| 51. |
|
|
| 52. |
- Weldemariam, Kassahun, 1981, et al.
(author)
-
Care and Social Sustainability in Early Childhood Education : Transnational Perspectives
- 2022
-
In: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 14:9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores how the notion of care is conceptualised and described in early childhood education policies across countries in the majority (Ethiopia, Kenya and Zambia) and minority (New Zealand and Sweden) world. A central focus is the relationship and balance between care and education. The authors examined whether there are trends and tendencies to strengthen or weaken the care/education component at the expense of the other. Grounded in local and national knowledge, the authors employed a cross-national collaborative inquiry approach and interrogated the notion of care while extrapolating its implications for the endeavour to design socially sustainable early childhood education. The results revealed that care has remained ingrained within policies in the minority world, while there is a tendency to view it as separate from education in the majority world. Although quantitative goals for early childhood education and care still dominate the majority world, the importance of care and sustainable development are present in all policy documents across the five nations. The authors concluded that strengthening these promising policy endeavours paves the way towards effective educare approaches, which lay the foundation for social sustainability in early childhood education.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
-
Negotiating the Intersections of Writing and Writing Instruction
- 2022
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- This book collects a selection of studies from the 10th conference of the European Association for the Teaching of Academic Writing (EATAW). Under the theme ‘Academic writing at intersections – Interdisciplinarity, genre hybridization, multilingualism, digitalization, and interculturality’, the book includes studies problematizing technology, exploring supervision and writing processes, navigating administrative contexts, and negotiating the translingual context of EATAW.
|
|
| 55. |
- Sernhede, Ove, 1951, et al.
(author)
-
Mellan resignation och framtidstro : Livsvillkor och lärande hos förortens unga
- 2024
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Mellan resignation & framtidstro – livsvillkor och lärande hos förortens unga är en motberättelse mot den stereotypa bilden av ortens unga och mot de politiskt uppmålade visionerna om en mer jämlik stad genom omvandlingar av det urbana rummet och kortsiktiga insatser i skolor. Boken är ett kollektivt resultat av tre forskningsprojekt som alla kretsar kring begränsningar och möjligheter i unga människors livsvillkor och lärande i några av Göteborgs mest stigmatiserade stadsdelar.
|
|
| 56. |
- aus der Wieschen, Maria Vanessa, et al.
(author)
-
Divergent language choices and maintenance of intersubjectivity : the case of Danish EFL young learners
- 2021
-
In: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. - : Routledge. - 1367-0050 .- 1747-7522. ; 24:1, s. 107-123
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The role of students’ first language(s) in foreign language classrooms has been hotly debated in the last decades. Although this line of research has advanced our understanding of language choice in the L2 classroom, it has mostly dealt with adolescent and adult learners. From a contextual perspective, then, more micro-analytic research that focuses on language choice at the primary school level is needed. Against this background, this paper presents a case study of a Danish third-grade English as a foreign language classroom, in which a pattern of divergent language choices has been observed: the teacher consistently uses English, whereas the learners almost exclusively speak Danish, which might entail trouble in maintaining intersubjectivity and a joint pedagogical focus. Using Conversation Analysis methodology, we found two sequential formats that help ensure student understanding and thus maintain intersubjectivity: (1) learner translations and reformulations for peer support in expansion sequences, and (2) expansions initiated by students requesting information or clarification that display partial or no understanding. We argue that the sense-making practices co-constructed in this classroom context are possible because the teacher encourages shared multilingual meaning-making practices. This research has implications for teaching EFL to young learners, and classroom language policies.
|
|
| 57. |
- Bengmark, Samuel, 1965, et al.
(author)
-
Pragmatic Research on Educational Practice
- 2023
-
In: Proceedings Chalmers Conference on Teaching and Learning 2023. - 9789188041548 ; , s. 56-59
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- During a round table discussion at a collegial conference on teaching and learning, a focus group with 12 teachers from a technical university discuss challenges with studying their own teaching practice. Furthermore, a concept called PREP – Pragmatic Research on Educational Practice, with the goal of engaging engineering educators in studying, documenting, and sharing their initiatives to improve teaching practices, is introduced and discussed. Among the main obstacles to researching their own teaching practice, the participants pointed to a lack of time, know-how, and motivation. They expressed that there is potential in the collegial part of PREP and the time efficiency of using what can be studied during a course. The role of PREP studies, in relation to regular educational research, is also discussed, and that PREP may be perceived as a devaluation of educational science was problematized. Some participants felt that it was very likely that they would participate in a PREP group next academic year if given the opportunity.
|
|
| 58. |
- Cronhjort, Mikael, et al.
(author)
-
Leadership and Pedagogical Skills in Computer Science Engineering by Combining a Degree in Engineering with a Degree in Education
- 2020
-
In: 2020 IEEE Frontiers in Education Conference (FIE). - : IEEE. - 0190-5848. - 9781728189611 ; , s. 1-9
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In this full paper on innovative practice, we describe and discuss findings from dual degree study programmes that combine a master's degree in engineering with a master's degree in education. This innovative study programme design has emerged in Sweden due to an alarming demand for more Upper Secondary School teachers in STEM subjects. Studies on alumni from these programmes indicate that the graduates are highly appreciated not only as teachers in schools, but also in business and industry, e.g. in roles as IT consultants and computer science engineers. Data indicate that the breadth of the combined education, and especially leadership and pedagogical skills, are important factors for these graduates' success as engineers.
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Eliasson, Sara
(author)
-
Teknikundervisning i förskolan
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Licentiatavhandlingen tar avstamp i ett intresse av teknikundervisning för de yngre barnen i förskolan. Även om teknik som pedagogiskt ämne har förstärkts och förtydligats under de senaste två decennierna i läroplanstexter både nationellt och internationellt, är teknik som ämnesområde ofta generellt beskrivet, både till innehåll och form. Inom forskning är teknikundervisning för de yngre barnen ett framväxande fält, där tidigare studier ofta fokuserat på förskollärares uppfattningar om ämnet, med resultat som visar stor variation av deras förståelse, och även pekar på förskolepersonals ofta vaga och osäkra föreställningar om teknik och teknikundervisning. Här synliggörs ett behov av fortsatt forskning; om förskollärares kunskap om olika aspekter av teknik i förskolans undervisning, om hur teknik definieras, förstås och konceptualiseras, liksom empiriska studier om hur teknik som ämnesinnehåll iscensätts och därmed vad som blir möjligt för barn att lära om teknik. Licentiatuppsatsens syfte är tvådelat; dels att (i) bidra med en litteraturöversikt av teknikundervisning för att analysera vad de aggregerade resultaten säger om det framväxande forskningsfältet inom ECE och hur teknik karaktäriseras inom fältet utifrån DiGironimos (2011) fem dimensioner av teknikens natur, samt dels att (ii) empiriskt undersöka teknikaktiviteter i förskolan utifrån hur teknik framträder i deltagarnas interaktion och vilken kunskap om de fem dimensionerna av teknikens natur som möjliggörs när intersubjektivitet etableras i interaktionen mellan deltagarna. Uppsatsens resultat utgörs av två delstudier. Delstudie I är en systematisk litteraturöversikt över empiriska studier om teknikundervisning i early childhood education (ECE), för att studera hur teknikens natur förstås i empirisk forskning från 2013 till 2020. Delstudie II utgörs av en empirisk studie, vilken tar utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande som ett tillägnande av kulturella redskap i social interaktion, och där tre tillfällen av teknikundervisning med en förskollärare och fem barn (2-3 år) i en svensk förskolegrupp studerats med hjälp av videoobservationer. Interaktionsanalys har använts för analyser av deltagarnas icke-verbala och verbala interaktion, för att undersöka om, och i så fall hur, intersubjektivitet, det vill säga tillfällig, tillräcklig gemensam förståelse, av teknik etablerats i interaktionen mellan deltagarna. DiGironimos (2011) ramverk av olika dimensioner av teknikens natur har därefter använts, för att urskilja vilka dimensioner av teknik som framträder när intersubjektivitet om teknik upprättas och förhandlas. Licentiatuppsatsens huvudsakliga resultat visar utifrån delstudie I, dels att teknikundervisning iscensätts och organiseras på ett stort antal olika sätt och att fyra av fem dimensioner av teknikens natur framträder som möjliga för barn i förskolan att läras sig om, vilket dels kan förstås som en stor variation och bredd men också som ett splittrat fält som saknar en gemensam bas. Av delstudie II framgår att deltagarnas olika kommunikativa handlingar bidrar med olika aspekter av samma fyra av fem dimensioner av teknikens natur när intersubjektivitet om teknik etableras och förhandlas. I diskussionen förs en didaktisk diskussion om hur teknikundervisning i förskolan kan organiseras och ramas in. Signifikanta resultat omfattar aspekter som vikten av ämneskunskap, didaktisk kompetens och respons när förskollärare organiserar för teknikundervisning i förskolan, för att möjliggöra interaktion runt olika dimensioner av teknikens natur, och också för att möjliggöra för alla deltagarnas initiativ för alteritetsprocesser i etablering och förhandling av intersubjektivitet om teknik. När det gäller de fem dimensionerna av teknikens natur (DiGironimo, 2011) visar resultatet av båda studierna att dimensionerna av teknik som artefakter, som kreativa processer och som mänsklig praktik samt teknikens roll i dagens samhälle återfinns både i litteraturöversiktens studier och den empiriska studien. Däremot saknas dimensionen rörande teknikens historia i både tidigare forskningsstudier om teknikundervisning i förskolan, och i delstudie II. Mot bakgrund av att teknikanvändning sträcker sig genom mänsklighetens hela historia, och för att teknikundervisning i förskolan skall vila på en gemensam bas, diskuteras avslutningsvis vikten av att inkludera dimensioner som innefattar teknikens historia i förskolans teknikaktiviteter.
|
|
