| 51. |
- Brynolf, Margrethe, 1952-, et al.
(author)
-
Läraryrkets många ansikten
- 2007
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Läraren lever i en dynamisk relationsvärld som ger en kraftfull puls i hans eller hennes arbete. I ständiga här-och-nu-situationer måste uppkomna problem lösas, beslut tas och åtgärder genomföras under tidspress. Man kan verkligen tala om läraryrkets intensitet. Till det kommer en ökande differentiering, dvs. att lärarens roll utformas olika bl.a. beroende på i vilken kommun, i vilken skola och i vilket arbetslag som han eller hon tjänstgör.Med stor sannolikhet kommer läraryrket i framtiden att bli minst lika intensivt som idag och differentieringen om möjligt ännu större, vilket ställer stora krav på lärarutbildning och fortbildning. Den här boken är avsedd för det allmänna utbildningsområdet inom lärarutbildningen och ett bidrag till den kompetensutveckling av redan verksamma lärare som är nödvändig inför dessa utmaningar.Bokens antagande är att framtidens lärare kan klara av sin situation och forma sin lärarroll bättre än många upplever att de kan idag. För att detta ska kunna ske krävs att lärarna känner att de har stöd från samhället, att de känner att de är delaktiga och att det finns en allmän acceptans för att kunskap är viktig. Dessutom behöver lärarrollens samhällsansvar tydliggöras. Men framförallt ställer det krav på lärare och rektorer som måste våga vara flexibla, kreativa och våga utnyttja det friutrymme som finns.Här behandlas en rad aspekter av läraryrket, allt från lärarens samhällsansvar – och hur det vuxit fram i ett historiskt perspektiv – till den egna personliga professionalismen. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna”, ett smörgåsbord av frågor och uppgifter som stimulans för diskussion, utforskning och reflektion.
|
|
| 52. |
- Cederwald, Elisabeth
(author)
-
Reflektion och självinsikt i "den kommunikativa pedagogiken"
- 2006
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis focuses on the pedagogue as a social being and how she or he experiences the social life in preschools and schools in Tallsten. In 1996, the child-care and education authorities in Tallsten introduced a new manner of thinking and working based on the communicative pedagogy. The idea of communicative pedagogy was origanlly put forth by the Danish teacher Lars Rokkjaer. One of the goals is to make visible the pedagogues´ untapped competence. The thought is that individuals can, through self-reflection as well as collegial reflection, develop themselves with the help of the resources inherent in their untapped competence. The overall purpose is to create a communicative organization with the help of communicative processes that reinforce themselves. This dissertation uses a socio-psychological approach and the theoretical basis is interactionistic. The study undertaken in Tallsten began in 2001, after the process of the communicative pedagogy had been in effect for five years. The empirical study involves 19 interviews and 85 questionnaires with pedagogues working either in preschools or schools. This study focuses on the views and opinions of the respondents, and its purpose is to attempt to understand on three different levels what the pedagogues´ experience of interaction based on the communicative pedagogy has meant for themselves, for the development of their teams and for the organization. The overall conclusion is that the majority of the pedagogues feel that the communicative pedagogy has contributed to their personal development as well as to the development of their teams and their work.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(author)
-
NTA som skolutvecklingsprogram : utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För de flesta lärare är det viktigaste med NTA att det ger inspiration, glädje och lust i arbetet med naturvetenskap och teknik i de tidigare skolåren. På de skolor där man arbetar med NTA får många elever en undervisning i naturvetenskap och teknik som inte bara handlar om naturen och människokroppen. För en del elever betyder det också att de får mer undervisning i dessa ämnen. För en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Den nästan obefintliga kritik som finns mot lådorna och utbildningarna kommer från några lärare med utbildning i naturvetenskap.I skolutveckling kan NTA fungera genom att undervisningen i naturvetenskap och teknik på skolan ökar i omfattning och blir kvalitativt bättre. NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led i arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. Det finns exempel på hur NTA kan vara ett medel att öka kontakterna med det omgivande samhället.En slutsats är att arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar.
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
- Gustavsson, Laila, 1947-
(author)
-
Att bli bättre lärare : hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis reports results from a study that focuses on teachers’ professional development during an in-service training period. The aim is to analyse and describe how the teachers talk about and handle lesson content. The first question concerns changes in relation to a specific object of learning. The second question concerns how they relate to a theoretical framework and the third question concerns differences in the students’ learning outcome and if it can be understood in relation to the teachers’ development. The variation theory is the theoretical framework that is used for lesson planning as well as when analysing results. The basis of the study is that learning always is the learning of something and that the teachers’ activity as well as the students’ activity constitutes the space of variation that decides what is possible to learn concerning a delimited object of learning, i.e. the enacted object of learning. The object of learning is seen as a capability and it can be defined by its critical features. The constitution of the meaning aimed for the critical features of the object must be discerned. The intentional object of learning describes the teachers’ intention with the lesson, and the lived object of learning is what the students really discerned. The theoretical assumption is that learning always assumes an experienced variation where learning is seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way. You have to have experienced a phenomenon’s variation to understand its meaning, i.e. what we experience is how something differs from something else. The method is Learning study and it can be described as a hybrid of the Japanese Lesson study and Design experiment. A Learning study is theoretically grounded and the primary focus is on an object of learning. The learning study group consisted of three teachers and most often two researchers. Each member had equal status in the group. The object of learning seen from the teachers’ perspective was the variation theory that was gradually introduced by the researchers. The empirical material was generated from audio-taped discussions and from videotaped lessons. The findings should be seen as a contribution to the discussion about teachers’ professional development. The teachers participated in a collective construction of professional knowledge and it can be stated that the teachers had no problem changing their discussions to focus on a specific object of learning when the theoretical framework was used in relation to their own practices. Another finding is that the change in how the teachers handled the object of learning influenced the students’ learning in a positive way although the results were subtle.
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
|
|
