| 1. |
- Amhag, Lisbeth
(författare)
-
Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen handlar om kvaliteten i studenters nätbaserade argumentering och responsgivning. Handlar det om vardagssamtal eller vetenskapliga diskussioner? Syftet är att undersöka om och i så fall hur studenters skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till utveckling av kollektivt och individuellt lärande i en nätbaserad akademisk kontext. Det vill säga urskilja, identifiera och beskriva på vilket sätt och i vilken utsträckning studenter använder egna och andras texters meningsinnehåll i argument och responser för lärande i samspel med andra studenter. Syftet är också att finna struktur och mönster på hur argumentering och responsgivning kan formas, förhandlas och befästas i en nätbaserad, akademisk kontext. Datainsamlingen består av 70 studenters (41 kvinnor och 29 män) skriftliga, individuella svar på åtta kursuppgifter, gruppvisa asynkrona argumentering, responsgivning och diskussioner under fyra högskolekurser (60 hp) på distans i Lärarutbildning 90 högskolepoäng. Totalt innefattar studierna 2 430 ”frusna dialoger”. Metodmässigt tillfördes Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger till sociokulturell teori och Toulmins praktiska argumentmodell. Nära hälften av dem (42 %) är deskriptivt kategoriserade (N=1 012) utifrån reviderade modeller av Veerman och Veldhuis-Diermanse och Toulmins argumentmodell. Knappt en tredjedel av dem (29 %) är selektivt analyserade (N=707) utifrån Bakhtins teorier om dialoger och Rommetveit’s begrepp meningspotential, med fokus på dialogens potential, röster och argumentmönster och relationerna dem emellan som medierande redskap för både ett kollektivt och individuellt lärande. CSCL perspektivet (Computer-Supported Collaborative Learning) relateras till både sociokulturell teori och Bakhtins teorier om dialoger utifrån att lärandet är situerat och inte enbart utvecklas individuellt utan också i samarbete med andra i en bestämd situation, vilket får betydelse för lärandets karaktär och resultat. Resultaten som framträder är att studenterna i olika grad successivt utvecklar en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse eller nya perspektiv, individuellt som kollektivt. Det som också visar sig är att mening, dialog och interaktion hör ihop och är de medverkande krafterna i nätbaserad undervisning. Det som också tydliggörs är att det är en aktiv och kreativ lärprocess som utvecklas över tid, när studenter som medaktör använder sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Olika dialogiska argumentmönster utvecklas. Det sker ett perspektivbyte "mellan `jag´ och andra" genom att studenterna blir medförfattare med egna och andras ord och röster. Mening blir dels ett resultat av spänningen i skillnaden mellan "jag" och andra och dels som samarbetsförmåga av de kollaborativa arbetssätten.
|
|
| 2. |
- Carlson, Elisabeth
(författare)
-
Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning - en etnografisk studie
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de tre senaste decennierna har det skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna internationellt såväl som nationellt. De snabba samhälleliga förändringarna och dess effekter på hälso- och sjukvården kommer att kräva andra kompetenser i en förändrad sjuksköterskeroll. Detta innebär att studenter behöver förberedas för det livslånga lärandet där en grundutbildning inte skall vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av kritiskt tänkande, förmåga till självständigt arbete och problemlösningsförmåga. Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) där kliniskt verksamma sjuksköterskor handleder studenterna är en viktig del i denna lärprocess. Handledande sjuksköterskor förväntas därmed skapa en lärandemiljö där studenterna ges möjlighet att integrera teoretisk och praktisk kunskap för att utveckla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskor handleder även i interprofessionella utbildningsmiljöer där studenter från olika utbildningsprogram möts för att arbeta och lära tillsammans. Sjuksköterskans handledande funktion och förutsättningarna för hur handledarskapet kan genomföras blir därför central för att säkerställa en hög akademisk nivå genom hela sjuksköterskeutbildningen. Studiens övergripande syfte var att beskriva innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning. Avhandlingen presenterar resultaten från en etnografisk studie där datainsamling har skett genom observation av handledande sjuksköterskor på två vårdavdelningar samt vid en klinisk utbildningsavdelning. För att få en fördjupad förståelse av sjuksköterskornas handledande funktion har även intervjuer genomförts individuellt såväl som i grupp. Resultaten visade att handledning är relation mellan handledare och student som bygger på trygghet och tillit. I handledningssituationer använder sjuksköterskor sig av flera olika pedagogiska tekniker av såväl kognitiv som perceptuell karaktär. Det innehåll som förmedlas är till stor del av medicinsk och teknisk karaktär. Men sjuksköterskorna poängterar även omvårdnadsaspekten där patienten är i centrum och beskriver hur de stöttar studenten att se professionens möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna bidrar på så sätt till att studenterna kan utveckla sin kommande yrkesidentitet. Vid den kliniska utbildningsavdelningen fokuseras handledningen på samarbete över yrkesgränser. Handledarnas uppgift blir här att stötta studenternas möjlighet till självständigt arbete genom att fokusera på hur studenterna samarbetar i team. Organisatoriska rutiner, kollegialt stöd och ett väl fungerande samarbete mellan vårdverksamhet och lärosäte beskrevs som centrala för att handledningen ska kunna utföras på ett sätt som stöttar studenternas lärande. Den faktor som framförallt upplevdes som ett hinder för de handledande sjuksköterskorna var att tid för handledarskapet inte var specifikt avsatt. Handledning av studenter fick därför pågå parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Vid den kliniska utbildningsavdelningen där handledarskapet utgjorde den primära arbetsuppgiften upplevdes tiden följaktligen inte som samma hinder. Avhandlingen har visat på komplexiteten i sjuksköterskans handledande funktion. Den handledande sjuksköterskan skall kunna handleda yrkesspecifikt såväl som teamorienterat. Handledning av studenter i en akademisk utbildning kräver dels pedagogiskt kompetenta handledare dels att handledningen organiseras på sådant sätt att tid avsätts till sjuksköterskornas handledande funktion. Detta kräver fortsatt samverkan mellan verksamheter och lärosäten för att säkerställa en sjuksköterskeutbildning som uppfyller kraven för en god akademisk utbildning i alla led.
|
|
| 3. |
- Dahl, Christoffer
(författare)
-
Ett annorlunda BRUS : ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse
- 2010
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This thesis discusses different challenges of mediating literature in textbooks. The study is based on a critical analysis of the textbook BRUS as well as other textbooks. BRUS displays evident and pas- tichelike influences from postmodern culture, features that are still unusual in textbooks. In my research therefore I ask: Which innovative as well as traditional features can be discerned in the BRUS material, and how can they be explained? Which notions of literature are represented by BRUS? What pedagogical challenges are expressed in BRUS? The result indicates several nontraditional features. For examplehow BRUS introduces literature to the reader through a postmodern discourse in which high culture and low culture are mixed. The selection of genres in BRUS contains a relatively high proportion of nonfiction literature, and literature that is considered as low culture. BRUS uses a significant large number of writing assignments which demand different creative performances. The purpose is presumably to engage the students in the process of constructing literary meaning by presenting contemporary literature that actually matters to young people. However, the intellectual operations lack analytical depth and are focused on describing contextual features which sometimes are tenuously connected to the literature. My conclusion is that BRUS initiates a variation of fruitful literary ideas in a pedagogical context. The problem is the lack of a critical filter and pedagogical metadiscussions in which BRUS for instance discusses what functions the study of literature might fill in today’s media landscape. In my opinion, such questions shouldbe in focus in a postmodern textbook.
|
|
| 4. |
- Gustafson, Niklas
(författare)
-
Lärare i en ny tid : Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska grundskolan har under de två senaste årtiondena genomgått omfattande reform- och förändringsprocesser. Från en strukturell nivå har dessa drivit fram en ny tid med ett i grunden förändrat uppdrag för skolan och dess lärare. I denna avhandling antas emellertid att lärare som aktörer kan forma förändringar och strukturer. Avhandlingen har författats inom ramen för ett flerårigt interaktivt forskningsprojekt med lärare från tre grundskolor. Utifrån skapad data i projektet om hur nya och förändrade grupper och arbetsgrupper i lärares arbete leder till ett vidgat uppdrag, fokuserar studien lärarnas förhandlingar av professionella identiteter kring arbetets helhet. Etienne Wengers (1998) sociala teori om identitet, med rubriken ”Communities of Practice”, används för att fördjupa förståelsen av data. Det övergripande syftet med avhandlingen är att inom ramen för ett interaktivt forskningsprojekt beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan. Ett delsyfte är att beskriva och analysera lärarnas lärande och kunskapsutveckling i projektet. Den centrala forskningsfrågan är: Hur och kring vad förhandlar lärarna professionella identiteter i olika praktikgemenskaper? Genom att använda den interaktiva forskningsansatsen har en strävan varit att utveckla demokratiska dialog- och lärandeprocesser med de deltagande lärarna. En ambition är att öka kunskaperna om lärare som medforskare i forskningsprojekt och som forskande lärare i arbetet i skolan. Det interaktiva projektets mötesplatser var informella samtal, lärande dialoger, enskilda intervjuer och fokusgrupper. Studiens resultat visar att lärarna förhandlar professionella identiteter i ett rör(l)igt expanderande multimedlemskap i praktikgemenskaper. Som mäklare av information och kunskaper mellan och inom praktikgemenskaper i skolan, och utifrån olika identitetspositioner, förhandlar lärarna överlappande identiteter. Medlemskap i gemenskaper för enbart vuxna får allt större utrymme i relation till lärararbetets helhet. Studiens huvudsakliga slutsats är att lärare i den nya tiden förhandlar identiteter i ett spänningsförhållande mellan fragmentisering respektive sammanvävning av arbetets komplexa helhet genom sitt multimedlemskap i praktikgemenskaper. I avhandlingen föreslås komplexitetsmedvetenhet vara grundläggande, och att en sådan insikt kan förbättras av lärarna genom att utveckla sig själva som mäklare och sina förtingliganden av gränsobjekt inom ett komplext multimedlemskap. Analys av data visar att lärarna i det interaktiva projektet haft möjligheter att vidareutveckla kompetenser för förhandlingar av identiteter som forskande lärare i arbetet i skolan. Data från projektet analyseras dessutom i ett sammanhang av globaliserade och mångskiftande strukturella samhällsförändringar såsom decentraliseringar, ekonomiska omvandlingar, kulturella standardiseringar, det individualiserade kunskapssamhället samt det reflekterande samhället. En slutsats är att lärarna tycks operera inom ett alltmer globaliserat lärararbete och vara på väg mot identiteter som globaliserade lärare.
|
|
| 5. |
- Hagström, Birthe
(författare)
-
Kompletterande anknytningsperson på förskola
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Children whose parents suffer from mental illness are a neglected group. The child´s need of a secure predictable grown up, is not always compatible with the parents abilities to care for the child. The objective in the thesis is to study and analyse preschool teacher´s development in relation to an in-service training for a period of three years and to study the development of the teacher´s work during these years as complementary attachment persons. The in-service training took part in one preschool while the preschool teachers still worked with the children. The in-service training was based on three dimensions: contents, motivation and teamwork. Theories on early child development, namely the Attachment theory, Affect Theory and Stern´s theory on the Development of Self were included in the in-service training. To capture the result of the teacher´s learning and development and the consquences for the children´s development, the teachers oral and written narratives were used. The narratives were analyzed in relation to contents of the in-service training, theories on teachers’ professional development, theories on Early Child Development and earlier research. The combination of lectures, literature studies and group work, in which the literature was discusses, was considered to be at fruitful way of learning. The following areas in the development of teachers´ roles as attachment teacher were specifically highlighted: The will to do good, From beliving to understanding, Learning through collaboration, The child´s perspective, Understanding of the whole, Educational aspects, and Self reflection. The teachers’ development and learning in relation to the in-service training were mirrored in their work together with their attachment child. The areas that, according to the teachers, were important in the attachment children´s development were: Continuity, Care and sensitivity, Trust, Turning points, Development of relations, Play together with other children, Relations between the parents and the teachers, The ability to say no, and Separation. The results are discussed in relation to the function of the preschool for children with special needs, teacher education and in-service training and the need to cooperate between child and adult psychiatry, social service, maternaty health, baby health care, and the preschool sector.
|
|
| 6. |
- Jönsson, Lena Margaretha
(författare)
-
Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to examine how pupils in their pictures depict what it means to be a pupil in school today, and to explore the reflections and discussions that the images give rise to among teachers and student teachers. A starting point is the assumption that images are carriers of aspects of knowledge, meaning and sense that cannot always be presented through spoken or written language. The thesis consists of two parts. The first part concerns the main theme of the study: what is it like to be a pupil in school today. The data material consists of a collection of about 450 pictures made by pupils of different ages, and living in different parts of Sweden. The second part of the thesis consists of reflections, individually and in groups, made by 98 teachers and 60 student teachers concerning 65 pictures from the collection. Some of the pictures have been analysed through a theory of visual semiotics. A socio-cultural perspective was used in analysing the individual reflections and discussions from teachers and student teachers. Theories of reflection and speech were used, as well as theories of frames and possibilities for reflections in a school context. When the teachers had the opportunity to reflect upon and discuss the pupils’ pictures, many of them were initially amazed at what was actually told in the pictures. Compared to the teachers, the student teachers are generally closer to the pupils in age, and they were not quite as surprised over the stories that were told in the pictures. Both teachers and student teachers frequently related to their own experiences in the group conversations. The conversations were categorised based on focus, and how teachers and student teachers positioned themselves in the conversations. The analyses show that the majority of the teachers and also student teachers recognise aspects of the pictures from the time when they themselves were pupils, but also from their own children’s experiences of school. These shifts of position from teacher to parent, or to their own school days as a pupil, gave the teachers access to a different way of seeing.
|
|
| 7. |
- Kiiskinen, Jenny, et al.
(författare)
-
Att dansa i otakt med väljarna : Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Etablerade partiers strategiska bemötande av radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) står i fokus för avhandlingen. Syftet med avhandlingen är rekonstruktion och analys av innehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande av partier som anses utmana centrala principer inom den liberala demokratin, såsom pluralism och tolerans, och vars närvaro också anses skapa ett demokratiskt dilemma. Syftet har operationaliserats inom ramen för en svensk kontext med fokus på Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av ett svenskt RHP-parti i form av Sverigedemokraterna. Det metodologiska ramverket utgår från ett kvalitativt perspektiv med fokus på intervjuer med representanter för de två etablerade partierna och Sverigedemokraterna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av PSO-teorin (Position, Salience and Owner-ship theory). Teorin visar hur de etablerade partiernas strategiska bemötande av RHP-partier kan relateras till l) den specifika sakfråga RHP-partiet politiserar och 2) till vilken grad RHP-partiet hotar de etablerade partierna i fråga om väljarstöd. Avhandlingens resultat visar att innehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna har fOrändrats sedan valet 2006 och att den sakfråga som Sverigedemokraterna politiserat, flykting- och invandringsfrågan, är central för utformningen av de etablerade partiernas bemötande av partiet.
|
|
| 8. |
- Leijon, Marie
(författare)
-
Att spåra tecken på lärande : Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study is about media reception as an educational form, supporting meaning-making over time. The thesis stems from the desire to understand the complexity in a meaning-making process that takes its point of departure in media productions. The aim is to investigate the possibilities and limitations for meaning-making over time, afforded by the meeting of a group of student teachers and their texts, in a teacher education context. The following questions are posed: How is the meeting between participants and the text designed in the form of a reception? How do participants act on the resources that are offered during the receptions? Which sign systems and semiotic resources are used, and how are they used? How does meaning-making evolve over time? The theoretical point of departure is a design theory perspective, called designs for learning, proposing a performative aspect of learning. Design theory contributes by placing focus on framed sign-creating meaning-making activities, and by stressing participants’ creation and production. The design theory perspective is here enriched by a socio-cultural perspective, Bakhtin’s focus on dialogue, and Goffman’s research on interaction. With the ambition of studying meaning-making over time, a group of student teachers were followed over the two occasions for reception. Video observation was chosen as a method to study participants’ interaction at the receptions. The receptions were filmed and subsequently analysed multimodally. The video recordings resulted in a video text, which was transformed through the written text of the transcription, a text which was subsequently reshaped into a new text that is here presented in the thesis. By studying meaning-making over time, various forms of learning may be traced. Results suggest that the reception as an educational form has an impact on the meaning that is shaped in this setting. Seeing yourself and your results with the eyes of others and having the opportunity to meet the perspectives of different voices, are all elements that contribute to meaning-making. Creating a work that meets an audience, being able to find support in a design for the meeting, and during the meeting to form a new text, jointly prove to be powerful aspects of meaning-making. The thesis sheds light on an insufficiently explored area: media production and media reception in the context of teacher education. Working with media forms such as sound and moving images means that participants can avail themselves of a variety of types of texts, with different affordances, and use them as resources in their meaning-making. The study further indicates that participants exploit the various media forms and polyphony to develop knowledge about their subject matter. In other words, working with media in learning processes is something that enriches meaning-making. The study points to the need for increased openness in the perception of signs of learning, and more attentive listening to such signs. The importance of receptions for meaning-making has been clarified, where receptions have been understood as a learning process in their own right. The role that different media forms play in enriching meaning-making has been brought to the fore. Finally, a reformulated use is proposed of the theoretical model of a formal learning process.
|
|
| 9. |
- Londos, Mikael
(författare)
-
Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritiden
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study deals with physical education (PE) in secondary school. The purpose of the study is to analyze the relationship between PE in secondary schools and leisure time sports. Questions were directed towards discovering what PE teachers recognise as valuable in their teaching, and how physical education is related to factors that characterize the field of sports. The teaching practice of Physical Education and Health Course A is described. Statements from interviews of sixteen PE teachers regarding educational objectives, content, rating and implementation serve as the empirical basis of this study. A cultural-sociological approach, inspired by Bourdieu, was used to interpret the statements. The results showed that the teachers’ main objectives in teaching PE were to challenge the students physically and to allow them to experience the fun of physical activity. Ball sports, such as football and floor ball, are often used to meet these objectives. The fact that the "weaker" students—those who are dominated by more athletic students—find ball sports to be boring was taken for granted. These students thereby are subjected to symbolic violence. The grading system aggravates the situation, as physical prowess is taken into account. In addition, social skills in sports are included in the teacher's assessment. The study found that teachers used students that play ball sports for club teams to create interest in their classes. These dominant students gained influence in the PE class, and had a say in both the content of the class and in how activities were conducted. How PE is implemented using the logic of the field of sports is discussed. The conclusion addresses why the content of PE classes often fails to match up with the values of the school system, and why PE teaching is influenced by the field of sports, especially competitive sports. The findings of this study bring up many important issues with pedagogical implications for PE programs and their development. Will PE classes continue to be shaped by the logic of the field of sports, or can the content of the classes be modified to integrate into the schools' logic? By paying careful attention to how power and symbolic violence work, it is possible to make the sports-oriented doxa visible and thereby catalyze change.
|
|
| 10. |
- Lozic, Vanja
(författare)
-
I historiekanons skugga : historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden has on various occasions been described as a multicultural society. So-called multicultural social change has resulted in numerous implications regarding attitudes in respect of history as a subject taught at upper secondary schools. The aim of this study is to problematise the relationship between students' (ethnic) identification and their view of history as a subject. The study focuses on the affects of history teaching on the students' perception of ethnic identification. On the basis of interviews with students, teachers as well as authors of history textbooks I analyse attitudes regarding the content and aim of history as a school subject as well as student's understanding of their ethnic identification. In addition I ask what the aim of history teaching in so-called multicultural societies is, discussing what kind of historical knowledge the interviewees regard as relevant and studying processes of identification. Consequently, I attempt to show what is expected of history as a subject in order for it to be accepted as both applicable and significant within a so-called multicultural social context. Many students want to learn about the history of their parents' country of birth, regarding it as a part of their identification. According to many students, prevalent history is Eurocentric, disregarding the importance of other cultures. Despite this, the importance of transmitting knowledge about Swedish and Western European history is widely articulated. Students' views regarding the content and aim of history are affected by aspects such as, a global economy, the media's impact on their world-view, their food-habits, their common generational experiences, their plans to travel and study abroad. Moreover, students are affected by visits to and contact with their parents' country of birth, their parents' world-views, their own complex ethnic identification, their relationships with their friends as well as where they are geographically. In addition, I examine how emigration from Sweden between 1850 and 1930 and post war immigration to the country have been depicted. The latter is based on selected history and civics textbooks, all published in Sweden between 1962 and 2007. By and large, textbooks construct a ‘we group’, which is described as culturally different from the ‘them group’ (immigrants), that is to say those who are discursively constructed as a group which deviates from the cultural norms that are regarded as dominant and universal for Swedish society.
|
|
| 11. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Klassrummet som muntlig arena : att bygga och etablera ethos
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.
|
|
| 12. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Räkna med bokstäver! En longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med studien är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet. Studien bygger på ett längre forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan indelas i fyra faser. I den empiriska grundstudien följdes två årskullar elever under sin studietid på en gymnasieskola i Sydsverige, och några huvudfaktorer för framgång i algebrastudierna identifierades. Denna delstudie har närmare presenterats i min licentiatuppsats.De tre följande faserna är beskrivna i de tre artiklar, som denna avhandling vilar på. I den andra delstudien reflekterar jag över vad min utveckling från att bara vara lärare till att även bli forskare betytt för min förståelse för vad som händer i klassrummet och på vilka sätt detta förändrat mitt sätt att undervisa. I den tredje fördjupas analysen av elevernas svar på frågan om hur ett centralt funktionssamband kan förklaras. Den fjärde delstudien är en litteraturöversikt över nyare forskning kring räknares och andra teknologiska verktygs inverkan på algebrakunskaper och –lärande.Samtliga delstudier sätts in i ett övergripande sammanhang som utgår från den didaktiska triangeln med huvuddelarna: den lärande/eleven, läraren/undervisningen och det lärda/resultatet av undervisningen. Som bakgrund för studien används ett teoretiskt ramverk bestående av fem huvudkomponenter: matematik och matematikfilosofi, teorier om kunskap och lärande, symbolernas betydelse, representationsformer och verktyg för lärande. En utförlig översikt över tidigare forskning inom området algebraundervisning ges, med ett multidimensionellt perspektiv och med speciellt fokus på delområden av betydelse för studien.En rad resultat från de olika delstudierna presenteras och sammanställs, utgående från såväl det teoretiska ramverket som den didaktiska triangeln. Dessa resultat bildar sedan utgångspunkt för viktiga implikationer för undervisningspraktiken i matematik inom områdena: kunskap och kunskapsutveckling, symboler och representationsformer, algebra som en röd tråd i matematikundervisningen, teknologi i matematikundervisningen och de affektiva faktorernas betydelse. Dessutom ges förslag till lärare om olika metoder och tillvägagångssätt för lokala utvecklingsarbeten på skolorna, samt förslag till vidare forskning.
|
|
