Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik

• Larmrapporter om hur  svenska  elever  presterar  har  under  senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande  studierna   av  elevers  skriftspråkliga  och  rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska  elever presterar  sämre såväl inom  "matematikens  som  svenskans   områden"   (NU  2003, PISA, Tirnss). Den internationella  OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar  på den lägsta nivån i matema­ tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va­ rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska  verksamheten   i  maternatik  och  svenska  lyfts implicit upp på agendan.Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special­ pedagogik,  har  under  senare  tid varit föremål  för studier,  diskus­ sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin &  Lindstrand,  2004). Analys och  problematisering av  begreppen  norrnalitet  och avvikelse  har varit  centralt,  likaväl  som  bearbetning  av ideologiska  och teoretiska perspektiv  på  kunskapsområdet specialpedagogik I en  del studier har centrala  begrepp  analyserats  och problematiserats  för att bidra till utvecklingen  av en teoretisk  ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts  vara  ett kunskapsområde med en svag  teoriförank­ ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago­ gisk  inriktning   har  foku1 rat  organisatoriska  perspektiv  vad  gäller specialpedagogisk verksamhet.  Dessa studier  har berört specialun­ dervisningens  omfattning,  t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe­ dagogiska  insatser  samt  orsaker  till dessa insatser  (Persson, 1998). De två ovan  beskrivna  perspektiven visar  på  den  tudelning som specialpedagogiken och  den  specialpedagogiska  kunskapen  idag kännetecknas  av. Det är  å ena sidan  den  politiska och norrnativa ideologiska diskursen  där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån  det svenska  samhällets  krav  på likvärdighet,  jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien­ terade  diskursen  med fokus  på organisering,  resurser  och kompe­ tens. Den senare  praxisinriktade  forskningen  skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik  och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning  som debatterats i press och media un­ der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras  vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.

Nyckelord

Teaching

Swedish laguage

mathematics study and teaching

special education

Specialundervisning

didaktik

svenska språket

matematikundervisning

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)