| 1. |
|
|
| 2. |
-
Rum för läsning: att arbeta med litteratur i förskolan
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Litteraturläsning kan öppna dörrar till fantasin, språket och världen. Att erbjuda högläsning och litteratursamtal ingår också i förskolans uppdrag. I fyra teman ger författarna ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas på varierade sätt. Det handlar om hur bilderböcker kan öppna för svåra samtal om döden, klimatet och pengar, om digital läsning, om läsfrämjande och samverkan med det lokala kulturlivet samt om hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. En avslutande del belyser hur förskolan skildras i samtida bilderböcker. Till varje tema hör ett avsnitt med didaktiska uppslag, som ger konkreta förslag på övningar och frågor avsedda för såväl pedagogens förberedelser som arbetet med barngruppen. Rum för läsning innehåller tio nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, pedagogik och etnologi – alla med ett gemensamt intresse för förskolans litteraturläsning och för vad som sker i mötet med barnen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Färnlöf, Hans, 1970-
(författare)
-
Litteraturens roll i högre språkundervisning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This project investigates the role of literary studies up to bachelor level in foreign language education in order to shed light on the results of a long institutional development in Sweden, where literary scholars have gradually joined language departments, thereby heavily influencing the course syllabi. The project has a threefold entry: the didactic perspective maps current research on uses of literary studies in language education; the institutional perspective examines course syllabi and learning goals; the student-centred perspective, which carries the most weight in this project, gathers data on student expectations on and experiences of the use of literary studies in language education through surveys. The results clearly show that language students expect to get schooled in literary sciences, and especially on bachelor level, but want to focalize strongly on language practice on all levels. The current tendency to include literary analysis already on beginner and ground levels does not meet the student’s expectations, inspires less theoretical interest and promotes language proficiency to a lower degree than cultural and linguistical courses, whereas literary theory and method scores higher from the second term onwards.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Litteraturdidaktik och känslor : LDN 2021 Konferensvolym
- 2023
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Konferensen ”Litteraturdidaktik och känslor” anordnades med hjälp av Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN), vilket samlar forskare och praktiker från alla språkområden. Dess uppgift är att synliggöra och stärka litteraturdidaktikens ställning i skola, akademi och samhälle. De bidrag som samlats i den här volymen visar på bredden i konferensens fyra temaområden: - Litterär gestaltning, litterär stämning; Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet; Läsning, undervisning och utbildning; samt Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar - men också på hur viktiga litteraturdidaktiska frågor blivit i en tid då skönlitteraturen och läsandet ställs inför många utmaningar. Tillsammans ger bidragen en mångfasetterad bild av litterärt gestaltande av känslor och läsares möjliga känslomässiga reaktioner, liksom av de didaktiska möjligheter detta medför.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Skillermark, Stina-Karin, et al.
(författare)
-
Äldre texter i det moderna klassrummet : om bilder som möjliggörare i litteraturundervisningen
- 2023. - 1
-
Ingår i: Undervisningens konst. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144156095 ; , s. 125-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svenskämnet ingår att elever ska få stifta bekantskap med och få kunskap om skönlitteratur från olika tider. Eftersom äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid kan både deras innehåll och form uppfattas som främmande för dagens elever. Detta kan beskrivas som att den unga mottagarens förväntningshorisont kolliderar med den äldre kanoniserade texten. Kapitlets syfte är att visa och diskutera bildens didaktiska potential som kulturell och kunskapsmässig möjliggörare i svenskämnets litteraturundervisning, med särskild tonvikt på arbetet med äldre litterära texter. Kapitlet synliggör att lärarens val - och då inte enbart val av litterära texter utan också val av bilder och när dessa presenteras - påverkar hur elever kan ta till sig en äldre litterär text. I kapitlet ska vi titta närmare på hur det är möjligt att genom medvetna val och medveten planering designa för ett lärande som underlättar och möjliggör elevers möte med den äldre litterära texten. I kapitlet exemplifieras och diskuteras bildens potential utifrån en undersökning som genomfördes i en årskurs 9 i en mindre F-9-skola i början av höstterminen 2021. Eleverna fick i grupper ta del av ett textavsnitt ur Iliaden. Tre av fyra grupper fick en bildsatt version av texten och förväntades därmed skapa mening utifrån både text och bild. En grupp fick enbart den litterära texten. I kapitlet diskuteras elevernas möte med text och bild i olika kombinationer.
|
|
| 9. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
|
|
| 10. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Hjältar och drakar i konsten och historien
- 2023
-
Ingår i: Undervisningens konst. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144156095 ; , s. 157-184
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
- Varga, Anita, 1966-, et al.
(författare)
-
Läsfrämjande undervisning i gymnasieskolan : ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan Högskolan Väst och Kunskapsförbundet Väst vårterminen 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är ett resultat av ett samverkansprojekt mellan Högskolan Väst och Kunskapsförbundet Västs fyra gymnasieskolor Magnus Åberggymnasiet och Nils Ericssongymnasiet i Trollhättan samt Birger Sjöberggymnasiet och Birger Sjöberggymnasiets kommunala vuxenutbildning i Vänersborg under vårterminen 2022. De fyra skolorna har sedan några år tillbaka arbetat i förbundsövergripande ämnesgrupper för att utveckla verksamheten och i ämnesgruppen i svenska är litteraturundervisningen i fokus. För att komma vidare i detta arbete vände sig lärare vid Kunskapsförbundet Väst till Högskolan Väst, vilket ledde fram till det samarbete som redovisas i rapporten. Läsfrämjande undervisning i gymnasieskolan är både ett forsknings- och ett utvecklingsprojekt. Den del av projektet som beforskades handlar om hur elevers flerspråkighet kan tillvaratas i undervisning om och med skönlitteratur. Denna studie kommer att publiceras separat som en vetenskaplig artikel. I den här rapporten redovisas endast den del av projektet som fokuserar på fortbildning och verksamhetsutveckling, med särskilt fokus på hur lärare kan stödja elevers läsutveckling och stimulera deras läsintresse genom aktiviteter i klassrummet.Tyngdpunkten har vilat på att stärka lärarnas egen ämnesdidaktiska kompetens genom:• motivationsteorier,• litteraturdidaktisk forskning,• samtalsstrategier,• transspråkande pedagogik.Utvecklingsprojektet genomfördes främst i form av forskningscirklar, där forskare och lärare tillsammans har diskuterat aktuell forskning inom litteraturdidaktik, andraspråksdidaktik och motivation samt metoder för hur litteraturdidaktisk undervisning kan planeras och genomföras i syfte att främja såväl elevers kunskapsutveckling som deras läsintresse inom ramen för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Dessa metoder har sedan prövats i verksamheten under projektet gång.Sammantaget genomfördes fem forskningscirklar, varav en i samband med Kunskapsförbundets Västs förbundsövergripande K-dag. De diskussioner som fördes under forskningscirklarna visar att det redan idag bedrivs stimulerande och läsfrämjande undervisning av ett lärarkollegium bestående av mycket kompetenta lärare, varav flera har många års erfarenhet av undervisning om och med skönlitteratur i gymnasieskolan och/eller på vuxenutbildningen, både i svenska och svenska som andraspråk. Att utvärdera effekten av utvecklingsprojektet är dock alltför tidigt att göra. Det rör sig om ett systematiskt arbete över tid för att såväl lärare som elever ska ges möjlighet att komma in i nya sätt att arbeta.
|
|
| 12. |
- Wikström, Peter, Fil dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Jämlikhetsdata som "statlig rasregistrering" och "postkolonial rasfixering" : En studie av den svenska debatten om jämlikhetsdata
- 2023
-
Ingår i: Sveriges avrasifiering. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789178673308 - 9789178673315 ; , s. 367-400
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The deracialization of Sweden is a research anthology that examines issues of race, racism, anti-racism and whiteness in a Swedish post-war and contemporary context. The anthology consists of 13 studies written by authors from different fields that collectively explore how the concept of race was gradually dismantled and eventually became taboo in Sweden after 1945, and how a specifically Swedish form of anti-racism instead became normative. The anthology's contributions can be seen as case studies, focusing on key persons, public debates, figures of thought, institutions, migration and marketing, based on material from archives, the daily press, interviews, social media and more. Through this empirical and methodological breadth, the anthology as a whole cross-sections Sweden’s evolution from being a race science pioneer to becoming the world's most distinctly “colorblind” country. The book is edited by Tobias Hübinette and Peter Wikström, with contributions written by Martin Ericsson, Johan Samuelsson, Ludwig Schmitz, Emma Severinsson, Mattias Tydén, Mats Wickström, David Assadkhan, Karin Idevall Hagren, Catrin Lundström, Sayaka Osanami Törngren and Jeff Werner.
|
|
| 13. |
- Wolcott, Catharina, 1964
(författare)
-
The Role of Literary Texts in Swedish Upper Secondary EFL Education: The Teacher Perspective
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The English syllabus at the upper secondary level in Sweden stipulates that literary texts should be included in the lesson content at all three levels of English, but their role is not clearly defined. The overarching aim of the study is thus to examine the role of literary texts in upper secondary EFL education from the EFL teachers’ perspective, in order to discuss the relationship between curricular stipulations and EFL teachers’ decisions and approaches. The study relies on a mixed methods approach involving both a quantitative part (phase I - questionnaire) and a qualitative part (phase II - interviews). Key findings from phase I of the study suggest that literary texts are primarily used to improve reading comprehension in English 5 while the development of literary skills becomes increasingly important in English 6 and English 7. The results from phase II of the study show that while one teacher uses mainly contemporary texts at all levels of English another includes older literary texts already in English 5. Moreover, the findings further reveal both similar and different views of the functions of and approaches to literary texts based on EFL repertoires (teachers’ beliefs about literary texts linked to the syllabus of English) and teacher literary repertoires (teachers’ beliefs about literary texts not firmly linked to the syllabus of English) but also due to the idea of protracted curricula (the influence of expired curricula). For instance, while one teacher may prioritize language skills another may emphasize the significance of literary skills when working with literary texts. Nevertheless, results from both phases of the study point to a general consensus as to the importance of student-centered, collaborative forms of engagement where, for example, affective response and critical thinking are in focus. The present study highlights a need for a continued national debate on the role of literary texts in EFL. Keywords: literary texts in EFL, text selection, functions, approaches, upper secondary level, literature teaching and learning, the teacher perspective, mixed methods, EFL repertoires, teacher literary repertoires, protracted curricula, student-centered teaching, collaborative engagement
|
|
| 14. |
- Ågerup, Karl, 1972-
(författare)
-
Using Fiction to Teach Secondary Students about the Middle East
- 2023
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Based on original reader surveys and teacher interviews, the book discusses the risks and benefits of using fictional narratives to teach Western upper secondary students about the Middle East. The possible outcomes of using The Sirens of Baghdad in upper secondary education are discussed after conducting empirical studies with students and teachers from four schools in Sweden. Partially conflicting goals such as socializa tion versus subjectivation and national versus international identity build ing are addressed, as well as potential practical problems, such as heated emotions in the classroom, trauma exposure, and radicalization. It is argued that despite such dilemmas, fictional narratives of the studied kind can be an effective tool in upper secondary education, particularly when teachers collaborate across disciplinary boundaries.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Johansson, Jonas
(författare)
-
Litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll – introduktion och respons
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study aims to develop knowledge about the teaching of literary history in upper secondary school. Sub-study I explores: What content is foregrounded when upper secondary school teachers of Swedish introduce literary history? And what significance can different teaching content have for sparking interest? Sub-study II explores: What teaching content sparks students’ interest in literary history? And what other aspects of the teaching spark their interest in literary history according to the students themselves? The study is framed by didactics and curriculum theory and also theories about interest and teaching. The material consists of video recordings from ten different lessons when upper secondary teachers were introducing literary history in the course Swedish 2. The experiences of upper secondary school students of the teaching were collected using questionnaires and interviews. All students were enrolled in university preparation programmes in a medium-sized Swedish city. The results of the analysis in Sub-study I show a wide range of potential literary history teaching content. The study thus contributes new empirical knowledge about what forms (in terms of its content) literary history can take in its teaching. In the past, Swedish as a subject has been discussed to a large extent in relation to the conceptions of the subject of Swedish as a skills subject, as a cultural heritage subject, and as an experience-based subject. The results of the study are discussed in relation to these conceptions but make further contributions by concretizing the variety of teaching content that occurs in classrooms. The results of the analysis in Sub-study II show that upper secondary school students’ interest in literary history can be sparked in relation to different content in the teaching such as students experiences; intertextuality; similarities and differences between different periods; epochs, authors and works, and aesthetic elements. The analysis also revealed aspects that could be linked to the teachers’ ways of leading and organising the teaching. These were passion and engagement; content legitimation; interaction and participation; variety; structure and delimitation and grades or de-emphasis on performance. The many themes identified in Sub-study II contribute to revealing different ways of sparking interest in literary history. This is an important result in view of the fact that previous research has shown that students lack interest in literary history teaching. Together, the two sub-studies contribute to revealing new empirical knowledge about literary history teaching. Finally, there is a reflective discussion which illuminate the study in relation to different perspectives on classroom management.
|
|
| 17. |
- Nordberg, Olle, 1972-
(författare)
-
Aristoteles, Nussbaum och de 426 högstadieeleverna : Empiriska perspektiv på teorier om fiktionsläsningens demokratiska potential i en globaliserad värld
- 2022. - 1
-
Ingår i: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld. - Lund : SMDI. - 9789178772841 ; , s. 155-174
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Skönlitteraturen har sedan Aristoteles Om diktkonsten ansetts ha en särskild potential att utveckla människans tankevärldar och perspektiv. Detta förklaras främst genom fiktionsberättelsers sätt att samspela med betraktarens eller läsarens inlevelse och inifrånförståelse av mänskliga val och handlanden. Perspektivet har uppmärksammats inom det litteraturdidaktiska fältet under lång tid och har också påverkat läroplansformuleringar och lärarutbildningen i viss utsträckning, inte minst i dess utvidgade form där boksamtal och öppenhet för personliga tolkningar lyfts fram och där demokratiska och toleranta värden har ansetts kunna utvecklas och växa. Samtidigt målas i vår samtid en bild av att litteraturläsningen är hotad, eller redan död, och att dessa perspektiv har spelat ut sin roll. I den här artikeln sätts teorier om denna skönlitteraturens potential i relation till 426 ungdomars läsning av en roman som bland annat berör rasism och mänskliga rättigheter, På natten är allt sant (Stoltz 2018). Inom ramen för ett omfattande läsprojekt i en mellansvensk småstadskommun har eleverna läst boken och haft boksamtal med deras egna tolkningar och tankar i centrum. I artikeln presenteras svaren på forskningsfrågorna 1) Vilka större linjer i receptionen av romanen i form av engagerade och affektiva reaktioner och reflektioner går att se i materialet? 2) Hur ser ungdomarna i undersökningen på fiktionens sätt aktualisera frågor om rasism och människovärde? och 3) Hur uppfattar eleverna den gemensamma läsningen och samtalens betydelse för deras förståelse för och engagemang i romanen? Resultaten visar att den potential som alltsedan antiken diskuterats på teoretisk nivå framträder mycket tydligt. Elevernas egna tankar om romanen och om fiktionsläsning innebär därför ett starkt inlägg både i frågan om skönlitteraturens legitimering i skolan och ett viktigt bidrag till det litteraturdidaktiska forskningsfältet i stort.
|
|
| 18. |
- Persson, Magnus, et al.
(författare)
-
Litteraturhistorieundervisningens möjligheter och utmaningar i en globaliserad värld
- 2022
-
Ingår i: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld. - Lund : Svenska med didaktisk inriktning. - 9789178772858 - 9789178772841 ; , s. 215-229
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna essä har ett blygsamt syfte – vi vill introducera och kort pröva några resonemang om problemområdet litteraturhistoriedidaktik i en globaliserad värld – och resonera om varför och hur ska vi läsa och undervisa om klassiker och äldre litteratur i en tid präglad av kulturell heterogenitet. I samband med detta gör vi en jämförelse mellan de nuvarande ämnesplanerna för engelska och svenska i gymnasieskolan, centrala styrdokument som våra blivande lärare måste förhålla sig till. Vad säger egentligen styrdokumenten om litteratur? Vilket utrymme ges litteraturhistoria? Finns här några globala och interkulturella perspektiv, och i så fall vilka? Vi kommer även att göra några korta nedslag i egna undervisningserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är litteraturdidaktiska och kulturanalytiska.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Wikström, Peter, Fil dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Bringing Beyond into the L2 Classroom : On Video Ethnography and the 'Wild' In-class Use of Smartphones
- 2022
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Language Learning and Teaching Beyond the Classroom. - London : Routledge. - 9781003048169 ; , s. 408-425
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Just as everyday social life increasingly plays out in, around, and surrounded by digital and online technologies, so too does language learning. Learning in the digital wilds has emerged as an important area of study in its own right, yet at the same time, the increasing ubiquity of connected personal mobile devices means that learners bring the wilds with them into the classroom, offering potential for rewilding language learning in the classroom. In this chapter, we review, discuss, and recommend an approach to studying this topic in a participant-centered way, empirically grounded in video ethnography and ethnomethodological Conversation Analysis. Through classroom video recording and screen recording of learners’ personal mobile devices, a wide range of language learning-relevant activities may be observed that permit researchers to explore the contingent and complex ways in which connected devices open up windows to learners’ authentic interests, engagements, and relationships outside of the classroom in ways that enrich the classroom’s affordances for learning from an ecological perspective.
|
|
| 22. |
- Alkestrand, Malin, 1986-
(författare)
-
Magiska möjligheter : Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fantasy literature has the power to explore the real world in a magical guise. By creating magical realms where reality’s natural laws are challenged, subverted, and ultimately broken, this literary genre can help us to look at our own world in a new light. The thesis examines how the distancing perspective of fantasy literature makes this genre an ideal vehicle for discussing democracy, human rights, and multiculturalism in the classroom. The British Harry Potter series, the Irish Artemis Fowl series, and the Swedish Engelsfors Trilogy are analysed. In the first chapter, the thesis’ theoretical framework is presented. The second chapter, ‘Democracy’, explores two examples of the righteous rebellion of the young in the Harry Potter series and the Engelsfors Trilogy. In both cases, the adolescents rebel in order to defend democratic values and democratic rights, when they are threatened by corrupt adults and institutions. At the same time, the rebellions problematise the distribution of power according to age.The third chapter, ‘Human rights’, explores in depth one of the most important genre characteristics of fantasy literature—the existence of magic. Three young fantasy characters’ use of magical powers, for the purpose of challenging the restrictions that intersections impose on them, are investigated and related to questions concerning human rights.The fourth chapter, ‘Multiculturalism’, investigates two culture clashes found in fantasy literature: a body switch between five teenage witches in the Engelsfors trilogy, and a confrontation between the human world and the fairy world in the Artemis Fowl series. In both cases, questions are raised about how a confrontation with “the Other” can enrich our lives and help us realise what type of person we want to be. Thus, the possible gains of multiculturalism are highlighted.Finally, the fifth chapter, ‘Magical possibilities’, summarises the conclusions of the thesis and suggests some guidelines for how teachers can best work with fantasy literature in the classroom.
|
|
| 23. |
- Asklund, Helen, 1975-
(författare)
-
Litteraturen som mätbarhetens motvikt
- 2021
-
Ingår i: Didaktisk dialog i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144139029 ; , s. 112-114
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.
|
|
| 24. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 25. |
-
Crossing Borders, Writing Texts, Being Evaluated : Cultural and Disciplinary Norms in Academic Writing
- 2021
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This book provides critical perspectives on issues relating to writing norms and assessment, as well as writing proficiency development, and suggests that scholars need to both carefully examine testing regimes and develop research-informed perspectives on tests and testing practices. In this way schools, institutions of adult education and universities can better prepare learners with differing cultural experiences to meet the challenges. The book brings together empirical studies from diverse geographical contexts to address the crossing of literacy borders, with a focus on academic genres and practices. Most of the studies examine writing in countries where the norms and expectations are different, but some focus on writing in a new discourse community set in a new discipline. The chapters shed light on commonalities and differences between these two situations with respect to the expectations and evaluations facing the writers. They also consider the extent to which the norms that the writers bring with them from their educational backgrounds and own cultures are compromised in order to succeed in the new educational settings.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Golden, Anne, 1950-, et al.
(författare)
-
Crossing Borders
- 2021
-
Ingår i: Crossing Borders, Writing Texts, Being Evaluated. - Bristol : Multilingual Matters. - 9781788928564 ; , s. 1-17
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 28. |
- Kulbrandstad, Lars Anders, 1948-
(författare)
-
When Error are Corrected
- 2021
-
Ingår i: Crossing Borders, Writing Texts, Being Evaluated. - Bristol : Multilingual Matters. - 9781788928564 ; , s. 18-37
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Slotte, Anna, et al.
(författare)
-
Arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen : två lärarstudenter reflekterar
- 2021. - 1
-
Ingår i: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt i Norden.. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215050980 ; , s. 151-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera hur ämneslärarstudenter reflekterar över attarbeta med skönlitterära texter i L1-lektioner (svenska). Materialet består avinspelade handledningssamtal mellan studenterna och deras didaktikhandledareunder praktikperioder i Sverige respektive Finland. Resultatet visar att tyngdpunkteni studenternas reflektioner förskjuts från undervisning som representation under förhandledningen till undervisning som samspel och undervisning som erfarenhetunder efterhandledningen.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Wessbo, Simon, 1980-
(författare)
-
Fiktion genom två medier : En studie om gymnasieelevers menings-skapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell "Pälsen" och dess adaption till film
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutningsvis undersöks elevernas inferenser om novellen och filmen, där filmgruppen i högre grad ägnar sig åt elaborerande inferenser där spekulativa resonemang om karaktärerna utvecklas. Resultaten visar hur meningsskapande varierar utifrån olika mediala förutsättningar och diskuteras utifrån det medielandskap och den medieekologi som råder, där olika slags uttryck och medier ständigt förekommer och omformas.
|
|
| 34. |
- Wijkmark, Sofia, docent, 1974-
(författare)
-
Lars Lerin
- 2021
-
Ingår i: En värmländsk litteraturhistoria II. - Karlstad : Värmlands museum. - 9789185224944 ; , s. 227-235
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 35. |
- Bradling, Björn
(författare)
-
Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning“ är en litteraturdidaktisk studie i forskningsämnet pedagogik som tar syftestexten för litteraturundervisningen i det gymnasiala svenskämnet som utgångspunkt. Genom en förstudie där elva svensklärare och en skolbibliotekarie samtalar i fokusgrupper riktas projektet mot sitt huvudfokus som är en läsloggsintervention där 31 elever i gymnasiekursen Svenska 3 läser John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” (Ordfront, 2004/2015). Med hjälp av begrepp från läsforskning (Rita Felski, “Uses of Literature”, Blackwell Publishing, 2008) och erfarenheter från förstudien för eleverna logg över sin läsning. Resultatet av läsloggsinterventionen visar att elevernas metareflektion hjälps framåt av begreppsanvändningen och att eleverna därmed tar steget in i en transformativ lärandeprocess. Licentiatavhandlingen innehåller en analys av den didaktiska potentialen för transformativt lärande med fokus på fokalisation och främmandegöring i Ajvide Lindqvists roman samt en praktisk modell för hur begreppsorienterad litteraturundervisning med läslogg på gymnasiet kan utformas.
|
|
| 36. |
- Castro, Andrea, 1964
(författare)
-
Skönlitteratur som inbjudan, eller vad vill skönlitteratur oss?
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik – Språkämnen i samverkan. Ylva Lindberg och Anette Svensson (red.). - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127826885
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel diskuterar författaren skönlitteraturstudiers betydelse inom utbildningar i moderna språk på universitetsnivå genom att utgå från frågan om vad skönlitteratur vill oss i stället för vad vi vill med skönlitteraturen. Efter att ha presenterat de institutionella förutsättningarna för undervisning av skönlitteratur inom högskoleutbildningarna i språk, argumenterar författaren att skönlitteratur bjuder läsaren att träda in i en värld som är gjord av språk. Utifrån ett didaktiskt perspektiv diskuteras vikten av att hjälpa språkstudenter att träna en uppmärksam läsning för att bli varse hur språk och form skapar den fiktiva världen samt för att uppmärksamma den information som går att finna i texten. Med fokus på texten som yta ges exempel på hur den litterära texten inbjuder läsaren att acceptera dess spelregler och därmed reflektera kring världen utifrån andra perspektiv än de egna. Till syvende och sist vill kapitelförfattaren bidra till en litteraturundervisning som tänker bortom idéer om dolda budskap och i stället lär studenterna värdet av att uppehålla sig vid språket och vid formen för att bli varse de särskilda sätt för uttryck som skönlitterära texter har.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Dodou, Katherina
(författare)
-
Litteraturstudiers plats i det akademiska engelskämnet
- 2020
-
Ingår i: <em>Litteraturdidaktik</em>. - : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 159-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Inom akademiska språkämnens utbildningar är litteraturstudier en självklar beståndsdel,även om deras tillskrivna roll har varierat över tid. I anslutning till utbildningspolitiskaprioriteringar och utvecklingsprocesser i högre utbildning harlitteraturstudiers omfattning och organisation under 2000-talet förändrats inomengelskämnet. I syfte att synliggöra rådande praktiker kartlägger kapitlet litteraturstudiernasplats inom ämnets utbildningar nationellt. Kartläggningen utgårifrån en undersökning av samtliga lärosätens kursutbud i engelska på grundnivåoch avancerad nivå för år 2016. Kapitlet visar på att litteraturstudiernas omfattningi utbildningar i engelska har utökats vid flera lärosäten och att de delvis organiseraspå andra sätt jämfört med före 2007 års högskolereform. Därtill vittnarflertalet kursplaner om en vilja att framhålla litteraturstudiers vetenskaplighet pånya sätt. Samtidigt tycks litteraturstudiernas plats variera både mellan lärosätenaoch mellan utbildningsnivåerna. Detta kan endast delvis förklaras som en följd avskilda institutionella förutsättningar. Studiens resultat antyder istället att engelskämnetsidentitet befinner sig i en period av förändring och att denna påverkarlitteraturdidaktiska praktiker.
|
|
| 39. |
- Johansson, Ingela, et al.
(författare)
-
Vilken litteratur (o)synliggörs inom romanska språk i svensk högre utbildning och forskning?
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik : Språkämnen i samverkan - Språkämnen i samverkan. - 9789127826885 ; , s. 200-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien kartlägger litteraturämnen i kandidatuppsatser och avhandlingar i romanska språk i Sverige under tidsperioden 2000-2016. Syftet är att belysa olika litteraturers roll och (o)synliggörande i självständiga arbeten. Ansatsen är deskriptiv och ämnar identifiera mönster och tendenser i materialet. Dessa mönster ska ligga till grund för fördjupade studier av områden med utvecklingspotential i de enskilda romanska språken, i grundutbildning såväl som på avancerad nivå. Materialet är valt för att fånga övergången från grundnivå till forskarnivå i utbildningen. Hypotesen som studien avser att undersöka formuleras av att uppsatser och avhandlingar speglar både undervisningens innehåll och studenters egna intressen. Hur orienterar sig studenters självständiga arbeten med avseende på reproduktion av givna traditioner och/eller innovativa ämnesval? Genom de för språken gemensamma analyskriterierna kön, epok, genre och ursprung visar de övergripande resultaten att manliga författare - företrädesvis vita och döda - starkt dominerar ämnesvalen, att 1900-talet har en stark ställning som epok, att prosagenren, underförstått romanen, är det vanligaste valet samt att franskan och italienskan för fram författarskap från Frankrike och Italien, medan spanskan och portugisiskan uppvisar större internationell bredd, med författarskap från både Latinamerika och den afrikanska kontinenten. Studien ger en inblick i möjliga datainsamlingsmetoder samt ger exempel på hur man i forskning kan presentera kvantitativa data i syfte att belysa mönster, för att därigenom få syn på förbättringsområden inom högre utbildning i romanska språk.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Nordenstam, Anna
(författare)
-
Litteraturdidaktik
- 2020. - 1
-
Ingår i: Litteraturvetenskap II. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 69-88, s. 69-88
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Textuniversum och gränsöverskridande lärande : att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning
- 2020
-
Ingår i: Grænsegængere og grænsedragninger i nordiske modersmålsfag. - : Syddansk Universitetsforlag. - 9788740833003 ; , s. 165-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet fokuserar på ett gränsöverskridande lärande där de text- och medieformat elever möter i en fritidskontext lyfts in och fogas ihop med de text- och medieformat de möter i en skolkontext och använder detta som exempel på att möta utmaningen att undervisa i litteratur i en tid av digitalisering. Förändrade medievanor medför nya litteraturdidaktiska förutsättningar och syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares och elevers erfarenheter av att arbeta med en textuniversumsbaserad undervisningsdesign i gymnasieskolans litteraturundervisning med fokus på kreativt lärande. Resultaten av studien visar att eleverna är vana vid filmatiseringar medan de är ovana vid större förändringar av berättelsen, samtidigt som en kontrastering av dessa kategorier bidrar till ett analytiskt perspektiv. Resultaten visar också att eleverna uppskattar det kreativa lärande som uppstår vid skapandet av egna re-presentationer medan lärarna upplever att detta utmanar den svenska ämnestraditionen.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Walldén, Robert, PhD
(författare)
-
Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk : Språk, texter och samtal
- 2020. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av de viktigaste verktygen i undervisningen för lärare i svenska som andraspråk är den muntliga kommunikationen. Det är genom den som läraren bland annat kan erbjuda tydliga stödstrukturer, utveckla elevernas metaspråkliga kunskap, främja en kritisk textmedvetenhet, organisera engagerande läs- och textarbete samt skapa lärorika interaktionstillfällen i klassrummet. Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk ger både teoretisk fördjupning i pedagogisk kommunikation och tydliga råd om hur lärare kan utveckla sin andraspråksdidaktik. Genom rikliga klassrumsexempel från såväl grundskola som vuxenundervisning beskriver författaren vad det är som sker i kommunikationen men också hur den skulle kunna genomföras för att ytterligare stärka elevernas språk- och kunskapsutveckling. Boken är främst avsedd för verksamma och blivande lärare i svenska som andraspråk. Den är även lämplig för den som söker fördjupade språkdidaktiska kunskaper om systemisk-funktionell lingvistik, genrepedagogik, litteracitetspraktiker och utbildningssociologi.
|
|
| 50. |
- Wijkmark, Sofia, docent, 1974-
(författare)
-
Att skriva sig hem : Selma Lagerlöf och Värmland
- 2020
-
Ingår i: Värmlands museum. - Karlstad : Värmlands museums årsbok. - 9789185224937 ; , s. 205-237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
