| 2. |
- Leden, Lotta
(författare)
-
Black & white or shades of grey : teachers perspectives on the role of nature of science in compulsory school science teaching
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen utforskar lärares perspektiv och förhandlingar gällande vilken roll “naturvetenskapens karaktär” (engelska ”nature of science”, NOS) kan spela i grundskolans NO-undervisning. Tidigare forskning har visat att NO-undervisning ofta har ett starkt fokus på naturvetenskapliga begrepp och strukturerade laborationer med ett implicit fokus på ”korrekta svar”. I den sortens undervisning ges sällan en bild av de människor och kontexter som är av betydelse för naturvetenskaplig kunskapsproduktion. I avhandlingen diskuteras den här beskrivningen av naturvetenskap och NO-undervisning som “svart-vit”. Inom ramen för forskning om naturvetenskapernas didaktik har förslag lagts fram som handlar om att bredda bilden av naturvetenskap. En sådan breddning skulle kunna medföra att fler elever kan identifiera sig med naturvetenskap och att mål som handlar om naturvetenskaplig literacitet (scientific literacy) lättare skulle kunna nås. I linje med dessa mål, har forskningen föreslagit att NOS inkluderas i NO-undervisningen. Att inkludera NOS i NO-undervisningen innebär att det skapas spänningar i förhållande till rådande undervisningstraditioner. Här blir lärare en viktig faktor eftersom de befinner sig i gränslandet mellan naturvetenskap och undervisning om densamma. I detta gränsland får policy, styrdokument och traditioner betydelse för vilken undervisningspraktik som blir möjlig. Avhandlingens metoder för att utforska lärarnas perspektiv är: enkäter, intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Fokusgruppdiskussionerna, som var återkommande under tre år, är särskilt viktiga för att belysa olika perspektiv och spänningar. Ett teoretiskt ramverk som består av fem övergripande NOS-teman utvecklades och användes som en guide för fokusgrupperna och delar av analysen. Avhandlingen inkluderar fyra artiklar, med egna syften och specifika forskningsfrågor. Huvudresultaten från dessa artiklar sammanfattas och diskuteras i relation till policy och traditioner som omger NO-undervisning. Resultaten visar att den NOS-praktik som konstrueras genom lärarnas förhandlingar: a) syftar till en bred snarare än djup NOS-förståelse (d.v.s. inkluderar många NOS-områden, men undviker filosofiskt djup), b) är kontextualiserad och integrerad i laborations- eller kommunikationspraktiker, och c) syftar till att utveckla elevers intresse och engagemang samt att nå kunskapsmål som går utöver lärandet av naturvetenskapliga begrepp. Den här konstruktionen av NOS-praktik resulterar i starka spänningar i relation till traditionell NO-undervisning (t.ex. undervisning av begrepp och modeller), vilket i sin tur innebär att lärar- och elevroller utmanas. Däremot, blir NOS ett medel i arbetet med att utvidga laborationspraktiken och en katalysator i formandet av en kommunikationspraktik (t.ex. att reflektera kring naturvetenskap och dess relation till samhället både från ett inom- och utomvetenskapligt perspektiv). Motståndet mellan undervisningen av NOS och naturvetenskapliga begrepp medför att dessa inte integreras utan blir delar i formandet av parallella praktiker. Som En följd av denna uppdelning får eleverna möta olika bilder av naturvetenskap som sällan jämförs eller förhandlas. Ett förslag för framtida forskning och lärarutbildning är att skapa strukturer för att sammanfoga parallella praktiker som ett led i att minska spänningar och utvidga den begrepps-fokuserade traditionen.
|
|
