| 1. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Children's Own Perspectives on Participation in Leisure-time Centers in Sweden
- 2016
-
Ingår i: American Journal of Educational Research. - : Sciep. - 2327-6150 .- 2327-6126. ; 4:6, s. 496-503
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a study conducted at two different leisure time centers (LTCs) in Sweden. LTC is a voluntary after-school setting that according to the national curriculum should support for example development of values and children’s social skills. The analysis is a part of a larger action research project comprising various research issues relating to LTCs. The present article focuses on the democratic objective of LTCs. The Swedish educational system, of which LTCs form a part, is considered to be rights-based with reference to the United Nations Conventions on the Rights of the Child. The national curriculum stresses citizenship education, and both schools and LTCs are considered venues where children should have the opportunity and ability to practice democracy in their everyday activities. The point of departure in the theoretical framework is children’s participation and agency. This article focuses on data gathered through ‘drawing and talking with children’ that reveals children’s perspectives as to their own participation at LTCs. A total of 19 children participated in the study and were asked to draw a map of their LTC and describe their experiences of participation at the LTC. The results show that children clearly favored activities that, at least to some extent, could be carried out with less adult supervision, such as free, unstructured play. Opportunities to participate were described in terms of formal proceedings such as voting or writing suggestions and depositing them in the suggestion box. The children also described their participation in terms of opportunities to make individual choices in accordance with their preferences. When asked to name obstacles to participation, the children mentioned rules that were decided on by adults, and fixed routines that structured the children’s afternoon hours in terms of both time and space.
|
|
| 2. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Ett gemensamt fokus : Att bygga kulturer för samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola
- 2022
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2535-7697. ; 16:2, s. 22-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna text undersöks vad som skapar förutsättningar för och främjar samverkanskulturer på en skola, med fokus på hur samverkan beskrivs av lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Resultaten bygger på en analys av 67 kvalitativa enkäter besvarade av personal på tre skolor som under tre år deltagit i ett aktionsforskningsprojekt för att utveckla samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola. Dessa bearbetades i en skrivprocess i vilken lärare från dessa tre skolor deltog tillsammans med forskare. Resultaten visar på tre olika fokus för samverkan: organisering av gemensamma elever, gemensamma aktiviteter och gemensamma värden. Dessa fokus för samverkan är ömsesidigt beroende av varandra, men beroende på vilket fokus som sätts främst framstår samverkan i lärarnas beskrivningar vara mer eller mindre hållbara i relation till förändring. Gemensamma aktiviteter och gemensamma elever är en viktig grund för samverkan, men för att bygga hållbara samverkanskulturer framstår gemensamma värden vara av central betydelse. Det innebär att lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola behöver ges möjlighet till gemensamma former för kunskapsutbyte, diskussioner och samtal.
|
|
| 3. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv : särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:4, s. 142-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.
|
|
| 4. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Fritidshemslärares arbete, trivsel, inkluderande arbetssätt och samverkan : en enkätstudie i svensk fritidshemskontext
- 2022
-
Ingår i: FPPU, Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse. - Danmark : Paedagoguddannelsens Ledernetvaerk. - 2446-2810 .- 2794-2929. ; 6:2, s. 107-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma i fritidshem beskriver sitt arbete, sin trivsel, de inkluderande arbetssätt som används och samverkan. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i förklaringsmodellen formuleringsarenan, transformerings- och medieringsarenan, och realiseringsarenan med fokus på vad fritidshemmets uppdrag blir i pedagogisk praktik. Data samlades in genom enkäter med yrkesverksamma (N=63) i fritidshem från olika orter i Sverige. Studiens resultat påvisar att de har ett varierat arbete, att de trivs, att de erbjuder inkludering och att de, med få undantag, sätter in stödinsatser. Mindre än hälften av dem beskriver att de erbjuds handledning och rådgivning från specialpedagog eller annan profession med specialpedagogiska kunskaper, samt att de samverkar med elevhälsa. Fritidshemmets resurser beskrivs i viss mån som otillräckliga och stödinsatserna kan många gånger anses vara för få. Förslag till vidare forskning diskuteras.
|
|
| 5. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
Ett eget utrymme : Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser
- 2021
-
Ingår i: Barn: Forskning om barn og barndom i Norden. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2535-5449 .- 0800-1669. ; 39:2-3, s. 15-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem. Studien bygger på intervjuer med 22 nio- till tioåringar som står inför att sluta i fritidshem. Intervjuerna analyseras utifrån barndomssociologiska och symbolisk interaktionistiska utgångspunkter. Resultaten visar att en huvudangelägenhet när barnen talar om sina erfarenheter av fritidshemmet är kontroll. Med kontroll avses ett gränsarbete där fritidshem förhålls mot skola och hem. Mot skolan sker en gränsuppluckring i termer av formaliserad undervisning och mot hemmet i termer av fritid. Aspekter som blir särskilt viktiga för barnen att ha kontroll över är aktiviteter och relationer. Att det uppstår gränsarbete mellan fritidshem och omgivande domäner kan bero på att fritidshemmets institutionella ordning upplevs som otydlig i detta gränsarbete. Spänningen mellan att ha kontroll och att bli kontrollerad blir viktig i detta avseende.
|
|
| 6. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Lyssna, höra, agera : Etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning
- 2022
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 40:3, s. 24-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I drygt trettio år har FN:s Barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Utifrån två fallexempel problematiseras och diskuteras hur barn kan ges delaktighet utifrån Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell vilken inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.
|
|
| 7. |
- Elvstrand, Helene, 1971-
(författare)
-
Barns rättigheter och delaktighet i fritidshem
- 2020
-
Ingår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101019 ; , s. 171-186
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Do they have a choice? : Pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands
- 2020
-
Ingår i: Education Inquiry. - : Routledge. - 2000-4508. ; 11:1, s. 54-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the question of making choices at Swedish LTCs. The theoretical framework draws on symbolic interactionism and the concept of inhabited institutionsanalysing teachers’ meaning-making and interactions between teachers and pupils at the LTCs. Because of changing policies, a tension between new demands and an LTC tradition of activities being voluntary has emerged. When teachers try to make sense of the tension between demands and tradition, choice becomes an important issue and teachers try to balance pupils’ free choices with teacher-led activities. The results show that pupils are often given the opportunity to choose, but even though teachers value pupils’ possibilities to choose, pupils’ choices are limited rather than free. When the teachers try to make sense, of pupils’ choices they oriented towards both traditions and values (choice is important), and towards new demands (choice should be visible). Choices are thus highlighted and made measurable in specific ways in LTC practice.
|
|
| 9. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Elevers sociala relationer i fritidshem
- 2016
-
Ingår i: Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, KAPET. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1653-4743 .- 2002-3979. ; 12:1, s. 60-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet i denna artikel är att belysa hur fritidshemmet kan förstås som arena förelevers sociala relationer, vilka villkor som skapas för dessa relationer samt hurelever hanterar sina relationer i fritidshemmet. I Sverige går de flesta barnmellan 6 och 9 år i fritidshem. Fritidshemmet som institution är alltså en viktigdel av många barns vardag, en plats för lärande men också för kamratrelationeroch fri tid. I artikeln analyseras material från deltagande observationer från ettpilotprojekt i två fritidshem. Med utgångspunkt i symbolisk interaktionism och ibarndomssociologi analyseras sociala relationer som processer. I denna artikelvisas några sådana processer/aktiviteter exemplifierade från det empiriskamaterialet. Elevers relationer ses också som villkorade, det vill säga desammanhang i vilka elever skapar sociala relationer ses som viktiga för vilketrelationsskapande som blir möjligt. Fritidshemmet är därför en viktig kontextför denna studie. För att förstå hur barn skapar mening är det viktigt attobservera vilken typ av processer och aktiviteter som de är involverade i.Resultaten visar hur elevers sociala relationer i fritidshem villkoras av exempelvisfritidshemmets rutiner, grundskolans klassindelning och elevers friutrymme.Genom analyser av exempel visas hur eleverna i samspel med varandra, medvuxna och med dessa villkor, arbetar med sina sociala relationer i fritidshemmet.
|
|
| 10. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Fritidspedagogiskt arbete
- 2019. - 1
-
Ingår i: Fritidshemmets möjligheter. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119953 ; , s. 21-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet beskrivs och diskuteras fritidshemmets uppdrag, praktik och förutsättningar. Några för området centrala begrepp introduceras och definieras för att ge en bakgrund och ett ramverk för fritidshemmet som social och didaktisk arena.
|
|
