| 1. |
- Persson, Magnus, Fil dr. 1972-, et al.
(författare)
-
Skolans värld möter samhällskriser
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringar, pandemier och skolskjutningar är alla exempel på samhällskriser som aktualiserar frågan om hur skolans personal arbetar i krissituationer. Vilken beredskap har skolan att hantera samhällskriser? Vilka kompetenser behöver skolans personal? Vad innebär det att vara en krisaktör? I boken beskrivs olika typer av samhällskriser, deras faser, orsaker och karaktäristika. Författarna argumenterar för att krishantering bör ses som en aspekt av den professionella lärarkunskapen och läsaren får ta de del av konkreta strategier och förhållningssätt som är en del av skolans krishantering. Barnperspektivet lyfts fram, liksom situationen i svensk skola och vilka förutsättningar som här finns för ett fungerande krishanteringsarbete, inte minst när det gäller förebyggande insatser. Skolans värld möter samhällskriser riktar sig till skolpersonal som behöver kunskap om krishantering i skolan. Boken innehåller forskningsnära diskussioner om hur en kris på olika sätt påverkar skolan, dess personal och eleverna. Den presenterar praktiska övningar för reflektion som kan användas som underlag i utbildning av blivande och verksamma lärare, men också av rektorer och annan skolpersonal.
|
|
| 2. |
- Fagerholm, Sonja, 1979-, et al.
(författare)
-
Att vara en lärande organisation i praktiken : Pedagogisk utveckling på Anna Lindh-biblioteket
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera pedagogisk utveckling inom de verksamheter på universitet och högskola som ska stödja lärare i förändringen från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat perspektiv på lärande. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom pedagogisk utveckling i syfte att utveckla vårt arbete. Hur arbetar andra lärosäten samt dess stödverksamheter med pedagogisk utveckling och på vilket sätt kan vi samverka i det pedagogiska utvecklingsarbetet?Bolognaprocessen har påverkat högskola och universitet på en rad olika sätt. En viktig förändring är perspektivskiftet från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat synsätt, vilket påverkat upplägget av det pedagogiska utvecklingsarbetet på universitet och högskolor. Elmgren och Henriksson lyfter fram behovet av pedagogisk förnyelse och utveckling av utbildning. Universitetsläraren har en viktig roll i det pedagogiska utvecklingsarbetet på ett lärosäte och möjligheten till högskolepedagogisk utbildning och kontinuerlig fortbildning är en viktig faktor (Elmgren & Henriksson 2010, s. 12). Men det finns också ett behov av pedagogisk utveckling inom de verksamheter som ska stödja förändringen från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat perspektiv på lärande. Anna Lindhbiblioteket har därför initierat ett pedagogiskt projekt som syftar till att vägleda personalen i sin pedagogiska roll och problematisera kring vad det innebär att som bibliotekspersonal vara pedagogisk. Metaforen ”lärande som deltagande” kan sägas vara en central utgångspunkt utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv men även utifrån att all bibliotekspersonal, inte endast undervisande bibliotekarier, involveras i arbetet (Larsson 2013, s. 115).Det pedagogiska projektet har inletts med en pedagogisk utvecklingsdag under hösten 2013, för att diskutera frågor kring pedagogisk grundsyn och pedagogiskt förhållningssätt i mötet med biblioteksanvändarna. Under 2014 fortsätter arbetet med återkommande workshops där pedagogiska metoder, konkreta handledningssituationer och samspelet mellan källkunskap, bemötande och pedagogisk teori diskuteras.Elmgren, Maja & Henriksson, Ann-Sofie (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts. Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik. Stockholm: Natur & Kultur.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Anna-Karin, 1976-, et al.
(författare)
-
Flexibelt lärande för att utveckla Försvarshögskolans utbildningsmiljö
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom flexibelt lärande finns stora möjligheter att skapa undervisning som stimulerar studenternas aktiva lärande. Flexibelt lärande beskriver utbildning som är flexibel i termer av tid och rum och där nätbaserade utbildningsmoment kombineras med utbildningsmoment på campus. ”Flexible learning is the provision of learning in a flexible manner, built around the geographical, social, and time constraints of individual learners, rather than those of an educational institution.”(Bates A W. 2005, s. 5)Blended Learning används ofta för att beskriva flexibelt lärande där nätbaserade utbildningsmoment kombineras med sådana som genomförs på campus. Tanken är inte att ersätta utbildningsmoment som genomförs på campus med nätbaserade aktivitetet utan att skapa ett kursupplägg som utnyttjar styrkorna hos respektive utbildningsform. ”Blended learning is the thoughtful fusion of face-to face and online learning experiences. ” (Garrison D R & Vaughan N D 2008 s. 18) Genom att använda olika tidsmässiga och rumsliga dimensioner skapas fler möjligeter till ett bra kursupplägg genom att en utvidgad pedagogisk palett används. ”The essential function of blended learning is to extend thinking and discourse over time and space.”(Vaughan N D m. fl. 2013 s. 9)Anna Lindh-biblioteket arbetar idag med undervisning i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Biblioteket ser behov av att förnya undervisningen och skapa mer interaktion särskilt i större undervisningsgrupper. En utökad pedagogisk palett ger den enskilde studenten fler lärtillfällen och möjlighet att få stöd i sin informationssökning när studenten behöver det. Studenter förutsätts ofta vara duktiga på informationssökning men att vara duktig på att använda webben och sociala medier är inte alltid samma sak som att vara duktig på att söka vetenskaplig information.Under 2015 utarbetar Anna Lindh-biblioteket en nätbaserad guide i informationssökning, där bloggverktyget Wordpress används. Den bygger på olika moduler som kan användas tillsammans eller var för sig. Modulerna ger en flexibilitet och möjligheter att förnya och utveckla undervisningen. Den primära målgruppen är studerande på verksamhetsförlagd och högskoleförlagd utbildning men materialet kommer kunna användas flexibelt. Lärare ska kunna lägga till vissa moduler i sin kurs som information till studerande, eller kombinera modulerna med undervisning i klassrummet. ReferenserBates, A W. (2005). Technology, e-learning and distance education. New York: RoutledgeVaughan N D, Cleveland-Innes M & Garrison D R (2013). Teaching in Blended Learning Environments: Creating and Sustaining Communities of Inquiry. Athabasca University: Au Press.
|
|
| 5. |
- Larsson, Anna-Karin, 1976-, et al.
(författare)
-
Officersprogrammet – utveckling av akademisk informationskompetens i en professionsutbildning
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den interaktiva sessionen är att diskutera pedagogisk utveckling inom en professionsutbildning där akademi, verksamhet och arbetsliv samverkar. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom området och använda dessa som stöd i vårt fortsatta samarbete.Att utveckla informationskompetens är en kvalitetsfråga för en högskoleutbildning. Officersutbildningen är en professionsutbildning som innehåller akademiska, professionsinriktade och verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Utbildningen ställer höga krav på samverkan mellan akademi och arbetsliv.Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 1992:1434)Anna Lindh-biblioteket är ett högskolebibliotek och arbetar med att undervisa i informationssökning inom Försvarshögskolans utbildningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Ett ökat antal studenter ställer krav på nya undervisningsformer. Anna Lindh-biblioteket ser ett behov av att förnya undervisningen och utöka den pedagogiska paletten. Det görs genom ett samarbetsprojekt med Sjöstridsskolans bibliotek. Projektet syftar till att:inventera vilket stöd studenterna inom Officersutbildningen får för att de ska kunna utveckla sin informationskompetensta fram pedagogiska modeller och utveckla tekniker för en sammanhållen undervisning i informationssökning med en tydlig progression under officersprogrammets samtliga terminerDen interaktiva sessionen inleds med en kort presentation av varför Anna Lindh-biblioteket och Sjöstridsskolan ser behov av gemensam pedagogisk utveckling. Därefter presenteras samtalets diskussionsfrågor som är tänkta att diskuteras i mindre grupper. Varje grupp redovisar sina tankar på en Magic Chart som placeras på väggen i lokalen. Därefter får deltagarna möjlighet att gå på ”vernissage” för att se och reflektera över vad övriga grupper kommit fram till i sina diskussioner. ReferenserSFS (1992:1434), Högskolelag ,1 kap 8§
|
|
| 6. |
|
|
