| 1. |
- Straszer, Boglárka, fil.dr, professor, 1973-, et al.
(author)
-
Spaces for translanguaging in mother tongue tuition
- 2022
-
In: Education Inquiry. - : Informa UK Limited. - 2000-4508. ; 13:1, s. 37-55
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this article is to generate knowledge about an MTT classroom in a Swedish elementary school and how MTT is positioned as a safe space for translanguaging. By studying a school context as a potential translanguaging space, our focus is mainly on two dimensions of space: the physical, including the material space of MTT, and the social, including safe spaces in MTT. The material is mainly from one selected Kurdish MTT classroom, in the form of field notes from lesson observations, photographs in the classroom interior, video recordings co-created with the MTT teacher. This classroom may be perceived as a space where Kurdish dominates, while being included in a Swedish-dominant school setting. This Kurdish space has borders that are physical and related to the scheduled lesson in the specific classroom. Both students and the teacher pass the door and through this shift language practices. Linguistic landscaping as a method, in combination with the collective reflection between the researcher and teacher, added another dimension to the study of MTT. Schoolscaping made language hierarchies and the language policy of the school concrete and visible.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Wedin, Åsa, 1955-, et al.
(author)
-
Multi-layered language policy and translanguaging space : A Mother Tongue classroom in primary school in Sweden
- 2021
-
In: International Electronic Journal of Elementary Education. - : lnternational Electronic Journal of Elementary Education. - 1307-9298. ; 15:5, s. 699-711
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article is aimed to demonstrate how language policy at the local school level may create space for translanguaging. Focus is on a Mother Tongue (MT) classroom for Somali in a primary school in Sweden by way of an analysis of layers of language policy, with focus on spatial aspects. The empirical material consists of policy documents, interviews and observations documented through field notes and photographs from an MT Somali classroom with grade six students. Through the use of a framework of language policy as layered and linguistic landscaping with a focus on aspects of time, place and social factors, the analysis shows how the mother tongue classroom may constitute a demarcated room, while simultaneously interacting with other spaces both inside and outside school. The understanding of policy as layered made power relations visible in terms of language that moves between layers. It also made visible how school discourses shift between micro/macro, management/practice and inside/outside in the creation of space dominated by Somali and Swedish. It became apparent that an environment that supports the use of Somali inside the MT classroom may increase the likelihood of the pupils using Somali outside the classroom
|
|
| 4. |
- Wedin, Åsa, 1955-, et al.
(author)
-
Språkliga normer i förskollärarutbildning : ett kritiskt perspektiv
- 2021
-
In: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet med denna studie är att utifrån ett kritiskt perspektiv bidra med kunskap om språkideologier inom lärarutbildningen i Sverige. För att möjliggöra en likvärdig skola menar vi att det är centralt att förskollärare och lärare utvecklar arbetssätt för att ge alla barn och elever oavsett språkliga erfarenheter möjlighet att utvecklas. Fokus riktas här mot språkideologier i svensk lärarutbildning genom att undersöka hur ideologiska rum och rum för implementering av språklig mångfald konstrueras och förhandlas inom förskollärarprogrammet. Det empiriska materialet har skapats under fyra år genom observationer, individuella intervjuer och fokusgruppsamtal med lärarutbildare och studenter när vi följde en grupp studenter som på grund av sin migrationsbakgrund valts ut och getts stöd för att delta i förskollärarprogrammet. Analysen visar på en rådande enspråkig norm för standardiserad svenska såväl i förskollärarutbildningen som för studenternas framtida arbete som förskollärare, och att en förutsättning för att bli en erkänd medlem i denna grupp var att följa denna norm. Ideologiska utrymmen för flerspråkighet skapades under utbildningen men möjligheter att implementera dessa var få. En spänning fanns mellan å ena sidan pluralism och mångfald och å andra sidan ett starkt krav på anpassning av språkanvändning för minoritetsstudenter till en enspråkig standardiserad norm. Som lärarutbildare inser vi värdet och kanske nödvändigheten av en gemensam språklig norm, och även att denna i hög grad behöver gälla skriven text. Samtidigt argumenterar vi för att öppna lärarutbildningen för en flerspråkig pedagogik som inkluderar och stärker både studenternas språkliga repertoarer och ger dem möjlighet att utveckla förhållningssätt och arbetssätt för att arbeta i verksamheter präglade av språklig mångfald.
|
|
| 5. |
- Wedin, Åsa, 1955-, et al.
(author)
-
Interaction and meaning making in basic adult education for immigrants : The case of SFI in Sweden
- 2023
-
In: Studies in the Education of Adults. - : Informa UK Limited. - 0266-0830 .- 1478-9833. ; 55:1, s. 24-43
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article focuses on students’ oral production in two classrooms in Swedish for immigrants (SFI). The study takes its theoretical ground in sociocultural a sociocultural view on language and education and an understanding of language as multiple and changing resources. Data was obtained through observations, field notes, and audio- and video-recordings. The examples presented here demonstrate that students were involved in the negotiation of meaning and had space to try different speaker roles and speech actions, such as (among others) initiating, agreeing, dissenting, arguing, interrupting, and taking the floor. These examples only constituted a restricted part of class time, and most of the teaching was of a type where little oral or written interaction took place. Overall, we think that SFI education could be improved by developing teaching that stimulates and allows for negotiations of meaning and language production, and also allows for use of different types of digital media, both for oral and written interaction.
|
|
| 6. |
- Bomström Aho, Erika
(author)
-
Villkor för lärande : Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Using the third space theory, the overall aim of this thesis is to study and problematize conditions for learning which are provided for newly arrived students in the Language Introduction Program in upper secondary school. By highlighting factors that affect these students' education in four sub-studies, the study contributes in-depth knowledge about the Language Introduction Program. The program is one of five introductory programs in Swedish upper secondary school that admits newly arrived students from the ages of 16 to 19. The thesis adopts an ethnographically inspired approach and consists of four qualitative sub-studies that highlight factors and issues that affect the education of students in the program. The data consist of observations of lessons in five different subjects, interviews with teachers and students, and assessment material that looks at the prior knowledge and experiences of students. The theoretical framework of the thesis is Bhabha’s third space theory, which is employed for the analysis of the results and conclusions.The findings indicate that knowledge in Swedish and knowledge learned in Swedish schools is highly valued by the teachers. What teachers and students say demonstrates that knowledge of Swedish is perceived as key to employment and a place within society. The results also show that some school knowledge gained earlier by students, in addition to knowledge acquired in Swedish schools, is more highly valued and made visible in a different way than the knowledge gained in other ways. The findings also indicate that what teachers say about knowledge in relation to Language Introduction students positions the students as students not knowing Swedish, or as some of the participating teachers put it, students who do not "have the language", indicating specifically Swedish. The students themselves talk about how they lack Swedish and how they must learn Swedish, which corresponds then with what the teachers say. Furthermore, the results show that some teachers use the term "students without background" to refer to students with little or no experience of formal schooling. This makes knowledge gained through formal schooling visible, and knowledge gained in other ways by students "without background" invisible. A conclusion that can be drawn from this thesis is that the students at Language Introduction are stereotyped as students with different knowledge than expected, that the education on the program is not based on the students' conditions and that their opportunities for learning are therefore not equivalent to those of students in other programs in Swedish schools.
|
|
| 7. |
- Egeland Ljung, Birgitta, et al.
(author)
-
Forskningsetiska frågor i flerspråkiga kontexter : Dilemman vid studier med vuxna och ungdomar med kort tidigare skolbakgrund
- 2023
-
In: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 309-329
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrånsåväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman somuppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändareav svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning ochanvändning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sättsom elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna avinformationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym.En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begreppsom rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett ellerannat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hurdeltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier.Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiskaöverväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematiskreflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kanbetraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu användaformer för samtyckesförfarande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Straszer, Boglárka, fil.dr, docent, 1973-, et al.
(author)
-
Modersmål i svenska skolan : introduktion
- 2020
-
In: Modersmål, minoriteter och mångfald. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133065 ; , s. 21-36
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
