| 1. |
- Eliasson, Sara
(author)
-
Teknikundervisning i förskolan
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Licentiatavhandlingen tar avstamp i ett intresse av teknikundervisning för de yngre barnen i förskolan. Även om teknik som pedagogiskt ämne har förstärkts och förtydligats under de senaste två decennierna i läroplanstexter både nationellt och internationellt, är teknik som ämnesområde ofta generellt beskrivet, både till innehåll och form. Inom forskning är teknikundervisning för de yngre barnen ett framväxande fält, där tidigare studier ofta fokuserat på förskollärares uppfattningar om ämnet, med resultat som visar stor variation av deras förståelse, och även pekar på förskolepersonals ofta vaga och osäkra föreställningar om teknik och teknikundervisning. Här synliggörs ett behov av fortsatt forskning; om förskollärares kunskap om olika aspekter av teknik i förskolans undervisning, om hur teknik definieras, förstås och konceptualiseras, liksom empiriska studier om hur teknik som ämnesinnehåll iscensätts och därmed vad som blir möjligt för barn att lära om teknik. Licentiatuppsatsens syfte är tvådelat; dels att (i) bidra med en litteraturöversikt av teknikundervisning för att analysera vad de aggregerade resultaten säger om det framväxande forskningsfältet inom ECE och hur teknik karaktäriseras inom fältet utifrån DiGironimos (2011) fem dimensioner av teknikens natur, samt dels att (ii) empiriskt undersöka teknikaktiviteter i förskolan utifrån hur teknik framträder i deltagarnas interaktion och vilken kunskap om de fem dimensionerna av teknikens natur som möjliggörs när intersubjektivitet etableras i interaktionen mellan deltagarna. Uppsatsens resultat utgörs av två delstudier. Delstudie I är en systematisk litteraturöversikt över empiriska studier om teknikundervisning i early childhood education (ECE), för att studera hur teknikens natur förstås i empirisk forskning från 2013 till 2020. Delstudie II utgörs av en empirisk studie, vilken tar utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande som ett tillägnande av kulturella redskap i social interaktion, och där tre tillfällen av teknikundervisning med en förskollärare och fem barn (2-3 år) i en svensk förskolegrupp studerats med hjälp av videoobservationer. Interaktionsanalys har använts för analyser av deltagarnas icke-verbala och verbala interaktion, för att undersöka om, och i så fall hur, intersubjektivitet, det vill säga tillfällig, tillräcklig gemensam förståelse, av teknik etablerats i interaktionen mellan deltagarna. DiGironimos (2011) ramverk av olika dimensioner av teknikens natur har därefter använts, för att urskilja vilka dimensioner av teknik som framträder när intersubjektivitet om teknik upprättas och förhandlas. Licentiatuppsatsens huvudsakliga resultat visar utifrån delstudie I, dels att teknikundervisning iscensätts och organiseras på ett stort antal olika sätt och att fyra av fem dimensioner av teknikens natur framträder som möjliga för barn i förskolan att läras sig om, vilket dels kan förstås som en stor variation och bredd men också som ett splittrat fält som saknar en gemensam bas. Av delstudie II framgår att deltagarnas olika kommunikativa handlingar bidrar med olika aspekter av samma fyra av fem dimensioner av teknikens natur när intersubjektivitet om teknik etableras och förhandlas. I diskussionen förs en didaktisk diskussion om hur teknikundervisning i förskolan kan organiseras och ramas in. Signifikanta resultat omfattar aspekter som vikten av ämneskunskap, didaktisk kompetens och respons när förskollärare organiserar för teknikundervisning i förskolan, för att möjliggöra interaktion runt olika dimensioner av teknikens natur, och också för att möjliggöra för alla deltagarnas initiativ för alteritetsprocesser i etablering och förhandling av intersubjektivitet om teknik. När det gäller de fem dimensionerna av teknikens natur (DiGironimo, 2011) visar resultatet av båda studierna att dimensionerna av teknik som artefakter, som kreativa processer och som mänsklig praktik samt teknikens roll i dagens samhälle återfinns både i litteraturöversiktens studier och den empiriska studien. Däremot saknas dimensionen rörande teknikens historia i både tidigare forskningsstudier om teknikundervisning i förskolan, och i delstudie II. Mot bakgrund av att teknikanvändning sträcker sig genom mänsklighetens hela historia, och för att teknikundervisning i förskolan skall vila på en gemensam bas, diskuteras avslutningsvis vikten av att inkludera dimensioner som innefattar teknikens historia i förskolans teknikaktiviteter.
|
|
| 2. |
- Henriksson, Jenny, 1973
(author)
-
Kontextuella förståelser och sociala konstruktioner i förskollärares tal om undervisning i förskolan : Contextual understandings and social constructions in preschool teachers' talk about teaching in preschool
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Undervisning är ett begrepp som historiskt och kulturellt inte använts i förskolan men som genom ändringar i förskolans styrdokument nu beskriver delar av förskolans uppdrag. Hur detta ska omsättas i förskolans praktik diskuteras ute på förskolorna och bland forskare. Föreliggande studie är ett bidrag till den diskussionen. Studiens övergripande syfte är att synliggöra förskollärares förståelser av begreppet undervisning samt de bakomliggande sociala konstruktioner som förståelserna grundas i. Med stöd i socialkonstruktionistisk teoribildning och en tematisk livsberättelseansats har intervjukonversationer genomförts med nio förskollärare. I studien undersöks på vilka sätt förskollärarna begreppsliggör undervisning i förskolan genom att analysera på vilka sätt de talar om begreppet undervisning. Vidare studeras talet om begreppets rekontextualisering och rekonstruktion i sociala processer och kontexter samt på vilka sätt förskollärarna gestaltar undervisning i talet om sin praktik. Den teoridrivna, empiriska analysen visade att de gestaltar undervisning på flera olika sätt. Denna insikt ledde till att olikheter och variation i deras förståelser blev framträdande och i fortsatt analys kunde tretton sociala konstruktioner av vad undervisning är beskrivas. Studiens huvudsakliga bidrag är synliggörandet av dessa tretton som samtidiga, motstridiga och sammanflätade konstruktioner av vad undervisning är. Detta riktar fokus mot komplexiteten där den tradition förskollärare burit med sig formar deras nuvarande syn på undervisning. Genom att synliggöra sociala konstruktioner identifieras vilka konstruktioner som framträder som underliggande och påverkar handlingsmönster på ett omedvetet sätt. Det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet har med denna studie även fått ett forskningsbidrag som pekar på behovet av att teoretiskt resonera kring undervisningsbegreppet för förskolan utan att hamna i hur undervisning rent praktiskt bör eller ska göras.
|
|
| 3. |
- Ryberg, Lena
(author)
-
Måltiden i förskolan - barns utrymme i kommunikation och handling : Mealtime in preschool: Children's space in communication
- 2019
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- In Sweden, approximately 84% of children are enrolled in preschool, which constitutes the first step of the educational system and which embraces children from ages 1–5 years. Most children eat breakfast, lunch and snacks at preschool. In previous research, (Pramling & Ødegaard Eriksen, 2011; Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009) preschool teachers have described the meal as an activity in which children are given the opportunity to communicate and interact with adults and other children. Despite this approach, research has shown that the meal activities often foster values, for example, eating with cutlery, eating the food served, and sitting right at the tables and peace and peace and quiet can play a prominent role at the table when the children are going to eat (Emilson, 2008; Johansson & Pramling Samuelsson, 2000; Norman, 2003). This study is expected to increase our knowledge regarding children’s perspectives during mealtimes at preschool. The aim of this study is to contribute with knowledge about children's space to act during meals at preschool. The questions at issue are as follows: How are children positioned and how do they position themselves in meal situations? What becomes visible in these situations? The study is theoretically based on a sociocultural perspective, theories from Vygotsky (1978, 1995 and 2010) and Goffman (1983b) and the interaction order. The method of selection was based on the aim of the study—to contribute to the knowledge of children’s space as actors during meals. Data were generated qualitatively through video observations in two Swedish preschool departments. One main finding in the study was that children’s space to become actors during meals was limited and linked to structural conditions, which framed the meal. The structural conditions limited children’s participation and influence. In addition, in conversations, the children positioned themselves in both challenging and playful ways, and these positions were determined based on how the meal was framed. Sometimes, children used either their age, their positions or a pronounced resistance to be heard. This reflects the importance of adults understanding and taking responsibility for how they assign children responsibility and the importance it can then have for the group. In this study, the children tried to create space by breaking rules or by acting in a non-normative manner, such as by either moving a chair, pouring water or not taking food in the way that was expected by the adults. Because a meal is part of a preschool’s practice, where there are no pre-determined discussion topics, the subjects that the children choose to talk about often reflect their own experiences. Children want to own their conversations and thus try to position themselves to do so.
|
|
| 4. |
- Boström, Johan, 1978-
(author)
-
Teknik i förskolan – att motverka traditionella könsroller : En aktionsforskningsstudie
- 2018
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- This study shows that developing a gender sensitive technology education in apreschool setting is a very complex and multifaceted task. The preschool, andthe preschool teachers, are expected to help the children develop their technologicalawareness and interest in technology without being limited by traditionalperspectives on gender. However, as research has shown, teachers’ expectationsof children’s behaviour and interest in leisure time activities aregendered and reflect historically developed gendered roles in relation to technology.As this study shows there is a palpable risk of the preschool teacherson one hand focusing on girls and boys as homogenous groups, where a singleindividual gets to represent the group as a whole; and on the other hand, missinggender structures if the mindset is that gender does not factor into theirtreatment of the children at all – that they, automatically in their role astechers, act gender neutral. In this study, the pedagogical conversation wasimportant for the teachers possibility to reflect about their own preconceptions.However, the conversation did not seem to be enough, it was also importantfor the teachers to get to see and reflect on how they actually interactedwith the children in the technological activities. Only then did the teachersactually start to question their preconceptions and began to discuss new waysof acting.
|
|
| 5. |
- Grice, Marie, 1962
(author)
-
Epistemic beliefs among upper-secondary students in education for sustainable development
- 2014
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- This research project explores an educational context through two approaches. The first analyses the interpretability and role of the concept of sustainable development according to the writings of four syllabuses in the curriculum for Swedish compulsory school. Close reading of the syllabuses of Geography, History, Religious education and Civics rendered various demands of action-oriented knowledge development. Theoretical perspectives seem to be combined with implications of practical and action-oriented educational methods and goals. This aspect of action responsibility is more explicit in the syllabuses of Geography and Civics. As an analytical tool, thick and thin concepts understood as world-guided and action-guiding, were used to address education for rather than education about sustainable development. A Phronesian strategy is suggested by the authors to move students from a state of awareness to readiness and aptitude for action. Within such a holistic interpretation the development of knowledge is seen as a group process and the individual in balance with the welfare of others. The second approach is through an empirical study that sets out to answer two research questions. One of them concerns the dimensionality of epistemic beliefs among upper-secondary students involved in a transdisciplinary project called Food!, the other the relationship between the students’ evaluation of the project experience (outcome) and their epistemic beliefs. Following the tradition of Marlene Schommer a research instrument was constructed consisting of 26 domain-general items and 5 project-contextualized items. However, the current framework proposes only three dimensions: the structure of, the source of and the justification of knowledge. N=208 students from 14 upper-secondary schools and 2 folk high schools participated. Through exploratory factor analysis, support was indicated for five factors: transdisciplinary knowledge, certain knowledge, quick knowledge, collaborative knowledge and simple knowledge; followed by multiple regression analysis, in which three factors showed predictive power on the project outcome. For educational practice the awareness of the impact of epistemic beliefs on the outcome of the empirical context might motivate teachers to challenge their students and to discuss the epistemology of their specific school subjects. In addition teachers may rethink and expand their own conceptions of knowledge and knowing.
|
|
| 6. |
- Bergman, Becky, 1970
(author)
-
Internationalisation at home? Home and international students' integration into engineering education
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Internationalisation is a strategy for over 90 percent of universities and student mobility is a key part of that strategy. At the same time, home and international students do not tend to mix. Recent government initiatives in Sweden have stressed the need for all students to develop their intercultural competence, yet only a small minority will travel. The concept of internationalisation at home argues that students can benefit from the exchange of ideas and broadened horizons on their own campuses, through bringing together home and international students. The aim of this thesis is to investigate the process of integration from a student perspective (both home and international), in particular, the effect of practices like intercultural group work on academic and social integration. Intercultural group work has been interpreted as students from different nationalities working in pairs or groups in a course. For engineering students, intercultural group work is an essential skill for the global workplace many will work in. Using a co-constructivist approach, the two appended articles present data collected through interviews and through student diaries, to build a picture of student experiences of integration into engineering education, including academic, social, human and structural elements. There are four key findings. Firstly, in-depth interviews revealed the complexity within the categories of “home” and “international” student experiences in group work. The feeling of being an insider in a group is affected by many more factors than nationality such as previous experience, the nature of the group work and personal aspects like openness and adaptability. Secondly, the longitudinal nature of the first study revealed critical incidents within the groups which affected the group dynamics. Thirdly, diary data showed the students’ appreciation of intercultural pair work in bridging the academic and social divide that can be experienced at the start of a programme. Finally, the use of an integration model highlighted the importance of looking at both human and structural factors in planning intercultural group work. These findings suggest the importance of a pedagogical structure around intercultural group work. Intercultural group work can facilitate integration, but care is needed. The teacher plays a crucial role in forming the groups, supporting them and facilitating the project in other ways, such as choice of task. The findings also suggest a programme perspective, such that consideration is given to timing of pair and group activities in the programme as a whole.
|
|
| 7. |
- Boo, Sofia
(author)
-
Lärares arbete med individanpassning : Strategier och dilemman i klassrummet
- 2014
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them.In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection.This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.
|
|
| 8. |
- Gerholm, Verner, 1978-
(author)
-
Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter
- 2016
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- This licentiate thesis deals with some influencing factors to develop mathematicalabilities among mathematical gifted adolescents. Krutetskii’s structureof the mathematical abilities and Mönks’ triadic model of giftedness isused as a theoretical framework.The thesis consists of two articles with different aims. The first aim is toinvestigate to what extent the students had participated in various mathematicalactivities during their years in school and what impact the students attachto these activities. The second aim was to examine some aspects of the importanceof motivation for the mathematically gifted adolescents.To answer the research questions data was collected with a questionnaireand an interview study of a total of 27 finalists in a national mathematicalcompetition for students in Swedish upper secondary schools.Generally the students were positive about the activities they had participatedin. Specifically acceleration in the subject and mathematical competitionsstand out as particularly significant activities according to the students.The study shows the significance of mathematical activities providing aframework to relate to, which will make the progression more visible for thestudents. Such activities could be mathematical competition problem solvingor acceleration in the subject.The results of the study indicates that intrinsic motivation together withextrinsic motivation with integrated or identified regulation are the most importanttypes of motivation. All students in the study had both intrinsic motivationand some type of extrinsic motivation.
|
|
| 9. |
- Hellberg, Lina, 1979
(author)
-
Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola – en komplex och föränderlig process
- 2019
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Det naturvetenskapliga innehållet blev tydligare identifierat och framskrivet genom den reviderade läroplanen(Utbildningsdepartementet, 2010). Samtidigt beskrivs en osäkerhet hos verksamma i förskola kring vad och hur det naturvetenskapliga innehållet kan ta sig uttryck i verksamheten (Skolinspektionen, 2018). Föreliggande studie riktar fokus mot vad som sker under ett arbetslags planering av undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll konstrueras som lärandeobjekt för undervisning i förskolan utifrån följande forskningsfrågor 1) Hur konstrueras ett fysikaliskt innehåll som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning? och 2) På vilka kvalitativt olika sätt förändras förskollärarnas uttalanden kopplade till fysikinnehållet under fyra arbetslagsplaneringar? Förskollärares osäkerhet i relation till det naturvetenskapliga innehållet (Skolinspektionen, 2018) riktar uppmärksamhet mot vilken kompetens som behövs för det uppdrag förskolans läroplan identifierar. Tidigare forskning betonar att det handlar om ett kunnande om barns lärande och kunnande inom det ämnesinnehåll som ska undervisas (jfr. Fleer, 2009; Thulin, 2011; Redfors, 2016). Vilket innebär att det inte ensidigt handlar om att fylla på förskollärares kompetens i naturvetenskap. Det handlar istället om att utveckla ett samtidigt kunnande kring innehåll och barns lärande. I föreliggande studie är det arbetslagets samtal under planering av undervisning som står i fokus. Enligt Urban (2008) är det värdefullt att uppmuntra och skapa förutsättningar för förskollärare att föra dialoger där kritiska frågor är i fokus och där mängden och mångfalden av uttalanden kan ge förutsättningar till nya insikter och förståelse. Att se förskolan som en lärande organisation innebär att förskollärarna inte bara konsumerar utan även genererar ny kunskap (Rönnerman, 2000). Arbetslagets samarbete är av betydelse för hur det pedagogiska arbetet organiseras (Granbom, 2011). Studien har en fenomenografisk forskningsansats och fokuserar på det intentionella lärandeobjektet kopplat till de aktuella förskollärarnas erfarenheter från det genomförda lärandeobjektet (Marton, Runesson & Tsui, 2004; Lo, 2014) av ett fysikaliskt innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts med fokus på variationer av samtalsteman som rör intentionellt lärandeobjekt. Resultatet i delstudie I visar att barns utforskande, förskollärares utveckling av kunnande i naturvetenskap och naturvetenskapens didaktik, arbetslagets planeringsmatris och redskap i förskolans miljö bidrar till att konstruera lärandeobjektet. Resultatet i delstudie II pekar på tidsaspektens betydelse för hur förskollärare i studien utvecklar dels språket kopplat till det naturvetenskapliga innehållet och dels var de ser möjligheter till att göra fysik till objekt för lärande i förskola. Föreliggande studie bidrar med kunskap om att det är en komplex och rörlig process som behöver få tid och påverkas av de deltagare och den kontext som studerats. Vid introducering av nytt innehåll i förskolans verksamhet finns det ett värde i att rikta uppmärksamheten mot de aspekter av lärandeobjektets konstruktion som resultaten från denna studie synliggör. Det är arbetslag och förskollärare som i handling bedriver fysikundervisning men som även är bärare av normer eller föreställningar kring hur det ska gå till. Konstruktionen av lärandeobjektet är avhängigt av de förskollärare, barn, redskap och miljö där fysiken ska göras till objekt för lärande. Implikationer för verksamheten är att fundera kring hur kompetensutveckling genomförs i relation till nya innehåll i förskola. Även frågor kring de redskap som finns tillgängliga och dess syfte i relation till läroplanens alla innehållsområden samt hur redskap för planering antingen gynnar eller begränsar didaktiska frågor som påverkar undervisning är värdefulla att sätta på agendan.
|
|
| 10. |
- Melker, Kristina, 1969
(author)
-
Planering och genomförande av undervisning i förskolan – exemplen teknik och bildskapande : Planning and implementing teaching in preschool – the examples of technology and art making
- 2019
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Since 2010, teaching has been one of the preschool teacher’s tasks in Sweden. Preschool teaching is often discussed and has been addressed from different perspectives (Eidevald & Engdahl, 2018; Sheridan & Williams, 2018; Thulin & Jonsson, 2018). The concept of teaching in preschool was already advanced in the referral opinion prior to the adoption of curriculum for the Preschool Lpfö98, when the committee decided that ‘teaching can be defined as a conscious pedagogical act towards a goal’ (1997/98:93, 28). The preschool steering document has been continuously revised since it became part of the educational system. Since 2010, preschools have had clearer educational goals, and legitimate preschool teachers are to teach rather than merely supervise children (Korpi, 2015). The revised preschool curriculum, Lpfö18 (Skolverket, 2018), clarifies that preschool is expected to contribute to children’s learning, and preschool has become more focused on knowledge. These two discourses—activity-based and academically-focused preschools (Bennett, 2005)—sometimes appear as contradictions. However, several preschool researchers point out that teaching should grow out of children’s experiences and that the teacher can purposefully integrate play and learning into an educational approach that encompasses aspects of both discourses (Bennett, 2005; Bodrova & Leong, 2007; Elkind, 2003; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003/2014). The purpose of this licentiate thesis is to promote a better understanding of teaching in preschool. The overall aim of the present studies is to empirically illuminate the preschool teaching processes with children aged four to six years. The present study rests on a socio-cultural perspective on learning. Central to this is Rommetveit’s (1974, 1979) theoretical work on conversation and communication, in the study used to elucidate the work of the preschool teacher and the teacher team. This work takes place before teaching and in the conversations between participants during the activity with children. This study is qualitative, and the research questions and purpose serve as a starting point to examine teaching in small groups (Edwards, 2010). Both studies are observational; they were conducted in two participating preschools. The results indicate that the preschool teachers are confident that the children can take on the suggested activities; however, initially, the teacher gave no direct feedback in relation to how the children understood the task. In these studies, the children did not have the opportunity to dialogue with each other about the preschool teachers’ assertions, and the children’s understanding of the purpose and content of the teaching were not addressed. The preschool teacher used subject-related (scientific) concepts in teaching without explaining these concepts or checking whether the children understood them. A didactic starting point that connects the two studies is that the children were expected to gain experience that they could apply to other contexts, but this was not clearly explained. Play is central to preschool activities, and while the studies used materials that signal play (Legos in study I and a toy lion and paper and pens in study II), play was not explicitly included in the teaching.
|
|
