| 1. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(author)
-
Fyra starka trender efter NPM
- 2019
-
In: Kommunal Ekonomi. - Vallentuna : Kommunalekonomernas förening. - 0282-0099. ; :3, s. 37-38
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I efterdyningarna av New Public Management finns ett behov av att förändra synen på organisering och styrning av den offentliga sektorn. Ett samlingsbegrepp för de nya teorierna kring styrning och organisering av offentlig sektor är post-NPM. I en nyligen publicerad rapport diskuterar Elin K. Funck och Tom S. Karlsson fyra starka trender inom ramen för området.
|
|
| 2. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(author)
-
25 years of (studying) New Public Management : trends, accomplishments and dilemmas in top ranked journals
- 2018
-
In: Paper presented at the 22nd Annual IRSPM Conference, Edinburgh, UK, April 11-13, 2018. - : The International Research Society for Public Management (IRSPM). ; , s. 1-43
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- 25 years ago, Christopher Hood made a substantial contribution to public administration research in his formulation of the concept New Public Management (NPM). In many ways, his article can be understood as an enabler of research focusing on public sector reforms. To this day, numerous articles and books have been published, discussing the concept itself and the empirical phenomenon. In celebration of this anniversary, this article revisits the current knowledge through a systematic literature review of 299 articles published between 1991 and 2016. This approach enables a meta-analysis of research published in five top-ranked international public administration journals. We identify four important themes as emerging from our review; (i) a reform with a vague intention, (ii) the limping concept, (iii) the one-sided perspective and (iv) NPM as the new norm. An important effect of this is that Hoods framework may have been curtailed, leading to a distorted knowledge-base when it comes to future studies.
|
|
| 3. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(author)
-
Post-NPM, vad är det? : Trender och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den offentliga sektorn
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den här texten diskuterar vi det begrepp som kommit att dyka upp mer och mer i såväl litteratur som i debatt: post-NPM. Vi vet av litteraturen att det handlar om något distinkt annorlunda från NPM, men det är ofta mer otydligt vad detta ’annorlunda’ egentligen är. Vi genomför en litteraturöversikt där vi beskriver fyra starka trender inom ramen för post-NPM: (1) New Public Governance, (2) Public Service Logic, (3) Public Value Management och (4) Digital-Era Governance. Syftet är att beskriva och analysera vad post-NPM är för något, hur det är annorlunda från NPM samt hur (eller om) det kommit att ta sig empiriskt uttryck i en svensk kontext.Med förankring i såväl internationell litteratur som svensk empirisk kontext, drar vi slutsatserna att post-NPM erbjuder nya sätt att se på och förstå hur den offentliga välfärdsproduktionen ska erbjudas, vad som ska erbjudas och varför välfärdsproduktionen ska erbjudas på detta sätt. Även om post-NPM erbjuder många nya perspektiv, visar vi i den här texten på hur dessa kommit att vara starkt färgade av de dominerande NPM-uttrycken. Vi menar att där post-NPM kommit att erbjuda sådana nya perspektiv så har de i första hand handlat om en samhällsövergripande nivå, där diskussionen kommit att handla om organisering i första hand. När det istället handlar om styrning av verksamheter återfinner vi idéer som är tydligt sprungna ur NPM-reformer.En slutsats kring detta är att är att NPM och post-NPM fokuserar på delvis olika nivåer och därför med fördel kan förstås som kompletterande snarare än konkurrerande begrepp. I likhet med annan litteratur på området, menar vi att NPM och post-NPM skulle kunna kombineras för att skapa en tydligare struktur för organisering av välfärdstjänster, samtidigt som vi vidmakthåller behovet och förmågan till styrning och ansvarsutkrävande. En sådan kombination skulle kunna medföra en mer inkluderande offentlig sektor, där offentliga resurser och kollektiva nyttigheter används smart och effektivt.
|
|
