| 1. |
- Elm Fristorp, Annika, et al.
(författare)
-
Design för lärande i förskolan
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser vi på barns lärande? Vad säger deras nyfikenhet oss? Och hur bekräftar vi den kunskap de själva kommit fram till? Hur kan vi tolka barns uttryck så att de hjälper oss förstå hur vi ska vägleda dem i deras spontana sökande efter kunskap? De konkreta exemplen i Design för lärande i förskoan är inriktade på språk och kommunikation, naturvetenskap och matematik. Genom inspirerande analyser som är kopplade till exemplen, ger boken en inblick i allt det lärande som ständigt pågår i barns vardag. För att ta vara på de oändliga möjligheterna som finns i förskolan, behöver vi förstå hur lärande går till och hur det kommer till uttryck. På samma sätt måste vi uppmärksamma vår egen roll i barnens lärande - hur interaktion med barnen, vårt utformande av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig, lära och förstå.
|
|
| 2. |
- Lindstrand, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken : om kunskapens representationsformer
- 2015
-
Ingår i: Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken - om kunskapens representationsformer I en tid där digitala medier mer och mer utvecklats till en vardaglig kommunikationsresurs, utmanas traditionella gränser och förhållningssätt ifråga om hur kunskap kan gestaltas. Som en följd av denna utveckling engagerar sig allt fler lärosäten och utbildningar i samtal om kunskapens representations-former. Det handlar då dels om hur vi kan ta vara på de pedagogiska potentialer som står att finna när vi sammanför teori och praktik, dels hur vi kan förhålla oss de frågor som uppstår i relation till bedömning och ifråga om vilka uttryck för kunnande som ska (eller inte ska) erkännas inom ramen för den akademiska utbildningen. Mest aktuell blir kanske frågan i förhållande till examensarbeten på olika nivåer inom utbildningen. Rundabordssamtalets syfte är att ge utrymme för en dialog kring dessa frågor och med särskild utgångspunkt i erfarenheter från högskolepedagogiskt arbete med ett så kallat ”dubbelt perspektiv”. Utmärkande för denna pedagogiska form är att både teori och gestaltning används som verktyg och kunskapsformer i lärprocesser och inom examensarbeten på högskolan. Ett dubbelt perspektiv handlar på så vis om hur man utifrån olika mål kan kombinera teori med gestaltning på akademisk nivå, utan att ställa olika kunskapsformer emot varandra (Giroux & Shannon, 2013). Utgångspunkten är att teoretisk och praktisk kunskap gör olika saker och kan användas på olika sätt för att undersöka en och samma fråga (Selander & Kress, 2010). Temat för detta samtal är angeläget, då det fortfarande finns mycket lite forskning som undersöker olika skärningspunkter mellan teori och gestaltningspraktiker, så väl nationellt som internationellt (Göthlund, & Lind, 2010).
|
|
| 3. |
- Lindstrand, Fredrik, 1973-
(författare)
-
Competent Toddlers : A Study of Engagement, Social Interaction and Meaning Making In Front Of The TV Screen
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Based on the results from a Swedish research project, this paper investigates young children's meaning-making in relation to moving images in a preschool context. The specific focus of the paper is to look at if – and how – two year-old children can be said to make meaning during the screening of a series of short animated films at their preschools. What kind of meanings are made and how are they communicated by the children? How do the films become resources for childrens meaning making and to what extent can social interaction with peers and preschool teachers be said to influence childrens meaning making during the screening of the films? The results presented are based on analyses of both interaction in front of the TV screen and of the animated films.The theoretical framework is based on a social semiotic (Hodge & Kress, 1988; Kress, 2003; van Leeuwen, 2005) and multimodal (Kress & van Leeuwen, 2001; Jewitt, 2009) approach, which implies a view of communication and representation as a social process of signmaking. Both theories are united in a common interest in understanding how people communicate and make meanings with a wide range of resources, or modes. Semiotic resources are used both to produce and interpret texts, in the same way as signs are made both externally and internally. The analyses of both interaction and of the animated films were guided by the theoretical assumptiom that all texts simultaneously construct different types of meanings through three metafunctions (Jewitt & Oyama, 2001; Iedema, 2001; van Leeuwen, 2005). They represent some aspect of the world (the ideational metafunction); represent and construct relations between represented and interactive participants (the interpersonal metafunction); and are organised as coherent texts (the textual metafunction). Meanings are made through the use of various modes in relation to these different aspects.The project included studies at eight preschools spread over three Swedish municipalities. Approximately 150 children in the ages from two to four participated in the project. They watched the films in groups of four to six children. Nine screenings were recorded with video camera and mp3 recorders. All video material was transcribed multimodally and analysed by means of the social semiotic and multimodal framework presented above. Aspects that were attended to specifically in the transcriptions included verbal interaction, gaze/eye movements, gestures, posture, mimics and motions. Apart from the filmed material, interviews were made with children, parents and preschool teachers. The role of the interviews was to construct a background in terms of how moving images were used in the preschools and how familiar the children were with different kinds of media etc. Accordingly, interviews were transcribed more thematically than the video material.The paper shows that the children indeed make meaning in relation to the fillms and that they make a number of forms of meaning during the screenings. The meanings are made in different modes and are influenced by a number of factors, such as the social interaction with peers and preschool teachers, whether or not the stories are familiar to the children from before, and the childrens previous experiences of moving images . The paper also shows that the young children are highly competent in practicing literacy skills during the screenings, exemplified by their expertise in interpreting various aspects related to film languageReferencesBanks, Marcus (2001): Visual Methods in Social Research. London: SAGE Publications.Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988): Social semiotics. Ithaca, New York: Cornell University Press.Iedema, Rick (2001): “Analysing film and television: a social semiotic account of Hospital: an Unhealthy Business”. In Van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (red): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 183-206.Jewitt, Carey (ed.)(2009): The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London & New York: Routledge.Jewitt, Carey & Kress, Gunther (eds)(2003): Multimodal literacy. London: Routledge. Jewitt, Carey & Oyama, Rumiko (2001): “Visual meaning: a social semiotic approach”. In van Leeuwen, Theo & Jewitt, Carey (eds): Handbook of Visual Analysis. London: SAGE Publications. P 134-156Kress, Gunther (1993): “Against arbitrariness: the social production of the sign as a foundational issue in critical discourse analysis”. In Discourse & society, vol 4(2). P 169-191.Kress, Gunther (1997). Before writing. Rethinking the paths to literacy. London: Routledge.Kress, Gunther (2003): Literacy in the New Media Age. London: Routledge.Kress, Gunther; Jewitt, Carey; Ogborn, Jon; Tsatsarelis, Charalampos (2001): Multimodal Teaching and Learning. The Rhetorics of the Science Classroom. London: Continuum.Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo (2001): Multimodal Discourse. The modes and media of contemporary communication. London: Arnold.Lindstrand, Fredrik (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doctoral thesis. Stockholm: HLS Förlag.Lindstrand, Fredrik (1998) "Snuttefilm i förskolan - en studie av engagemang och meningsskapande". In Rönnberg, M. (ed.): Blöjbarnsteve. Uppsala: Filmförlaget.Van Leeuwen, T. (2005) Introducing social semiotics. London & New York: Routledge.
|
|
| 6. |
- Gåfvels, Camilla
(författare)
-
Yrkesbevis för godkänt yrkesprov i floristutbildning
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2242-458X. ; 10:3, s. 122-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is about vocational knowing in a school context, focusing on teachers’ interaction and assessment actions. The empirical data consist of audio-recorded episodes from the assessment of a professional certificate exam, describing how five teachers together assess floral arrangements. The study examines the assessment of a bouquet, and contributes to a discussion about (i) the botanical material’s importance in the assessment, and (ii) changes in the assessment conversation’s organisation in the form of negotiations; aiming to visualise the vocational knowing and ‘dual roles’ of the teachers. The analysis highlights how aesthetic abstractions form the content of the conversation, related actions, and what aspects of professional knowing that are expressed relationally between teachers in situ. Results from the study show that respect for the material is an important part of vocational floristry knowing.
|
|
