| 1. |
- Karlsson, Tom S., 1979-
(författare)
-
Challenging the dichotomy of management and civil service : an institutional analysis of Swedish public management
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the wake of public sector reforms, commonly referred to as New Public Management, it has been suggested that actors engaged in public administration are changing the manner in which they understand the public sector. According to these perspectives, public reforms informed by (neo-)liberal policy have caused instances of economification and a proliferation of economy and efficiency as important and dominating norms of contemporary public organisations. In this paper I posit the question of how actors’ engaged in public administration make sense of the turbulent and pivoting reforms within the public sector? The paper is written within an institutional theoretical perspective, where both an agency- and structural perspective is engaged in order to enable a holistic analysis. The empirical material consists of four focus group sessions, in total 25 “managers” discussing issues concerning their positions and tasks associated with being engaged as public administrators within the Swedish central government. It was found that actors rejected the incompatibleness of contemporary public management on the one hand and traditional civil service on the other. Rather, actors enacted compartmentalised, yet interdependent, perspectives wherein the two mentioned roles could be used simultaneously in everyday life. On the one hand an internal perspective was enacted wherein a managerial discourse and managerial techniques were used. On the other hand an external perspective was enacted in order to safeguard citizens’ rights within the modern welfare state. It is concluded that the previously held dichotomy between management and civil service is a fallacious one. Rather than subscribing to faulty theorising surrounding a shift or a blending/merger of administrative roles, researchers of public administration should adhere to the general point made in this paper: actors engaged in public administrators are Managers as well as Civil Servants. This has great implications for the future role of public administration.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Tom S., 1979-
(författare)
-
New public management
- 2015
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Stockholm : Nationalencyklopedin.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(författare)
-
Fyra starka trender efter NPM
- 2019
-
Ingår i: Kommunal Ekonomi. - Vallentuna : Kommunalekonomernas förening. - 0282-0099. ; :3, s. 37-38
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I efterdyningarna av New Public Management finns ett behov av att förändra synen på organisering och styrning av den offentliga sektorn. Ett samlingsbegrepp för de nya teorierna kring styrning och organisering av offentlig sektor är post-NPM. I en nyligen publicerad rapport diskuterar Elin K. Funck och Tom S. Karlsson fyra starka trender inom ramen för området.
|
|
| 4. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(författare)
-
Post-NPM, vad är det? : Trender och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den offentliga sektorn
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här texten diskuterar vi det begrepp som kommit att dyka upp mer och mer i såväl litteratur som i debatt: post-NPM. Vi vet av litteraturen att det handlar om något distinkt annorlunda från NPM, men det är ofta mer otydligt vad detta ’annorlunda’ egentligen är. Vi genomför en litteraturöversikt där vi beskriver fyra starka trender inom ramen för post-NPM: (1) New Public Governance, (2) Public Service Logic, (3) Public Value Management och (4) Digital-Era Governance. Syftet är att beskriva och analysera vad post-NPM är för något, hur det är annorlunda från NPM samt hur (eller om) det kommit att ta sig empiriskt uttryck i en svensk kontext.Med förankring i såväl internationell litteratur som svensk empirisk kontext, drar vi slutsatserna att post-NPM erbjuder nya sätt att se på och förstå hur den offentliga välfärdsproduktionen ska erbjudas, vad som ska erbjudas och varför välfärdsproduktionen ska erbjudas på detta sätt. Även om post-NPM erbjuder många nya perspektiv, visar vi i den här texten på hur dessa kommit att vara starkt färgade av de dominerande NPM-uttrycken. Vi menar att där post-NPM kommit att erbjuda sådana nya perspektiv så har de i första hand handlat om en samhällsövergripande nivå, där diskussionen kommit att handla om organisering i första hand. När det istället handlar om styrning av verksamheter återfinner vi idéer som är tydligt sprungna ur NPM-reformer.En slutsats kring detta är att är att NPM och post-NPM fokuserar på delvis olika nivåer och därför med fördel kan förstås som kompletterande snarare än konkurrerande begrepp. I likhet med annan litteratur på området, menar vi att NPM och post-NPM skulle kunna kombineras för att skapa en tydligare struktur för organisering av välfärdstjänster, samtidigt som vi vidmakthåller behovet och förmågan till styrning och ansvarsutkrävande. En sådan kombination skulle kunna medföra en mer inkluderande offentlig sektor, där offentliga resurser och kollektiva nyttigheter används smart och effektivt.
|
|
