217
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med vår pointillistiska ansats i form av ett antal studier får vi fram en bild av ett postpolitiskt landskap som kännetecknas av två faktorer. Den första är ett nät av aktörer – lokalt, nationellt och internationellt, exempelvis regeringen, OECD, Skolverket, McKinsey, Sveriges Kommuner och Landsting samt skolor och massmedia – som bygger på varandra i ett flöde av information och bedömningar av skolan och vad som behöver göras. Den andra är hierarkisering och konkurrens. Vad som räknas är rangordningar av länder, kommuner och skolor, vilka beskrivs genom jämförelser och har till uppgift att förbättra sina positioner eller att åtminstone inte falla nedåt. Inledningsvis pekade vi på kunskapsmätningarnas betydelse för regeringens tal om hur den svenska skolan hävdar sig, nationellt och internationellt. Den internationella konkurrensen i ekonomiskt hänseende har blivit en drivfjäder för utbildningspolitik över huvud taget (jfr Lindblad & Popkewitz, 2001; Lauder m.fl., 2006) och internationella jämförelser i form av provresultat har blivit viktiga mått på hur framgångsrikt ett land är därvidlag. Därför blir övernationella organisationer som OECD, med dess apparat för kunskapsmätningar, en viktig aktör i svensk utbildningspolitik. Och därför blir företag som McKinsey betydelsefulla, dels därför att de använder sådana mått, dels därför att de knyter dem till hur politiker och skolledare – återigen i internationellt ljus – kan hantera utbildningssystem och skolor på ett framgångsrikt sätt. Motsvarande kan sägas på nationell nivå om företag som ”Gymnasium.se”, som producerar bilder av möjliga bildningsgångar och sökmotorer för att finna vägarna dit. Vad som sker i en postpolitisk logik är att viktiga bedömningar överlåts till sådana aktörer, som befinner sig utanför skolväsendet som organisation. Och politiken kommer då också att i stor utsträckning handla om vad dessa aktörer hävdar beträffande kunskapsläge och skolorganisering. På motsvarande sätt kunde vi se hur instrument som SIRIS och SALSA, vilka tillkom för administrativa analyser, blev till verktyg för rangordning mellan kommuner och skolor. Sådana rangordningar har haft en rejäl genomslagskraft i massmedia och har använts för olika organisationers egna intressen. Jämförelser och rankingar har en inbyggd dramatik som är lättförstådd, slående och säljande. De fungerar som ett till synes objektivt underlag för kunden att informera sig om kvaliteten på skolorna som ingår i en skolmarknad i ett avreglerat och privatiserat skolväsende. Detta underlag är emellertid problematiskt då det vilar på tunna beskrivningar av skola, utbildning och kunskap vars relevans för rationellt handlande kan ifrågasättas. Detta bidrar till att talet om utbildning förändras så att fokus hamnar på jämförelser och hierarkier av olika slag i form av resultat på skolprov, betyg och positioner på rankinglistor. Utbildningspolitiska ambitioner reduceras då till att klättra på listorna eller att bibehålla positionerna. Och, som vår genomgång av massmedias rapportering visar, riktar kritiken mot makthavare in sig på dåliga listplaceringar för en skola eller ett land. Med denna logik beskrivs utbildningens mål och värde i termer av jämförelse och konkurrens. Detta gäller för såväl samhällen och utbildningssystem som skolor och elever. Vår analys av en gymnasiemässa kan belysa innebörden av postpolitiska tendenser på olika sätt. På en sådan mässa sker en översättning av skolor och elever till en ekonomi, bestående av företag som ska sälja sin vara och kunder som ska köpa varan ”utbildning” utifrån sina preferenser. Vi kan då notera hur skolorna opererar med sina varumärken och med anrop till olika kategorier av elever, för att eleverna i sin tur ska inse vilken kategori de tillhör och hur de på bästa sätt ska investera i sig själva för sin framtid. Vi kan också notera hur denna investeringslogik tycks forma elever och skolor som subjekt, som till exempel när framgångsrika elever görs till säljare av skolans varumärke (jfr Harling, 2013). Sammanfattningsvis vill vi med denna ”pointillistiska” analys peka på den bild som framträder när delarna formar en helhet. Vi menar att det är en postpolitisk bild av utbildning som växer fram, där avgörande och djupt politiska frågor om utbildningens mål och mening reducerats till teknikaliteter och till en sortering av elever byggd på ekonomisk logik. Vad vi presenterat är några nedslag och fortfarande återstår många frågor om denna omvandling att besvara.
|
|
| 3. |
- Billett, Stephen, et al.
(författare)
-
Concepts, purposes and practices of integration across national curriculum
- 2018
-
Ingår i: S. Choy, G-B. Wärvik and V. Lindberg (eds.). Integration of vocational education and training experiences. Purposes, practises and principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088575 ; , s. 327-344
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The concept of integrating two sets of experiences implies a duality, that is, a consideration of the contributions of and relations between these two entities. For vocational education, it means accounting for experiences in at least two separate physical and social settings (i.e. workplaces and educational institutions) and how these can be and are reconciled by learners. These two kinds of settings exist for different purposes and have distinct goals, processes and practices aligned for their continuity. There are also other stakeholders who have an interest in the goals for and processes for realising vocational education, as well as an interest in securing their purposes. National industry groups, employee unions and professional agencies seek to achieve specific outcomes for particular industries and workplaces. All these stakeholders also make particular contributions to the provision of vocational education and implicitly to students, apprentices and workers’ learning. As illustrated in the national cases presented in Section II of this volume, the dual set of experiences in workplace and educational institutions is now an increasingly significant and common feature and characteristic of vocational education. This is the case whether it is enacted by upper secondary schools, specialised technical education institutions or universities. It is experiences in dual settings, the relations between them and how learners come to engage with and reconcile these experiences that make this form of education quite distinct from general education. Thus, integration of these experiences is salient, including how provisions of experiences are enacted and experienced across a wide range of educational and work settings, and in quite distinct ways.
|
|
| 4. |
- Choy, Sarojni, et al.
(författare)
-
Considerations for the Integration of Students’ Experiences
- 2018
-
Ingår i: S.Choy, G-B. Wärvik, V. Lindberg (Eds.). Integration of Vocational Education and Training Experiences. Purposes, Practices and Principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088568 ; , s. 345-365
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Educational institutions are fundamentally designed for teaching and learning, whereas learning in workplaces remains a secondary function supported through engagement in routine and nonroutine work tasks, direct and indirect guidance and opportunities and accessibility to a range of work tasks to gain experience (Billett, Stud Contin Educ 23(1):19–35, 2001). Development of skilled workers demands that learning at educational institutions and in workplaces is well connected and integrated. Without deliberate efforts from teachers, guides, mentors or other actors to make connections between learning at different sites, students could likely remain ‘passive bystanders’ during scheduled practice periods in workplaces. It therefore becomes necessary to develop learners’ capacities to help mediate between the curriculum organised by their educational institutions and the curriculum situated in the everyday business of workplaces where they gain vocational experiences. Further to empowering learners to access and engage in learning, there are other considerations necessary for effective integration of learning in different sites. In this chapter we draw on the cases presented in Part II to propose broad considerations for integration around four imperatives: social-cultural arrangements, negotiated curriculum, the roles of stakeholders and learner preparedness. Imperatives and implications for students’ learning are discussed. In the summary of the chapter, we recapitulate the main ideas about supporting integration of learning in educational institutions and workplaces and stress the significance of a collective and reciprocal approach for integration.
|
|
| 5. |
- Choy, Sarojni, et al.
(författare)
-
Integration between school and work: developments, conceptions and applications
- 2018
-
Ingår i: S. Choy, G-B. Wärvik and V. Lindberg (eds.). Integration of vocational education and training experiences. Purposes, practises and principles. - Singapore : Springer. - 1871-3041 .- 2213-221X. - 9789811088575 ; , s. 3-18
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Integration of students’ experiences in and between education institutions (as in schools, vocational colleges and universities) and workplaces, to develop vocational competence, is a central tenet of contemporary educational systems and provisions. Educational institutions and workplaces are no longer seen in isolation for pre-employment preparations as well as continuing development of the workforce. However, researchers (e.g. Onstenk J, Blokhuis F, Education + Training, 49(6):489–499, 2007; Billett S, Integrating practice-based experiences into higher education. Springer, Dordrecht, 2015) argue that the concept of ‘integration’ remains underdeveloped, both theoretically and conceptually. In this chapter we summarise some of the more general developments and complexities around integration of students’ learning experiences in schools and work sites. We discuss the historical intentions and progression of pedagogical means into curriculum design and delivery of vocational education to better prepare individuals as skilful and productive workers. The account here outlines conceptualisations and development of processes of integration as vocational education systems transformed in their manifestations, purposes and practices. Examples of different types of integration and typologies and their theoretical bases are summarised. We then outline examples of common applications, i.e. pedagogies and arrangements suited for integration. Three main units of analysis (individual, context and cultural and historical) are also introduced. While integration often has been an issue for two parties, school and workplace, students’ agency is also considered and given a foregrounded position here. An identified challenge in researching integration is to recognise agency intertwined with structure. The concluding section contends that the main aim of integration is to jointly interpret knowledge and knowing in the social cultural contexts of different settings and achieve a ‘common sense of mutuality’ (Edwards A, Revealing relational work. In Edwards (ed) Working relationally in and across practices. A cultural-historical approach to collaboration.
|
|
| 6. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 269-275
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Lindberg, Viveca, et al.
(författare)
-
Vad är ett yrkesämne?
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 23-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
-
Yrkesdidaktikens mångfald
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin syftar till att synliggöra kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare. Författarna lyfter centrala och aktuella frågor om yrkeskunnandets innehåll och genomförandet av yrkesundervisning i skola och arbetsliv, yrkeskunnandets innehåll i perspektiv av pågående förändringar i arbetslivet samt bedömning av yrkeskunnande i och utanför skolan.
|
|
| 9. |
- Bergviken Rensfeldt, Annika, 1969, et al.
(författare)
-
Genomlysning av forskarutbildningen
- 2014
-
Ingår i: Swedish Educational Research Association October 6-7, 2014, Växjö, Sweden..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Broberg, Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Kvinnors yrkesutbildning: en osynlig historia
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande: Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning. - Göteborg : Makadam. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om hur utbildningar som historiskt riktades till kvinnor kom att formeras i förhållande till samhällelig utveckling. Den studerade tidsperioden sträcker sig från 1800-talet till efterkrigstidens framväxande välfärdsstat. Översiktligt behandlas tre huvudområden inom kvinnors yrkesutbildning: hushåll, textil och vård. Kapitlet ger en bild av de samhälleliga behov och motiv som utbildning för kvinnor blev en del av. Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv synliggör kvinnors tidiga yrkesutbildningar som en viktig del i flera betydande samhällsprocesser, som fattigdomsbekämpning, arbetsmässig differentiering och socialpolitik. Kvinnors yrkesutbildning kan också kopplas till förskjutningar av ansvar för grundläggande behov från individen och kärnfamiljen till samhällsinstitutioner samt för produktion och privatekonomi i relation till samhällsekonomisk utveckling. Trots detta är det ett föga studerat område. Med denna ingång söker kapitlet, mot bakgrund av utredningar och befintlig forskning, föreslå nya utgångspunkter för en yrkesutbildningshistorisk forskning som i större utsträckning inkluderar kvinnors yrkesutbildning.
|
|
