| 1. |
- Nybacka, Mikael, et al.
(författare)
-
Project: CASTT - Centre for Automotive Systems Technologies and Testing
- 2007
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Through the Centre for Automotive Systems Technologies and Testing, Luleå University of Technology aims to first of all support automotive winter testing in Northern Sweden. This means to support the local automotive test entrepreneurs and through them their customers: the car manufacturers and their suppliers. To succeed in this task, the center relies on the university's areas of leading research and most importantly on the cooperation between those areas.
|
|
| 2. |
- Ask, Anna, et al.
(författare)
-
Studenters uppmärksamhet under föreläsningar
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 112-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Föreläsningar är vanlig undervisningsform på Lunds Tekniska Högskola (LTH). Deras stora fördel är att information överförs ekonomiskt och effektivt till många studenter samtidigt men de har även sina begränsningar. Kritiker menar att information överförs till passivt mottagande studenter och att bristande uppmärksamhet och engagemang hos studenterna begränsar mängden kunskap som faktiskt tas emot. En intervju- och litteraturstudie har genomförts för att dels inventera vilka metoder som finns för att hålla studenternas uppmärksamhet uppe och dels vilka som tillämpas av föreläsare vid LTH. Variation och olika former av aktivering framstår såväl i litteraturen som i intervjuerna som viktiga metoder. I artikeln presenteras även inspiration kring hur man kan använda variation, och andra aktiviteter för att engagera och aktivera studenterna samt hur man kan strukturera en föreläsning. De flesta av de intervjuade föreläsarna uppger att de utvecklat sina strategier genom erfarenhet medan knappt hälften nämner pedagogiska kurser.
|
|
| 3. |
- Finnsgård, Christian, 1974, et al.
(författare)
-
NÄRSJÖFART I ÖRESUND, KATTEGATT OCH SKAGERACK, HA1 RAPPORT
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delrapporter inom HA1 i NÖKS projektet som inkluderas i denna rapport:NÖKS transportteori, godsflöden och rambetingelser för trafiksslagsskifte från land till sjöNÖKS fartygstyper resp ny teknologiInvesteringsplaner och utvecklingsbehov för Containershipping inom NÖKS området
|
|
| 4. |
- Finnsgård, Christian, 1974, et al.
(författare)
-
Slow steaming från varuägarnas perspektiv
- 2015
-
Ingår i: Transporteffektivitetsdagen 2015. 27 Augusti 2015, Örebro..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Fredriksson, Anna, et al.
(författare)
-
Supply Chain Management - en nyckel till effektiva cirkulära flöden
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att skapa effektiva material-, informations- och betalningsflöden är design, styrning, planering och samordning, dvs Supply Chain Management (SCM) av stor betydelse. Därmed borde SCM ses som en självklar komponent vid utformning av ett cirkulärt system där använda produkter och använt material återförs till försörjningskedjan för fler användningar. Det saknas dock en sammanhållen bild av välfungerande SCM i det cirkulära systemet, samt hinder och möjliggörare för att ta sig dit. Syftet med artikeln är att öka kunskapen kring hur SCM kan användas för att öka cirkulariteten av produkter och material. Artikeln bygger på litteraturstudier och intervjuer med aktörer längst hela försörjningskedjan, från tillverkare till materialåtervinnare. I artikeln har vi studerat hinder i utvecklingen mot cirkulära flöden för elektronikprodukter, byggmaterial och plastprodukter och för dessa produktområden identifierat SCM-relaterade aspekter som är viktiga för att minska förekomst av avfall samt öka återanvändning och återtillverkning av produkter och återvinning av material. Exempel på SCM aspekter som visat sig viktiga är supply chain design, produktionsplanering, lean produktion, samordning av transporter, prognostisering, kapacitetsplanering och kundanalyser. Resultaten är intressanta för företag som vill ställa om till en cirkulär ekonomi. Vidare är resultaten intressanta för ämnesområdet cirkulär ekonomi där SCM inte fått något större fokus samt för ämnesområdet SCM eftersom forskning ofta utgår från att en försörjningskedja slutar då färdig produkt når sin första användare.
|
|
| 6. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige Behov av forskning och demonstration
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultatet av en utredning kring behov av forskning och demonstration av koldioxidavskiljning och lagring från fossila (CCS) och biogena utsläppskällor (BECCS). Rapporten är framtagen på uppdrag av Energimyndigheten för att utgöra ett underlag till Energimyndighetens regeringsuppdrag "Innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser". Det är främst två anledningar till att avskiljning och lagring av koldioxid kan behöva användas i Sverige: · Allt pekar på att CCS krävs för att svensk process- och basindustri ska lyckas möta det svenska utsläppsmålet att det senast år 2045 inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är dock viktigt att understryka att CCS inte ersätter andra åtgärder i industrin utan är en del av en portfölj av åtgärder som krävs om det överhuvudtaget ska vara någon chans att nå utsläppsmålen. · Tillämpat på processer som använder biomassa som bränsle eller råvara kan BECCS bidra till negativa utsläpp. Detta är både i enlighet med det svenska målet att nå negativa utsläpp efter 2045 och troligtvis nödvändigt för världen om ett 1,5-gradersmål ska nås. Sverige har gynnsamma förutsättningar att tillämpa BECCS, som även skulle kunna kompensera för utsläpp i sektorer där kostnaden (per ton koldioxid) att nå nollutsläpp är hög, till exempel i flygsektorn. Baserat på en genomgång av de svenska förutsättningarna för forskning och demonstration av CCS och BECCS ger denna rapport följande rekommendationer (där punkterna 2-9 kan ses som delar av 1): 1.Sverige behöver en nationell strategi för CCS och BECCS som innefattar hela kedjan forskning, demonstration och kommersiell implementering och där det blir tydligt vilka industrier och myndigheter som berörs av en sådan strategi. Strategin bör baseras på en beskrivning av de svenska förutsättningarna för CCS och BECCS och bör inkludera tekniker, finansiering och juridiska och miljömässiga förutsättningar samt hur CCS och BECCS kopplar till andra utsläppsminskande åtgärder på de processer där tekniken är aktuell. Strategin bör förhålla sig till utvecklingen i Norge, eftersom lagring i ett inledande skede troligtvis kommer ske där. En svensk CCS-strategi bör utgöra en del av en sammanhållen industripolitik som relaterar till den svenska klimatpolitiken med målet om noll nettoutsläpp till år 2045, och att utsläppen därefter ska bli negativa. 2. Det är av stor vikt att CCS och BECCS analyseras som en helhet och inte betraktas som olika tekniker. Inte minst kommer koldioxidavskiljning kunna tillämpas på anläggningar som har en mix av fossila och biogena utsläpp (till exempel avfallseldade kraftvärmeverk). 3. Det bör för varje industri (en eller flera anläggningar) som har årliga punktutsläpp över en viss nivå (till exempel 100 kt CO2 per anläggning) utredas hur en sådan industri skulle kunna uppnå nollutsläpp där följande bör ingå: · Identifiering av nyckelåtgärder och dess tekniker, inklusive bedömning av industrins framtid i en utsläppsbegränsad värld (vilket kan påverka bedömningen av storleken på de framtida utsläppen som kan vara föremål för CCS och BECCS). · Mognadsnivåer (TRL-nivåer) på tekniker som finns tillgängliga för att minska utsläppen mot noll. · Identifiering av kunskapsläge (svenskt och internationellt) samt forsknings- och demonstrationsbehov. · Uppskattning av kostnaden i kr/ton CO2 för nollutsläpp samt jämförelse med förväntad utveckling av priset på utsläppsrätter i EU:s handelssystem. · Bedömning av påverkan på priset på industrins produkter samt på nyckelprodukter längst ut i värdekedjan där industrins produkter används som insatsvara. · Identifiering av vad som krävs affärs- och finansieringsmässigt för att möta utsläppsmålet. · Om CCS visar sig vara en viktig teknik för att uppnå nära nollutsläpp så bör industrin ingå i den nationella CCS-strategin (punkt 1). 4. Villkoren för lagring på norskt territorium i närtid bör utredas givet olika antaganden om lagringsmängder. Samtidigt bör möjligheterna och potentialen för lagring av koldioxid inom svenskt territorium utredas i större detalj. Ett sådant arbete bör kunna svara på om, och i så fall för vilka volymer, detta är realistiskt. Här bör första steget vara att det tas fram och motiveras vilken typ av beslutsunderlag som behövs för att bedöma om lagring på svenskt territorium är rimligt (inklusive att utreda möjligheterna för att ändra Helsingforskonventionen så att lagring i Östersjöområdet tillåts). Ett första arbete bör ha som mål att fastställa vilken tidsram och vilka resurser som krävs för att få fram en sådan bedömning. Om lagringsvolymen inom svenskt territorium bedöms vara alltför begränsad för att lagring på svenskt territorium ska vara intressant, bör det analyseras vad samverkan på längre sikt med andra länder och då speciellt med Norge innebär. 5. Det bör skyndsamt utredas vilka möjligheter som kan finnas för att hantera den finansiella risken vid investering och drift av de olika delarna i CCS- och BECCS-kedjan och vilken roll staten kan spela för att minska risken. Det bör även undersökas om det för de industrier som kan vara föremål för CCS går att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna längst ut i värdekedjan, det vill säga så att slutkonsumenten ser merkostnaden av en klimatneutral produkt samt hur detta kan användas för finansiering av utsläppsminskande åtgärder inklusive CCS. 6. Delvis kopplat till punkt 3 bör det initieras forskning som analyserar CCS tekniken i ett vidare systemperspektiv där det givet olika scenarier och antaganden över hur de svenska punktutsläppen kan komma att utvecklas, studeras vilken roll CCS och BECCS kan ta i en övergripande portfölj av utsläppsminskande åtgärder för svensk industri. Sådana studier bör omfatta hela kedjan avskiljning, transport och lagring och ta hänsyn till utvecklingen på bränsle- och insatsvarorna för de olika industrierna och energianläggningarna som kan komma ifråga för CCS och BECCS (till exempel tillgången på och konkurrens om olika biomassafraktioner). Denna forskning bör ge viktigt bidrag till att dels sätta ramarna för hur svensk basindustri kan bidra till att nå de svenska klimatmålen, och dels till en svensk CCS strategi (punkt 1). 7. Då avskiljningsdelen för CCS och BECCS är den del där det finns störst potential att minska kostnaderna över tid bör en svensk forskningsstrategi möjliggöra finansiering av forskning av både grundläggande och tillämpad karaktär och utgöra en del av den nationella CCS- och BECCS-strategin. Det är alltså viktigt att det även satsas tillräckligt med forskningsmedel på tekniker som redan idag bedöms som tekniskt möjliga att implementera – inte minst för att bidra till kostnadsminskningar och hög tillförlitlighet – och att forskningssatsningar kopplas till förutsättningar som gäller i svensk process- och energiindustri. 8. Det bör så snart som möjligt planeras för ett svenskt demonstrationsprojekt som omfattar hela kedjan; avskiljning, transport och lagring. Givet de långa ledtiderna i energi- och processindustrin är det viktigt att snarast ta fram en färdplan mot demonstration. En sådan färdplan ska vara så heltäckande som möjligt och innehålla en utvärdering och plan för val av industri/anläggning, teknikval, finansiering, juridik och miljökonsekvensbeskrivning och andra aspekter som bedöms relevanta. I nuläget (2018) är det Stockholm Exergi, Preem och Cementa som har kommunicerat CCS och BECCS som del av deras framtida åtgärder för att minska utsläppen och dessa kan därför utgöra kandidater för demonstration. 9. Det bör snarast utredas hur de hinder som kopplar till juridik, styrmedel och regleringar kan övervinnas. Speciellt viktigt är att utreda hur nuvarande barriärer kopplat till Londonprotokollet och båttransport av koldioxid inom EU-ETS kan övervinnas. Det bör också studeras hur det kan skapas incitament för negativa utsläpp. Studier av allmänhetens uppfattning om CCS – där det är viktigt att hela kedjan avskiljning, transport och lagring ingår - bör kopplas till explicita implementeringsprojekt snarare än generella studier.
|
|
| 7. |
- Norell Bergendahl, Margareta, et al.
(författare)
-
Så skapar du det innovativa företaget
- 2008
-
Ingår i: Innovationsförmåga. - Stockholm : PIEp. - 9789197785204 ; , s. 18-39
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Sundin, Maria, 1965, et al.
(författare)
-
Vi ska segla i metan på Titan
- 2016
-
Ingår i: Forskning & Framsteg. - : Forskning & Framsteg. - 0015-7937. ; 2016:7, s. 42-47:7, s. 42-47-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Hjalmers, Folke, 1940, et al.
(författare)
-
Energi mot fattigdom i tredje världen - Sammanfattning av workshop
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To increase the standard of living in the third world there is among others a need of a considerable supply of energy. Many achievements are demanded to create this. To discuss these questions Chalmers Energy Centre (CEC), the International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) and Stockholm Environment Institute (SEI) arranged in cooperation with Sida and Göteborg Energi a workshop September 11, 2007 about Energy against poverty in the third world. The aim of the workshop was to point out what type of achievements which are demanded to improve the current conditions. In the workshop the importance of energy to improve the living conditions in the third world as well as energy related emission issues were discussed. Different aspects of effective decentralized sustainable energy systems were also illustrated. We also discussed how to introduce new technology as well as the possibilities for Swedish industry to contribute. An important question was how to finance a development of new energy systems and the economy for such systems. In the workshop 50 persons participated from public authorities, organizations, universities and industry but also some politicians. The discussion stretched over a broad field but it strongly emphasized that the supply of energy was an important prerequisite for poverty reduction. It concerns for the industrialized world to understand the problems and contribute to a development which is anchored in the needs of the developing countries. The benefits that the women can receive from the improved energy access were especially highlighted. As along with the continued technology development, it is possible to provide the third world an accessible, reliable, affordable and sustainable supply of energy services.
|
|
| 10. |
- Larsson, Gunnar
(författare)
-
Potential för bränslebesparingar genom hybridisering av hjullastare
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet har studerats hur olika faktorer påverkar möjligheterna till bränslebesparing genom hybridisering. Hur pass stor denna minskning blir beror på en stor mängd variabler som hur fordonet används, miljön det används i (t.ex. rullmotstånd) och själva fordonet. De variabler som har störst inverkan på de potentiella bränslebesparingarna genom hybridisering är: rullmotstånd, maxhastighet, längd på cykeln. Genom hybridisering kan energiförbrukningen teoretiskt minska med omkring 60 % för den ”korta cykeln” under de flesta förhållanden för vilken modellen använts. Vid längre cykellängd minskar potentialen för bränslebesparingar. Om alla interna förluster kan undvikas (vilket kan ses som ett teoretiskt extremfall som steg för steg närmas vid full elektrifiering) är en minskning på omkring 80 % teoretiskt möjligt. Den reellt genomförbara minskningen beror även på hastighet på inbromsningen samt de ingående elektriska komponenternas verkningsgrad och förmåga att hantera effekt. Med nuvarande komponentprestanda och prisnivåer är den begränsande faktorn lagringsmediet. Det som begränsar är dess förmåga att ta emot effekt. Detta göra att för närvarande är superkondensatorer det mesta intressanta alternativet för energilagring för hybridhjullastare.
|
|
