| 1. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(författare)
-
Svinnreducerande åtgärder i butik : effekter på kvantitet, ekonomi och klimatpåverkan
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Matsvinn förbrukar naturresurser och orsakar utsläpp i onödan, och dessutom går stora ekonomiska värden förlorade när maten inte når fram till den tänkta slutkonsumenten. För att målet om minskat matavfall med 20% mellan 2010-2020 ska kunna uppnås, behövs sannolikt många olika åtgärder i kedjans alla led. För att kunna prioritera åtgärder behöver dessa först värderas. Detta projekt syftar till att beskriva och uppskatta de ekonomiska och miljömässiga (mätt som klimatpåverkan) effekterna av sex olika svinnreducerande åtgärder, som har genomförts eller skulle kunna genomföras inom butiksledet av livsmedelskedjan. För att få olika åtgärder att bli jämförbara har respektive åtgärd applicerats på en exempelbutik, som i sin tur baserats på ett genomsnitt under 2010-2012 av sex Willysbutiker som ingått i forskningsprojektet Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker (www.slu.se/matsvinn). Varje åtgärds potentiella förmåga att reducera svinnet, som totalt sett uppgick till 86 ton per butik och år inklusive reklamationer, har beräknats för att få fram dess effekt. Dessa effekter har jämförts med kostnadsuppskattningar och besparingar vid åtgärdernas införande, för att få fram kostnadseffektiviteten. De åtgärder som utvärderats på detta sätt (och den kvantitet de kan rädda) är: · att införa ett tak för reklamationer av frukt&grönt (35 ton) · att skänka mat till välgörenhet (30 ton) · att öka aktiviteten i datoriserade beställningssystem (6 ton) · att frysa ner och sälja kött på en andrahandsmarknad (1,5 ton) · att införa ett stopp för kampanjer inom frukt&grönt (0,6 ton) · att sälja köttfärs fryst istället för kyld (0,3 ton) När åtgärderna jämförts och rangordnats var reklamationstak och välgörenhet de åtgärder som hade störst förmåga att reducera svinnet värderat efter varornas vikt, medan ökad aktivitet med beställningssystemet och reklamationstak var de som sparade mest växthusgaser. De mest kostnadseffektiva åtgärderna per viktenhet var att sälja nischprodukter av köttfärs frysta istället för kylda liksom att frysa in och sälja svinn av styckat nöt- och griskött på en andrahandsmarknad. De mest kostnadseffektiva åtgärderna per klimatnytta var reklamationstak (sett ur leverantörens ekonomiska perspektiv), följt av ökad aktivitet med ordersystemet. Flera av åtgärderna beräknades generera en vinst för butiken om de infördes, och flera är möjliga att kombinera helt eller delvis. Mängden varor att skänka bort eller sälja vidare minskas dock om övriga trimmande åtgärder genomförs.
|
|
| 2. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Vindkraftens effekter på marint liv : En syntesrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Precis som i manga andra lander forvantas en utbyggnad av vindkraft i Sverige under de narmaste decennierna. Expansionen drivs bland annat av stigande elpriser och behovet av okad produktion av fornybar el. I Sverige har havsbaserad vindkraft med en total effekt pa ungefar 2500 MW fatt tillstand och ytterligare 5500 MW ar under utveckling. Exempel pa vindkraftsprojekt med fardiga tillstand ar Storgrundet med en effekt pa 265 MW, Stora Middelgrund med en effekt pa 860 MW och Karehamn med en effekt pa 48 MW. I dag utgor Lillgrund i Oresund med sina 48 vindkraftverk och 110 MW i installerad effekt, Sveriges storstahavsbaserade vindkraftpark. Infor denna forvantade expansion ar det viktigt att undersoka vindkraftens miljoeffekter, och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Over 600 studier, huvudsakligen vetenskapliga artiklar, men aven rapporter fran foretag och myndigheter, ligger till grund for slutsatserna och rekommendationerna i denna syntesrapport om paverkan av vindkraft pa det marina livet i svenska havsomraden. [...]
|
|
| 3. |
- Artman, Henrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Effektiv miljötillsyn : slutrapport
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målsättningen har varit att ta fram ny kunskap inom miljötillsynen och därigenom uppnå en effektivare miljötillsyn samt att få in nya vetenskapliga perspektiv på miljötillsyn.I rapporten studeras metoder för inspektioner och det kommunikativa samspelet mellan inspektören och företrädare för den verksamhet som inspekteras, hur den institutionella ramen för inspektionsprocessen fungerar samt visar på möjligheter att mäta effekterna av inspektioner och tillsyn.Naturvårdsverket kommer att ha resultatet som ett kunskapsunderlag i fortsatt arbete med tillsynsvägledning och utveckling av hur tillsyn och tillsynsvägledning kan följas upp och utvärderas.
|
|
| 4. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effekter av en havsbaserad vindkraftpark på fördelningen av bottennära fisk : En studie vid Lillgrunds vindkraftpark i Öresund
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien baserar sig på fältundersökningar utförda vid Lillgrund vindkraftpark i Öresund och syftar till att klargöra hur anläggningen kan ha påverkat förekomsten av bottennära fisk, det vill säga fisk som lever på eller nära havsbotten. Studien är framförallt fokuserad på effekter i närområdet för enskilda vindkraftverk. Hos flera av fiskarterna noterades en högre förekomst i närområdet för vindkraftverken i jämförelse med på längre avstånd. Effekten syntes från och med det första året av drift och var av likartad omfattning under samtliga tre studerade år. En aggregation nära vindkraftverken noterades hos tånglake, ål, torsk, stensnultra och rötsimpa. Effekten noterades inte hos oxsimpa och skrubbskädda, som också var relativt vanliga i provfisket. Hos strandkrabba noterades en förändrad fördelning, som var olika mellan år. Under de två första åren noterades en lägre förekomst av strandkrabba nära vindkraftverken men under det sista året noterades en aggregation. De observerade effekterna berodde sannolikt på en omfördelning av fisk inom vindkraftparksområdet, snarare än på en ökad produktivitet eller en ansamling av fisk från ett större område. Provfisken inom denna studie och inom kontrollprogrammet för Lillgrund vindkraftpark visar sammantaget att den totala mängden fisk inte ökade i vindkraftparken inom den studerade treårsperioden, och att mängden fisk i området inte heller var högre än före anläggningen, i relation till utvecklingen i referensområden. Mängden fisk hade dock inte heller minskat. Avståndsintervallet inom vilket en ökad förekomst av fisk kunde observeras skattades till mellan 0-50 och 0-160 meter från vindkraftverket, beroende på art. Hos vissa arter sågs därtill en minskad täthet av fisk på längre avstånd från kraftverken, vilket skulle kunna återspegla att fisken attraherades därifrån till närområdet för vindkraftverket. Vindkraftverkens fundament på Lillgrund är omgivna av erosionsskydd. Dessa strukturer erbjuder en omväxlande livsmiljö där det sannolikt finns goda möjligheter för fisk att söka skydd och hitta föda. Det relativt starka samband som noterades mellan mängden fisk och avstånd till vindkraftverk för ett flertal fiskarter antyder att vindkraftverken i första hand attraherar fisk, och att eventuella negativa effekter på fiskens förekomst, orsakad till exempel av elektromagnetiska fält eller yttre ljudmiljö, sannolikt har en i sammanhanget underordnad betydelse.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kløcker Larsen, Rasmus, et al.
(författare)
-
Omtvistade landskap : Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar ny kunskap om hur staten, exploatörer och samebyar kan förbättra hanteringen av exploateringars kumulativa effekter på renskötseln och samisk markanvändning.Rapporten bygger på ett forskningsprojekt som genomförts i partnerskap mellan samiska organisationer knutna till renskötseln, och forskningsinstitutionerna. Sex delstudier ingår i rapporten.•Hänsynen till kumulativa effekter i gruvbolags miljökonsekvensbeskrivningar, •samiskt inflytande i samband med miljöbedömningar, •vindkraftens påverkan under driftsfas på renskötseln i kalvningsområde, •metodik för att beräkna störningszoner, •konsekvenserna för renskötseln av vattenkraftutbyggnaden i Porjus och Vojmån samt möjliga skadelindrande åtgärder, samt •hur myndigheter kan efterleva sina skyldigheter mot samebyar i samband med tillståndsprocesser för konkurrerande markanvändning.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
|
|
| 8. |
- Mont, Oksana, et al.
(författare)
-
Nudging : A tool for sustainable behaviour?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Success of strategies for solving problems of climate change, scarce resources and negative environmental impacts increasingly depends on whether changes in individual behaviour can and will supplement the technical solutions available to date.A relatively new way to influence behavior in a sustainable direction without changing values of people is nudging. Nudging can be used to help people make choices that are better for the environment or their health. The importance of the behaviour change strategies is being recognised in politics and among policy makers in diverse areas – from road safety to diet and physical activity; from pension plans to private economy and from littering to recycling. A renewed perspective on existing policy tools and potential strategies for behaviour change are entering public debate that have implications for behaviour of individuals, but that also raise critical questions about the role of the government in the society and transition to sustainability. Nudge means carefully guiding people behavior in desirable direction without using either carrot or whip. Instead when nudging one arranges the choice situation in a way that makes desirable outcome the easiest or the most attractive option. Knowledge about nudging opens up possibility to suggest new types of policy tools and measure that can contribute to sustainable consumption.In many countries, public or private knowledge centers are engaged in shaping nudging strategies and policy development. The report provides an international outlook with experiences from the USA, the UK, EU, Norway and Denmark. In the USA, nudging was institutionalised at the Office of Regulatory Affairs which develops and oversees the implementation of government-wide policies and reviews draft regulations in several areas. In the UK, nudge was firmly institutionalised when the Behavioural Insights Team (UK BIT) was established at the UK Cabinet Office in 2010. In February 2014, the team was ‘spun out’ of government and set up as a social purpose company but is still working primarily for the Cabinet Office. Instead of establishing a governmental unit, Denmark has an active non-profit organisation iNudgeYou outside the government that supports the use of nudges in policy making. Similarly to Denmark, Norway has an independent organisation promoting and supporting the use of nudges, GreeNudge, which has produced a report on the potential for nudging in Norway’s climate policy.The guiding question is whether it is possible to help individuals make better decisions for themselves and society at large by overcoming limitations of human cognitive capacity and behavioural biases? In what way can behavioural sciences help people bridge the gap between good intentions and good deeds? Can learnings from nudge examples be used to shape behaviour in a more sustainable direction? In order to answer these questions, the report:• analyses existing academic knowledge on nudging and choice architecture• investigates lessons about effectiveness and efficiency of applied nudging tools and approaches in consumption domains of energy use in the home, food and mobility• presents evidence of factors of success of different nudge-based approaches• outlines the implications of these findings for policy strategies on sustainable consumptionThe report shows that lately applications of behavioural sciences and behavioural economics, such as nudge, have been helping policy makers in different countries and sectors to more systematically integrate behavioural insights into policy design and implementation. Some examples of these tools are:• Use default options in situations with complex information, e.g. pension funds or financial services• Simplify and frame complex information making key information more salient – energy labelling, displays• Make changes in the physical environment making preferable options more convenient for people – e.g. change layouts and functions, showing with steps and signs, give remainders and warnings of different kinds to individuals• Use of social norms – provide information about what others are doingHowever, the size of the effects of policy interventions and the actual outcomes of interventions in specific contexts remain hard to measure. Results from one experiment cannot be indiscriminately generalised to a different context or to a wider population. The problem is the complexity of human behaviour and the diversity of factors that influence it.Despite that, nudging is a useful strategy for inducing changes in contextspecific behaviour. Rather than being seen as a silver bullet, the largest promise of nudge is perhaps in helping design other initiatives better and in improving the effectiveness and efficiency of policy tools and the speed of their implementation. Nudge is a cost effective instrument that can enhance other policy tools and that targets behaviours not addressed by other policy instruments because the behaviours are based on automatic, intuitive and non-deliberative thinking.Nudging promotes a more empirical approach to policy design and evaluation, e.g. through experiments, pilots and random control trials, than the tools usually applied in policy making and ex-ante evaluation. Nudge tools are seen as a complement to the traditional policy instruments rather than as a substitute for laws and regulations and economic tools. Nudging in general and green nudges in particular are interesting tools that can be used alongside other instruments for behaviour change, but more research is needed on their effectiveness and efficiency, as well as on their theoretical underpinnings and practical applications in consumption-relevant domains.The report is written for policy makers, civil servants and representatives of the public, interested in behaviour change methods and the role of the government in shaping and facilitating the change.
|
|
| 9. |
- Steinbach, Nancy, et al.
(författare)
-
Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6842 Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning Sammanfattning Projektet Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna med indikatorer. För att kunna producera de föreslagna indikatorerna har projektet utvecklat en ny matematisk metod för att kombinera svenska miljöekonomiska data med en multiregional input-outputmodell, som är relativt lättarbetad och bevarar en flexibilitet som möjliggör ett byte till andra multiregionala modeller om så önskas. Baserat på detta har projektet konstruerat en ny indikatormodell, kallad PRINCE-modellen, och uppskattat en lång rad utsläpp och resursanvändning kopplat till svensk konsumtion med den. Detta inkluderar förutom växthusgasutsläpp och luftföroreningar, en rad naturresurser och utsläpp som tidigare inte har studerats lika mycket, såsom markanvändning, vattenanvändning, användning och utsläpp av kemikalier och växthusgasutsläpp från avskogning. För vissa variabler har projektet tagit fram indikatorer för ett visst år, och för vissa andra har vi producerat tidsserier för åren 2008-2014. För växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar har utsläppen från svensk konsumtion minskat under denna tid. Även arealen mark som tagits i anspråk kopplat till den svenska konsumtionen har minskat något under denna tid, medan totala materialflöden ökat. Under denna tidsperiod har förädlingsvärdet, som är ett mått på ekonomisk aktivitet, ökat vilket visar på en absolut frikoppling mellan ekonomisk utveckling och utsläpp av växthusgaser (med reservation för att inga höghöjdseffekter av utsläpp från flyg har ingått i denna studie). Utsläppsminskningen är dock betydligt mindre än den som krävs för att vara i linje med globala överenskommelser om klimatet så frikopplingen har inte varit tillräckligt stor. Det svenska generationsmålet anger bland annat att de svenska miljöproblemen ska lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. För de indikatorer där en tidsserie producerats (växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar) har andelen av utsläppen som sker i Sverige respektive utomlands kopplat till den svenska konsumtionen varit relativt oförändrad under den studerade tidsperioden. Då de totala utsläppen minskat så har även utsläppen som skett utomlands under perioden minskat något. Projektet har med indikatorernas hjälp studerat vilka geografiska områden där miljöpåverkan från svensk konsumtion är störst och vilka produktkategorier som ger stort utslag i uppföljningen. Resultaten är något olika för olika typer av miljöpåverkan men produkter från byggsektorn, livsmedel och jordbruksprodukter, samt hushållens direkta utsläpp bland annat från fossila bränslen är kategorier med stor miljöpåverkan. Miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion sker i många olika länder. Förutom i Sverige sker utsläppen bland annat i stora länder som Kina, Ryssland, Tyskland och USA men också i många andra länder som Sverige importerar ifrån. Projektet har också tagit fram en grupp med indikatorer som kan mäta kemikalieanvändningen och utsläpp på en övergripande nivå. De täcker både användning av farliga kemiska produkter och utsläpp av vissa farliga ämnen. Resultaten pekar bland annat på att både användning och utsläpp av farliga kemikalier i stor utsträckning sker utomlands. Till exempel sker endast 22% av användningen av farliga kemikalier och 20% av utsläppen av farliga ämnen, som ingår i indikatorn, för svensk konsumtions räkning inom Sveriges gränser. Kemikalieindikatorerna kräver ett visst fortsatt utvecklingsarbete, exempelvis med framtagande av tidsserier. Vidare har projektet tagit fram nya förslag på hur man kan följa upp miljöpåverkan av fiskkonsumtion beroende på typ av fisk som konsumeras och vilken fångstmetod som använts. Även fiskindikatorerna kräver fortsatt arbete innan de kan läggas till ordinarie uppföljningsprogram. Projektet har också undersökt metoder för att fördjupa analysen av miljöpåverkan av vattenanvändning i produktionen genom att urskilja vilka områden som har särskilda problem med vattenbrist. Detta är inte möjligt att göra med någon större precision i dagsläget. Två olika metoder provades inom projektet, en som använde vattenåtgång för jordbruksprodukter och en som använde data om vattenbrist per land. Slutligen har specialstudier även gjorts av viktiga produktgrupper som mat och dryck, IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik), fossilbränsleanvändningen i sjöfarten med två olika metoder, samt socioekonomisk påverkan av svensk konsumtion i Kina. Baserat på resultaten har projektet genererat ett antal rekommendationer för hur arbetet med konsumtionsbaserade indikatorer kan drivas vidare: • SCB ändrar den tidigare beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp från konsumtion och använder de multiregionala data som finns tillgängliga i EXIOBASE för att beräkna miljöpåverkan från import. • För utsläpp av växthusgaser samt för utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar: generationsmålet följs upp med den utvecklade PRINCE-modellen som kombinerar svensk miljöekonomisk data med multiplikatorer som beräknas med en multiregional input-outputmodell. • Det internationella arbetet med förbättrad tillgång till harmoniserad miljöstatistik stöttas. • Arbetet med vidareutveckling av indikatorer för användning av naturresurser (som markanvändning och dess koppling till avskogning och biologisk mångfald, vattenanvändning, materialflöden och energi) fortsätter bland annat avseende kopplingen mellan dessa flöden och miljöpåverkan, de svenska miljömålen och de globala hållbarhetsmålen. • Forsknings- och utvecklingsarbetet med kemikalieindikatorerna fortsätter och tidsserier tas fram för att så småningom kunna ta in dem i analysen av generationsmålet. • Metoderna som föreslagits för att bedöma miljöpåverkan från fiskkonsumtion vidareutvecklas. • Metoderna som föreslagits för att beräkna utsläpp från internationella transporter vidareutvecklas.
|
|
| 10. |
|
|
