| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Karlsson, Tom S., 1979-, et al.
(författare)
-
Den värdefulla ekonomen : en rapport om resurstilldelningen: en jämförelse med Danmark, Norge och Finland
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Swedish higher education should be managed in a manner that secures high quality in both education and in research. A fundamental condition for acquiring such goals lies in the resources allotted to the educational institutions. The main purpose of this report is to investigate the relative resource allocation between higher education in economics and business administration within four Nordic countries (Sweden, Denmark, Norway and Finland). Within all four Nordic countries, the resource allocation for higher education in economics and business administration will be juxtaposed with the resource allocation for higher education in technology.The analysis shows that Sweden allocates 36 519 SEK per year and student within higher education for economics and business administration (compared with 82 531 SEK per year and student in higher education in technology and engineering). By setting the resource allocation of technical higher education against higher education in economics and business administration, it was found that the Swedish and Danish resource allocation systems showed high discrepancies, while the Norwegian and Finnish resource allocation systems showed low discrepancies. The Swedish resource allocation system proved to be one of low amount of allocation to higher education in economics and business administration and with high amounts of discrepancy between higher education in technology and economics and business administration.In ascending order, Finland (12 % above), Denmark (32 % above) and Norway (77 % above) all allocate resources above the levels in Sweden when it comes to the higher education in economics and business administration. The main proposition in this paper, presented firstly in the report, includes tentative causalities between allocated resources and ‘contact time’ is advanced. By assuming that the current situation between resource allocation and contact time between teachers and students are optimal and that there exists a causality between the two, this report argues for an increase of 43 % in regards of the resources to students within higher education in economics and business administration: from the current 36 519 SEK to 52 170 SEK.
|
|
| 4. |
- Boström, Henrik, et al.
(författare)
-
On the Definition of Information Fusion as a Field of Research
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A more precise definition of the field of information fusion can be of benefit to researchers within the field, who may use uch a definition when motivating their own work and evaluating the contribution of others. Moreover, it can enable researchers and practitioners outside the field to more easily relate their own work to the field and more easily understand the scope of the techniques and methods developed in the field. Previous definitions of information fusion are reviewed from that perspective, including definitions of data and sensor fusion, and their appropriateness as definitions for the entire research field are discussed. Based on strengths and weaknesses of existing definitions, a novel definition is proposed, which is argued to effectively fulfill the requirements that can be put on a definition of information fusion as a field of research.
|
|
| 5. |
- Funck, Elin K., Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Handbok för systematiska litteratur- och dokumentstudier inom samhällsvetenskapen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att inspirera studenter (och forskare) att pröva på att använda systematiska litteratur- och dokumentstudier i sina uppsatser. Rapportens struktur följer en generell arbetsprocess för en uppsats som använder dessa metoder. Faser som planering, genomförande och sammanställning av studier beskrivs och problematiseras. I rapporten exemplifieras och konkretiseras de metodologiska diskussionerna med syften, frågeställningar, teoretiska inramningar, resultatbeskrivningar och analyser hämtade från såväl studenters uppsatser som vår egen forskning. En viktig del i rapporten är synliggörandet av studenters egna röster och åsikter. Tidigare studenter har bjudits in att för att reflektera över sitt arbete med litteratur- eller dokumentstudier. Studenternas reflektioner har vävts in löpande i rapporten, men redovisas också separat i ett eget kapitel.
|
|
| 6. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(författare)
-
Post-NPM, vad är det? : Trender och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den offentliga sektorn
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här texten diskuterar vi det begrepp som kommit att dyka upp mer och mer i såväl litteratur som i debatt: post-NPM. Vi vet av litteraturen att det handlar om något distinkt annorlunda från NPM, men det är ofta mer otydligt vad detta ’annorlunda’ egentligen är. Vi genomför en litteraturöversikt där vi beskriver fyra starka trender inom ramen för post-NPM: (1) New Public Governance, (2) Public Service Logic, (3) Public Value Management och (4) Digital-Era Governance. Syftet är att beskriva och analysera vad post-NPM är för något, hur det är annorlunda från NPM samt hur (eller om) det kommit att ta sig empiriskt uttryck i en svensk kontext.Med förankring i såväl internationell litteratur som svensk empirisk kontext, drar vi slutsatserna att post-NPM erbjuder nya sätt att se på och förstå hur den offentliga välfärdsproduktionen ska erbjudas, vad som ska erbjudas och varför välfärdsproduktionen ska erbjudas på detta sätt. Även om post-NPM erbjuder många nya perspektiv, visar vi i den här texten på hur dessa kommit att vara starkt färgade av de dominerande NPM-uttrycken. Vi menar att där post-NPM kommit att erbjuda sådana nya perspektiv så har de i första hand handlat om en samhällsövergripande nivå, där diskussionen kommit att handla om organisering i första hand. När det istället handlar om styrning av verksamheter återfinner vi idéer som är tydligt sprungna ur NPM-reformer.En slutsats kring detta är att är att NPM och post-NPM fokuserar på delvis olika nivåer och därför med fördel kan förstås som kompletterande snarare än konkurrerande begrepp. I likhet med annan litteratur på området, menar vi att NPM och post-NPM skulle kunna kombineras för att skapa en tydligare struktur för organisering av välfärdstjänster, samtidigt som vi vidmakthåller behovet och förmågan till styrning och ansvarsutkrävande. En sådan kombination skulle kunna medföra en mer inkluderande offentlig sektor, där offentliga resurser och kollektiva nyttigheter används smart och effektivt.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlsson, Bo
(författare)
-
Säkring av efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Denna rapport redovisar projektet ”Långsiktig effekt av efterbehandling” som har genomförts inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering. Projektet omfattar tekniska och administrativa efterbehandlingsåtgärder utförda i områden där föroreningar lämnas kvar. Projektets övergripande mål är att analysera behovet av och möjligheterna till att säkra efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden genom att definiera betydelsefulla processer, faktorer och skeenden rörande förutsättningar för, egenskaper hos samt kontroll och eventuella korrigeringar av tekniska och administrativa åtgärder. Projektets tyngdpunkt ligger således på att analysera viktiga frågeställningar som på något sätt bör tas upp och behandlas i efterbehandlingsprojekt rörande efterbehandlingens funktion över tiden. Avsikten är dock inte att projektet ska forma någon handbok. I projektgruppen har medverkat Bo Carlsson, Tom Lundgren, Per Östlund och Pär Elander vid Envipro Miljöteknik (Hifab AB) samt Bo Svensson, Tema Vatten vid Linköpings universitet. Bo Carlsson har fungerat som projektledare och är huvudförfattare till rapporten. Grundmaterialet till kapitel 3 (föroreningskällans biogeokemiska processer) är framtaget av Bo Svensson och Per Östlund, kapitel 5 (föroreningskällans fysikaliska egenskaper) av Bo Carlsson och Pär Elander, kapitel 7 (omgivningsförändringar) av Tom Lundgren samt kapitel 8 (tekniska åtgärder) och kapitel 10 och 11 (övervakning, kontroll och korrigering respektive deponering) av Bo Carlsson. Lisa Ledskog (Envipro Miljöteknik) har väsentligt bidragit till kapitel 9 (administrativa åtgärder). Som underlag för diskussionerna har utredningsmaterial och erfarenheter från ett antal genomförda efterbehandlingar använts där föroreningar, skyddade av barriärer, kvarlämnats och där frågor om beständighet i ett längre tidsperspektiv varit centrala. Projektet har fått värdefulla synpunkter av en referensgrupp bestående av Per Gullbring, länsstyrelsen i Halland län, Mikael Hägglöf, Fröberg och Lundholm advokatbyrå, Gunnar Karlsson, GK-resurs/Envipro Miljöteknik (tidigare miljöchef vid Swedish Tissue) samt Hållbar sanerings kontaktperson Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län. Mikael Hägglöf har granskat de juridiska frågorna som tagits upp i de olika kapitlen. Projektgruppen vill tacka dessa och alla andra som bidragit med information och synpunkter. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Naturvårdsverket november 2007
|
|
