| 1. |
- Jensen, Mikael, 1969
(author)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
In: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172 ; , s. 19-42 (24 s)
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområ�dena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskri�vas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 2. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(author)
-
Disability Studies in Schweden: Traditionen und aktuelle Entwicklungen
- 2016
-
In: Hedderich, I. & Zahnd, R. (red.). Teilhabe und Vielfalt: Herausforderungen einer Weltgesellschaft. - Bad Heilbrunn : Verlag Julius Klinkhardt. - 9783781520592 ; , s. 512-518
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Im Beitrag wird aufgezeigt, wie sich seit den 1960er Jahren die Disability Studies als eigenständige Disziplin in Schweden etabliert haben. Hierbei wird parallel zu den wohlfahrtsstaatlichen Reformen eine phasenweise Entwicklung dieses gesellschaftswissenschaftlichen Fachgebiets deutlich. Charakteristisch ist heute eine interdisziplinäre Ausrichtung, wobei basierend auf einem relationalen Behinderungsbegriff die Hindernisse im Verhältnis zwischen den Voraussetzungen des Individuums und den gesellschaftlichen Rahmenbedingungen in den Blick genommen werden.
|
|
| 3. |
- Ahlberg, Kerstin, et al.
(author)
-
Visualisera globala mål i serier : Social och ekologisk hållbarhet i bildämnet
- 2024
-
In: Bild och visuell kultur Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 135-158
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I detta kapitel presenteras ett temaarbete där elever i årskurs fyra skapade serier utifrån de globala målen för hållbar utveckling. Eleverna arbetade under fyra veckor med att skapa sina serier. I kapitlet beskrivs serieskapande som multimodal uttrycksform och temaarbetets upplägg i olika lektioner. Vi gör också en närläsning av två av serierna med kopplingar till serielitteracitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(author)
-
Delaktighet och kommunikation genom visuell representation
- 2013
-
In: Mångfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillämpning.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071985 ; , s. 237-252
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- För att finna elevers drivkrafter krävs en uppriktig nyfikenhet på elevernas vardagsliv, intresse för barns och ungas kulturer, respekt för deras världar och förståelse för den enskilde elevens behov. Som lärare gäller det att vara lyhörd för sina elevers önskningar och att vara öppen för olika typer av kommunikationsformer, för att aktivt kunna arbeta med kommunikation och delaktighet. En utgångspunkt kan vara att arbeta med foto, iscensättning och sociala medier.
|
|
| 6. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(author)
-
Den hållbara staden för ett gott liv : storyline i grundskolans lägre åldrar
- 2023
-
In: Storyline i begynneropplæringen. En estetisk og leken tilnærming til læring. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060965 ; , s. 71-86
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitlet handlar om en svensk skolas utvecklingsprojekt och elevers skapande av en hållbar stad i årskurs 2. Storylinen Staden skapades först som elevernas uppdrag att skapa en trivsam stad för alla invånare. Ett av målen då var att ge eleverna rika möjligheter till kreativt arbete, demokratiska processer och språkutveckling. Det tvärvetenskapliga arbetet omfattade skolämnena bild, svenska, samhällskunskap och naturkunskap. Under 2021 utvecklade lärarna konceptet och flyttade fokus för undervisningen från att skapa ett trivsamt samhälle till att skapa ett hållbart samhälle och den hållbara staden. De valde då att inkludera ämnesinnehåll som behandlar miljöproblem, elförsörjning och sociala hållbarhetsaspekter ur ett samhällsperspektiv. Ett syfte var också att diskutera vad människor behöver för att leva ett gott liv – och vad människor egentligen inte behöver. Tanken var också att eleverna skulle lära sig om demokrati genom att uppleva demokrati, det vill säga att delta i demokratiska undervisningsmetoder, för att utveckla färdigheter som krävs i demokratiska sammanhang. Vidare skulle eleverna få möjlighet att utveckla en känsla av agens, av medbestämmande. Lärarna i storylinen Staden byggde sitt förhållningssätt på relationell pedagogik (Adams, 2018). Det bygger på att skapa en tillåtande atmosfär i klassrummet, och att skapa goda relationer mellan lärare och elev och mellan eleverna (Aspelin, 2018). Ett öppet klassrumsklimat gynnar demokratiska processer, elevinflytande, elevers kritiska tänkande och vilja att agera. Relationell pedagogik baseras på en helhetssyn på undervisning, som integrerar omsorg om eleven, kunskapsutveckling och medborgarfostran till en sammanlänkad enhet.
|
|
| 7. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(author)
-
Introduction: Teaching through Stories: The Storyline Approach in Teacher Education
- 2020
-
In: Teaching through Stories. Renewing the Scottish Storyline Approach in Teacher Education. - Berlin : Waxman. - 9783830939863 ; , s. 11-30
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Globally, crucial efforts are being made to develop, change and transform education to meet the demands of the internationalised cultures and policies of the twenty-first century. As educators prepare their school children to respond to the challenges and possibilities of globalisation, mobility, environmental and social issues, and an insecure future, they also have to simultaneously interact with these entangled processes themselves. Educational policies and structures are influenced by globalised values, principles and ideals and have led to changed curricula in many countries. New curricula require new pedagogy which in turn creates new demands on teachers and learners. Educational systems, teachers and learners, need to be accustomed to the key concept of life-long learning. New skills have been for quite a while – and still are – required for new ways of managing pupils, teaching and learning situations, material and resources and school systems. Teacher education plays an essential role in transforming pedagogical approaches and methods and equipping prospective teachers with 21st century skills, but have been criticised for a lack of connection between theory and practice, evident in different parts of the world (Hennissen, Beckers, & Moerkerke, 2017; Marcondes, Leite, & Ramos, 2017; Peercy & Troyan, 2017), including the countries in Scandinavia (Hennissen et al., 2017; Häggström & Udén, 2018; Korthagen, 2010; Rönnerman & Salo, 2012). Through a theoretic discussion, this chapter aims to contribute comprehensive knowledge related to core aspects of TSA with teacher education as the context. TSA relies on the premise that stories support meaning-making processes, something that according to Mitchell and McNaughton (2016) “has been recognised by Storyline practitioners since the 1960s” (p. ix).
|
|
| 8. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(author)
-
Konstbaserad miljöundervisning – att upptäcka naturen
- 2024
-
In: Bild och visuell kultur. Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 43-58
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Bildämnet har unika förutsättningar att inkludera miljöperspektivet, ett av skolans fyra övergripande perspektiv, vilket i sin tur kan berika och utmana bildämnets didaktik, både gällande innehåll, metoder och syfte. I detta kapitel beskrivs vad konstbaserad miljöundervisning med grund i bildämnet i grundskolans verksamhet kan vara och hur den kan genomföras. Idéerna tar avstamp i visuella metoder som land art och konst-baserad miljöundervisning och ett vidgat konstbegrepp. Dessa metoder innebär att i en pedagogisk kontext, och utifrån bilddidaktiska verktyg erbjuda direkta sinnesupplevelser i en naturmiljö, där eleverna använder naturmaterial för att konstruera, komponera och skapa. De ger också möjligheter att arbeta i stora format i utforskandet av bildskapandets problemställningar, och att arbeta kooperativt. I kapitlet varvas teoretiska utgångspunkter och resonemang med praktiska övningar att använda i undervisning.
|
|
| 9. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(author)
-
Take Action! Encountering Disorienting Dilemmas in Order to Include the More-Than-Human World – an Act of Sustainable Thinking
- 2020
-
In: Teaching through Stories. Renewing the Scottisch Storyline Approach in Teacher education. - Berlin : Waxmann. - 9783830939863 ; , s. 209-229
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter is based on a one year-long participatory action research study, including 22 students in a compulsory Grade two class (year 8–9). The general aim with this study is to shed light on the pupils’ actions regarding disorienting dilemmas they encountered in the nearby forest, through a six-week long Storyline. An underlying purpose is to study the role of the teacher, and the interaction between the teacher and the pupils. The teacher’s aim with the Storyline was to create a Storyline in which the students were enabled to enhance ecological literacy. The result shows that the students developed action competence for sustainability. One essential prerequisite for this to happen was the teacher’s flexibility and open-minded approach that allowed for unplanned events to occur.
|
|
| 10. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(author)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
In: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
