| 1. |
- Berthelsen, Hanne
(författare)
-
Work-related support, community and trust - Dentistry in Sweden and Denmark
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tandlæger omgås mange mennesker i løbet af deres arbejdsdag, såvel patienter, pårørende som arbejdskammerater. Denne afhandling har fokus på de dele af arbejdet, som har med de med-menneskelige kontakter at gøre. Der sker store forandringer i vilkårene for sundhedssektoren i disse år, med særlig bevågenhed i forhold til økonomisk effektivitet og styrkelse af borgernes rettigheder. En række tiltag bidrager til at understøtte en udvikling i retning af mere markedslignende forhold. Indenfor tandplejen i Sverige og Danmark ses øgede krav om gennemsigtighed f.eks. i form af prislister, service deklarationer og kvalitetssikring. Desuden oprettes fritvalgsordninger på et stigende antal områder i sundhedssektoren. I en tid med gennemgribende forandringer i vilkårene for tandplejen er det særligt vigtigt at samle viden om, hvad tandlægerne opfatter som centralt for deres arbejde og om forhold, der bidrager til arbejdsglæde. Sådanne idealer kan have betydning for at sikre og fremme et positivt arbejdsmiljø som en del af fremtidig planlægning af tandplejen. Formålet med afhandlingen har dels været at opnå dybere kundskab om, hvad tandlæger oplever som Det Gode Arbejde og dels at analysere sammenhænge mellem faktorer i arbejdet og sociale relationer tandlæger imellem. I afhandlingen indgår fire artikler, som baseres på data fra tre delstudier. I materialet indgår forskellige grupper af danske og svenske alment praktiserende tandlæger fra privat såvel som offentlig tandpleje. Ni tandlæger blev interviewet om deres arbejdsliv med særlig fokus på det, der giver arbejdsglæde samt positive og berigende oplevelser i arbejdet (artikel 1). På tværs af de interviewede tandlæger kunne der udledes en fælles kerne i Det Gode Arbejde, nemlig relationen med patienterne og mulighederne for at udføre håndværk af god kvalitet. Oplevelsen af at gøre en forskel ved at gøre noget godt for andre mennesker viste sig at være en vigtig del af Det Gode Arbejde. Længerevarende relationer med patienterne fremhævedes at bidrage til mulighederne for at opnå tillidsfulde relationer, følge patienternes fremskridt og se de mere langsigtede resultater af ens eget arbejde. Det var ikke bare tilfredsstillelsen her og nu ved at udføre god kvalitet, der blev opfattet som vigtig, men også at patienterne tager hånd om og vedligeholder resultatet. Det oplevedes som en anerkendelse, der sammen med en tillidsbaseret relation, giver tandlægen en indre tilfredshed. Samarbejdsrelationerne på arbejdspladsen, samt de værdier og forhold, der karakteriserede klinikken, blev opfattet som en ramme om arbejdet. Tandlægerne forklarede, at rammerne påvirker mulighederne for at opnå de berigende aspekter fra patientarbejdet og der igennem påvirkes deres arbejdsglæde også. Det er derfor naturligt, at professionel frihed i form af indflydelse på rammerne blev fremhævet som særlig vigtig. En atmosfære på klinikken, der er præget af fællesskab, tillid til hinanden og støtte i arbejdet, oplevedes også at bidrage direkte samt indirekte til arbejdsglæden. Fællesskab, tillid og social støtte i arbejdet blev studeret nærmere i de efterfølgende tre delstudier. Artikel II bygger på en spørgeskemaundersøgelse, hvor 222 privat praktiserende danske tandlæger deltog. I artikel III og IV indgår materiale fra en spørgeskemaundersøgelse med deltagelse af 1835 alment praktiserende tandlæger fra den offentlige og private sektor i Sverige og Danmark. Resultaterne i artikel II og IV viste, at de fleste af tandlægerne havde en kollega, som de ville kunne diskutere en eventuel klagesag med. Generelt oplevede tandlægerne dog højere grad af støtte i forbindelse med håndværksmæssige udfordringer end omkring emner som personlig trivsel og problematiske patientrelationer. Analyser i artikel II godtgjorde, at personlige faktorer såvel som arbejdsrelaterede forhold var relateret til graden af social støtte i arbejdet. I artikel III blev en ny skala udviklet og benævnt Tillidsfuldt Fællesskab. Desuden blev praktiske og emotionelle aspekter samlet i en skala for oplevet Kollegial Støtte i arbejdet. Begge skalaer blev vurderet og viste sig at fungere godt, samt at være pålidelige på tværs af nationalitet, sektor og køn blandt tandlægerne. Ud fra fundene i de første tre studier og de forandringer, som præger udviklingen i sundhedssektoren, kunne der opstilles en række hypoteser for forhold, der kunne formodes at have betydning for Tillidsfuldt Fællesskab og Kollegial Støtte i arbejdet som tandlæge. Relationer mellem henholdsvis faktorer, som beskriver personlige karakteristika, arbejdsforhold, ledelses forhold samt værdier på klinikken og de to nye skalaer blev analyseret nærmere i artikel IV. For Kollegial Støtte viste det sig i regressionsmodeller (artikel IV), at kvindelige tandlæger og gifte/samlevende oplevede højere grad af støtte end mænd og enlige. Det samme var tilfældet for tandlæger med hyppig netværkskontakt udenfor klinikken og tilknyttet en klinik med flere tandlæger, og hvor den daglige leder har en formel lederuddannelse samt, hvor klinikkens værdier er i god overensstemmelse med professionens. Derimod viste det sig, at lederne selv og tandlæger med længere tid i faget rapporterede mindre Kollegial Støtte. For Tillidsfuldt Fællesskab var mønstret noget enklere (artikel IV). Tandlæger, som havde indflydelse i arbejdet, hyppige fælles pauser på klinikken og arbejdede på en klinik, hvor værdierne i høj grad stemte overens med professionens værdier, anførte også i højere grad at opleve sig som del i et Tillidsfuldt Fællesskab. Jo mere Kollegial Støtte og især jo mere Tillidsfuldt Fællesskab tandlægerne oplevede, desto bedre selvvurderet helbred samt desto større arbejdsglæde og jobtilfredshed havde de også. Det var muligt at udlede en fælles kerne i arbejdet som tandlæge på tværs af nationalitet og sektor og et fælles ideal i betydningen af rammer som atmosfæren på klinikken og kollegiale relationer (artikel I). Imidlertid viste det sig, at der var store forskelle i gennemsnittet af Kollegial Støtte og Tillidsfuldt Fællesskab afhængigt af sektor og om arbejdsstedet lå i Danmark eller Sverige. F.eks. oplevede tandlæger fra offentlig tandpleje mere Kollegial Støtte end tandlæger fra den private sektor. I Sverige rapporterede privatpraktiserende signifikant højere gennemsnit for Tillidsfuldt Fællesskab end deres kolleger fra offentlige klinikker, mens en tilsvarende forskel ikke var tilfældet i Danmark. Analyserne viste, at sådanne forskelle bl.a. kan forklares ud fra organisatoriske forskelle som klinikstørrelse, mulighed for indflydelse i jobbet og værdigrundlag på klinikken. Desuden bidrog også forhold som lederuddannelse og kønssammensætning til at forklare forskelle i gennemsnittet for Kollegial Støtte mellem de forskellige organisationsformer. Dermed er der skabt en viden om en række forhold i arbejdsmiljøet, som kan have betydning for relationerne og dermed også relaterer sig direkte til arbejdsglæden blandt tandlæger. Sammenfattende peger afhandlingens resultater på vigtigheden af at inddrage den professionelle og relationelle karakter af arbejdet i organisering og ledelse af fremtidens tandpleje.
|
|
| 2. |
- Brogårdh-Roth, Susanne
(författare)
-
The preterm child in dentistry. Behavioural aspects and oral health
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler för tidigt födda barn överlever tack vare en avancerad intensivvård, vilket innebär att tandvården möter en ny grupp av patienter som är födda 3 till 4 månader för tidigt. Många av dessa barn riskerar att få bestående fysiska och psykiska problem.Det finns mycket få studier som utvärderat oral hälsa hos förtidigt födda barn eller hur de klarar sin tandvård. Avhandlingens övergripande mål har varit att analysera olika aspekter av tandvårdsbeteende och oral hälsa hos för tidigt födda barn.Samtliga barn födda före graviditetsvecka 32 i Malmö Lundssjukvårdsdistrikt ingick i studierna. I delarbete I-III följdes en gruppför tidigt födda barn och matchade fullgångna kontrollbarn frånförskoleålder till tonår. Delarbete IV inkluderade en ny grupp 10-12 år gamla för tidigt födda barn och kontrollbarn.I delarbete 1 studerades tandvårdsjournaler för 187 tidigt födda barn och 187 fullgångna kontrollbarn vid 3 och 6 år samt under förskoleperioden (3-6 år). Uppgifter om psykologiska behandlingsproblem och karies registrerades. Behandlingsproblem var vanligare bland de för tidigt födda barnen, medan det inte förelåg några skillnader mellan grupperna avseende karies.I delarbete II intervjuades föräldrar till 153 för tidigt födda barn och153 matchade fullgångna kontrollbarn vid två olika tillfällen med 2års mellanrum (förskoleålder, tidig skolålder). Syftet var att studera föräldrars syn på barnens tandvård, tandhälsa och tandvårdsvanor. Föräldrarna till de för tidigt födda barnen rapporterade mer behandlingsproblem i förskoleåldern, men inte i skolåldern. De rapporterade också mer medicinska problem än föräldrarna till kontrollbarnen.I delarbete III, när barnen var 12-14 år gamla, deltog 109 för tidigt födda barn och 108 fullgångna kontrollbarn i en enkätstudie. Syftet var att studera upplevelser av tandvård samt förekomst av tandvårdsrädsla, tandvårdsvanor och allmän hälsa. Studien visade inga skillnader mellan grupperna avseende tandvårdsrädsla eller andra faktorer kopplade till tänder och tandvård. De för tidigt födda ungdomarna rapporterade mer flitig användning av tandtråd och extra fluor och hade mer allmänna hälsoproblem än kontrollerna.I delarbete IV undersöktes kliniskt 82 10-12 år gamla för tidigt födda barn och 82 matchade kontroller avseende emaljavvikelser (MIH), förekomst av plack, gingivit, karies samt psykologiska behandlingsproblem. Studien visade att för tidigt födda barnhade högre förekomst av MIH, hade mer plack och gingivit samtuppvisade mer psykologiska behandlingsproblem jämfört med de fullgångna kontrollbarnen. Tidig födsel och låg födelsevikt ökade risken för MIH. När det gäller kariesförekomst sågs inga skillnadermellan grupperna.Konklusion och klinisk betydelseSammanfattningsvis tyder studierna på att för tidig födsel innebär en större risk för problem av psykologisk art i tandvården och större risk för oral ohälsa. Det är också vanligare med medicinska problem, vilket tycks följa barnen upp i tonåren. Som en följd av detta behöver tandvården tidigt identifiera de för tidigt födda barnen för att utforma rutiner kring prevention och behandling samt för att individualisera det psykologiska omhändertagandet. Vidare krävsett utökat samarbete mellan tandvården och barnhälsovården för att försäkra sig om en god oral hälsa hos för tidigt födda barn.
|
|
| 3. |
- Carlson, Elisabeth
(författare)
-
Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning - en etnografisk studie
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de tre senaste decennierna har det skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna internationellt såväl som nationellt. De snabba samhälleliga förändringarna och dess effekter på hälso- och sjukvården kommer att kräva andra kompetenser i en förändrad sjuksköterskeroll. Detta innebär att studenter behöver förberedas för det livslånga lärandet där en grundutbildning inte skall vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av kritiskt tänkande, förmåga till självständigt arbete och problemlösningsförmåga. Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) där kliniskt verksamma sjuksköterskor handleder studenterna är en viktig del i denna lärprocess. Handledande sjuksköterskor förväntas därmed skapa en lärandemiljö där studenterna ges möjlighet att integrera teoretisk och praktisk kunskap för att utveckla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor handleder även i interprofessionella utbildningsmiljöer där studenter från olika utbildningsprogram möts för att arbeta och lära tillsammans. Sjuksköterskans handledande funktion och förutsättningarna för hur handledarskapet kan genomföras blir därför central för att säkerställa en hög akademisk nivå genom hela sjuksköterskeutbildningen. Studiens övergripande syfte var att beskriva innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingen presenterar resultaten från en etnografisk studie där datainsamling har skett genom observation av handledande sjuksköterskor på två vårdavdelningar samt vid en klinisk utbildningsavdelning. För att få en fördjupad förståelse av sjuksköterskornas handledande funktion har även intervjuer genomförts individuellt såväl som i grupp. Resultaten visade att handledning är relation mellan handledare och student som bygger på trygghet och tillit. I handledningssituationer använder sjuksköterskor sig av flera olika pedagogiska tekniker av såväl kognitiv som perceptuell karaktär. Det innehåll som förmedlas är till stor del av medicinsk och teknisk karaktär. Men sjuksköterskorna poängterar även omvårdnadsaspekten där patienten är i centrum och beskriver hur de stöttar studenten att se professionens möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna bidrar på så sätt till att studenterna kan utveckla sin kommande yrkesidentitet. Vid den kliniska utbildningsavdelningen fokuseras handledningen på samarbete över yrkesgränser. Handledarnas uppgift blir här att stötta studenternas möjlighet till självständigt arbete genom att fokusera på hur studenterna samarbetar i team. Organisatoriska rutiner, kollegialt stöd och ett väl fungerande samarbete mellan vårdverksamhet och lärosäte beskrevs som centrala för att handledningen ska kunna utföras på ett sätt som stöttar studenternas lärande. Den faktor som framförallt upplevdes som ett hinder för de handledande sjuksköterskorna var att tid för handledarskapet inte var specifikt avsatt. Handledning av studenter fick därför pågå parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Vid den kliniska utbildningsavdelningen där handledarskapet utgjorde den primära arbetsuppgiften upplevdes tiden följaktligen inte som samma hinder. Avhandlingen har visat på komplexiteten i sjuksköterskans handledande funktion. Den handledande sjuksköterskan skall kunna handleda yrkesspecifikt såväl som teamorienterat. Handledning av studenter i en akademisk utbildning kräver dels pedagogiskt kompetenta handledare dels att handledningen organiseras på sådant sätt att tid avsätts till sjuksköterskornas handledande funktion. Detta kräver fortsatt samverkan mellan verksamheter och lärosäten för att säkerställa en sjuksköterskeutbildning som uppfyller kraven för en god akademisk utbildning i alla led.
|
|
| 4. |
- Fröjd, Victoria
(författare)
-
On Ca²+ incorporation and nanoporosity of titanium surfaces and the effect on implant performance
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dentala implantat är en väletablerad behandling för att ersätta förlorade tänder med långsiktigt goda resultat. Det finns en uppsjö av implantat med olika ytor på marknaden och bakom dessa ligger stora forskningssatsningar. Aktuell forskning syftar till att leda fram till nya ytor med fördelaktiga egenskaper jämfört med dagens ytor avseende inläkningen i benet och kontakten med den orala slemhinnan, för att även kunna behandla patienter med sämre läkförmåga samt för att förkorta behandlingstiden för samtliga patienter. Forskning syftar dessutom till att kartlägga mekanismerna för osseointegration och till att förstå inläkningen av implantat på en molekylär och cellulär nivå. En moderat rå yta är vanligen förekommande på kommersiella implantat då djurstudier har visat att en råare yta stimulerar benceller i större utsträckning, har mer ben i kontakt samt retineras hårdare av benet vid urvridningsförsök i större utsträckning än en slät yta. Ytorna är även i flertalet fall kemiskt modifierade och framförallt en modifierad kemi har föreslagits ge en yta egenskaper av en bioaktiv natur. Bioaktivitet är ett frekvent använt uttryck vilket kan spegla en kemisk bindning mellan exempelvis en implantatyta och omgivande vävnader (vilket idag ej har kunnat påvisas) eller en effekt på omgivande vävnader (exempelvis attraktion av specifika proteiner eller benceller). Ytegenskaperna syftar, sammanfattningsvis, till att påskynda läkningsprocessen och eventuellt förbättra inläkningen av implantaten. Något att alltid ha i åtanke vid patientrelaterad forskning eller behandling är eventuella konsekvenser med en negativ influens på patienten. I fallet med dentala implantat är en konsekvens bennedbrytning kring implantaten och därmed en större blottlagd implantatyta exponerad för munhålans bakterierika miljö. Biofilmer etableras i stort sett direkt på ytor om möjligt, då det finns flera fördelar för majoriteten av bakterier att leva i en biofilm. Friska tillstånd är starkt kopplade till en mikrobiologisk balans, det vill säga att det inte är en dominans av bakterier med sjukdomsorsakande egenskaper. Då balansen av någon anledning rubbas, förslagsvis på grund av en okontrollerbart stor mängd bakterier, stimulering av bakterier att utveckla sjukdomsframkallande egenskaper eller ett nedsatt försvar hos värden, kan biofilmer orsaka sjukdomstillstånd. Att en implantatyta inte ökar risken för att biofilmer med sjukdomsframkallande karaktär etableras på ytan är viktigt och bör utredas. Det är idag inte säkerställt vilka eller överhuvudtaget om det finns ytegenskaper med positiva eller negativa effekter på biofilmsetableringen. Ökad ytenergi och framförallt ökad ytråhet har dock kopplats till en ökad bakterievidhäftning. Den aktuella avhandlingen har syftat till att utreda hur kalciumjoner i ett förtjockat titanoxidlager påverkar inläkningen i ben genom att installera implantat i kaninben och sedan utvärdera dessa genom histologiska snitt samt genom biomekanisk urvridning. Resultaten blev att kalciummodifieringar ledde till mer benkontakt med ytan samt en starkare retention vid urvridning. Det var heller ingen skillnad i retention mellan släta kalciummodifierade implantat och moderat råa implantat. Inom avhandlingen har även effekten av nanoporositet för inläkning i munslemhinna studerats genom en experimentell studie i människa. En klinisk uppskattning framhöll fördelar för den nanoporösa ytan jämfört med den ickemodifierade kontrollytan och histologiskt hade den nanoporösa ytan mer vävnad i kontakt. För att utvärdera olika ytor avseende bakterievidhäftning och biofilmbildning sattes bakterielösningar till ytorna och sedan fick dessa fästa till ytan under två eller 14 timmar. Även filtersteriliserad saliv och helsaliv från en frisk individ användes i studierna. Resultatet blev att en ökad ytråhet tenderade till att öka bakterievidhäftningen och biofilmbildningen på ytan samt att en större mängd bakterier fanns kvar på moderat råa ytor jämför med släta efter rengöring. Sammanfattningsvis kan möjligen en specifik ytkemi kompensera för en minimal ytråhet, vilket eventuellt minskar risken för etablering av sjukdomsframkallande biofilmer på ytorna om dessa exponeras i munhålan. Nanoporösa ytor har möjligen en positiv influens på anslutningen av mjukvävnad mot implantatytan, vilket är av betydelse för en god estetik samt för skydd mot utbredningen av biofilmer.
|
|
| 5. |
- Larsson, Pernilla
(författare)
-
Methodological studies of orofacial aesthetics, orofacial function and oral health-related quality of life
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag ett ökat medvetande om hur hälsa, ohälsa och vård påverkar livskvaliteten. Utveckling av olika hälsomått och livskvalitetsinstrument är ett växande forskningsområde där det är individens upplevelse i samband med ett visst tillstånd man undersöker. Sådana instrument har många användningsområden dels i direkta vårdsammanhang, dels i olika forskningsprojekt. Att uppnåförbättring avseende funktion, estetik och livskvalitet för patienterna, samt att kunna påvisa detta är betydelsefulla mål inom tandvården. Avhandlingen, som är baserad på fem delstudier, syftar till att utveckla metoder för att mäta oralt relaterad livskvalitet, orofacial funktion och orofacial estetik. Delstudie I. Ett av de mest välstuderade oralt relaterade livskvalitetsinstrumenten är Oral Health Impact Profile (OHIP) som innehåller 49 frågor, i 7 undergrupper. Med vetenskapligöversättningsmetodik utvecklades en svensk version, OHIP-S och denna testades på 145 patienter i fem kliniskt skilda grupper. Datapresenteras som stödjer god reliabilitet och validitet. Delstudie II. Käkfunktions-skalan (JFLS) utvecklades och 132patienter från fem diagnostiska grupper deltog. En expertgruppidentifierade 52 frågor avseende begränsad käkfunktion och med Rasch-metodologi värderades och reducerades antalet frågor. Instrumentet som omfattar 20 frågor uppvisar goda psykometriska egenskaper. Även en kortare version JFLS-8 kan användas som en övergripande skala. Delstudie III. Beskriver hur Orofaciala Estetik-skalan (OAS)utvecklades. Efter att det teoretiska begreppet Orofacial estetikdefinierats, intervjuades protetikpatienter utifrån foton av sig själva, vilket genererade 28 preliminära frågor. Efter att en fokusgrupp reducerat antalet frågor till 8 genomfördes ett pilottest, och därefter utarbetades det slutgiltiga instrumentet bestående av 8frågor rörande utseende: Ansikte, Profil, Mun, Tandrad, Tandform, Tandfärg, Tandkött och Övergripande intryck. Exploratorisk faktoranalys stödjer OAS unidimensionalitet och instrumentet är översatt till engelska. Delstudie IV. De psykometriska egenskaperna hos OAS utvärderades på 119 patienter från fyra grupper (estetiska problem, funktionella problem och två ålders- och könsmatchade kontrollgrupper).God reliabilitet och validitet kunde påvisas för OAS. Delstudie V. Normativa värden för OAS erhölls från en större postal nationell enkätundersökning (N=3000). Av de 1406individer som svarade på enkäten hade 1159 besvarat samtligafrågor. Signifikanta skillnader fanns för ålder, kön, självrapporteradoral och generell hälsa för OAS. Andelen individer som rapporterade att de var ”mycket nöjda”(10 poäng) varierade mellan 17 % (”färgen på tänderna”) och 30 % (”ansiktets utseende” och ”profil”).De utvecklade instrumenten förefaller lämpade för fortsatt forskning och som kliniska mätvariabler i populationer med funktionella och estetiska behov, såsom protetikpatienter.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Håkan
(författare)
-
Resilient Appliance Therapy of Temporomandibular Disorders. Subdiagnoses, Sense of Coherence and Treatment Outcome
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temporomandibulär dysfunktion (TMD) med käk- och/eller ansiktssmärta,med eller utan nedsatt käkfunktion, är vanligt förekommandetillstånd i befolkningen. Tandpressning och gnissling,som kan vara utlösta på grund av hög psykosocial stress, utgör tillsammanseller parallellt med bland annat käktrauma, orsaksfaktorersom kan ge upphov till TMD-symtom som smärta. Hos allmäntandläkarenär det vanligt att undersökningsfynd och symptom påTMD-besvär föranleder behandling med bettskena. Denna användsdå för att reducera sammanbitningskrafter och TMD-smärta, samtför att förbättra patientens käkfunktion. Bettskenebehandling pågårofta parallellt med andra bettfysiologiska behandlingsinsatserför att uppnå bästa smärtlindrande resultat. Innan behandlingenpåbörjas utförs en noggrann anamnesupptagning och klinisk undersökningför att komma fram till en behandlingsgrundande diagnos.Ibland bör den diagnostiska processen inbegripa någon typav radiologisk undersökning.Det övergripande målet med detta avhandlingsarbete var att studeraen grupp patienter med TMD-smärta och jämföra deras käkledsfyndpå magnetresonanstomografi (MRT) med diagnosen baseradpå den kliniska undersökningen och studera behandlingsutfalletav bettskenebehandling med mjuk bettskena (resiliensskena), iett korttids- och ett långtidsperspektiv. Ytterligare ett mål var attstudera “känsla av sammanhang” som påverkansfaktor på behandlingsutfallet.I artikel I var målet att jämföra MRT-fynd på käklederna, hospatienter med TMD smärta, med de kliniska diagnoserna myofascial smärta och myofascial smärta i kombination med artralgi ellerosteoartrit enligt diagnossystemet RDC/TMD, speciellt framtagetför diagnostik i forskningssammanhang. De vanligaste fynden påMRT-bilderna var diskdisplaceringar med eller utan återgång ochstrukturella benförändringar. Dessa fynd förekom i båda diagnosgrupperna,men diskdisplacering iakttogs oftare hos patienternamed myofascial smärta i kombination med artralgi eller osteoartrit.Att dela in de kliniska diagnoserna i grupperna myofascial smärtaoch myofascial smärta i kombination med artralgi eller osteoartrit,kunde inte bekräftas med MRT-fynden i denna studie.I artikel II utvärderades korttidseffekten av behandling med resiliensskenajämfört med en kontrollskena. 80 patienter med TMDsmärtarekryterades och randomiserades till behandlingsgrupperna.Efter 6- och 10 veckors behandling utvärderades behandlingseffekten.Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan resiliensskenanoch kontrollskenan när det gällde att reducera TMDsmärtanhos patienterna i ett korttidsperspektiv.I artikel III studerades faktorer av betydelse för behandlingsutfallet,dessutom studerades förhållandet mellan TMD smärtpatienternas“känsla av sammanhang” och depressionsgrad, somatiseringsgradoch generella hälsa. Resultatet talar för att inga av destuderade bakgrundsfaktorerna hade betydelse för behandlingseffektenav resiliensskenan i ett korttidsperspektiv. Ingen relationmellan ”känsla av sammanhang” och depressionsgrad, somatiseringsgradeller generell hälsa, kunde konstateras.I artikel IV studerades långtidseffekten av resiliensskenan jämförtmed kontrollskenan hos patienter med TMD-smärta. Slitagetav skenorna efter användning studerades också i denna artikel.Precis som i korttidsuppföljningen fanns det inga statistiskt signifikantaskillnader i smärtlindrande behandlingseffekt mellan resiliensskenanoch kontrollskenan, i ett långtidsperspektiv.
|
|
| 7. |
- Sampogna, Francesca
(författare)
-
Quality of life and severity assessment by provider and patient in oral and skin conditions
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A good communication between patient and provider has the aimto understand the patient’s problems, to establish and maintain acaring relation, and to inform about disease. The quality of communicationmay have an influence on different important aspects, suchas satisfaction and adherence to treatment.In this thesis, the overairching aim was to evaluate the effects ofthe communication between patient and provider, by comparing theirevaluation of either the health-related quality of life of patients, or theseverity of the disease.It was chosen to focus on oral and dermatological conditions, sinceskin and teeth are some of the most important components of the appearanceof a person, and conditions which affect them can have deeppsychosocial implications on patients’ life.Paper I concerns skin conditions. Dermatologists’ opinions on skinhealth-related quality of life and psychological problems in patientswere compared to the patients’ reports.Papers II and III concern oral conditions. The evaluation of oralhealth-related quality of life problems in patients by the caregivers wascompared to the evaluation given by patients.In Paper IV, about oral mucosal conditions, the comparison wasmade between the evaluation of the severity of the disease by patientsand providers.Paper I: as regards quality of life, physicians tended to overestimateimpairment in several conditions, particularly in alopecia. In many diagnosticcategories, an underestimation of the frequency of depressionand anxiety by dermatologists was observed. Paper II and III: the correlation between patients’ and caregivers’evaluation of oral health-related quality of life was low. In general, caregiverstended to overestimate the quality of life impairment of their patients,particularly for women, for elderly people, and for patients witha low number of teeth. The difference between patient and caregiverevaluation did not depend on the professional status of the caregiver(dentist or hygienist), nor on the clinics.Paper IV: in oral mucosal conditions, the agreement between patients’and providers’ evaluation of severity was very low. Physicians tended tounderestimate severity more in older than in younger patients, and inpatients with a higher quality of life impairment compared to the others.The underestimation by the physician was also positively associatedto psychological problems and the presence of alexithymia.This thesis showed a low agreement between patient and provider inthe evaluation of quality of life and psychological problems of patients,and of the disease severity, both in dental and dermatological conditions.The discrepancies were both in the direction of an underestimationand an overestimation by the caregiver.
|
|
