Frivilligresurser under flyktingsituationen : Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 2015

• Flyktingsituationen hösten 2015 innebar stora påfrestningar för det svenska samhället. Samtidigt fanns ett sällan skådat engagemang och vilja bland allmänheten till att bidra. Det civila samhället gjorde stora insatser för människorna på flykt.Studiens vägledande fråga har varit hur frivilliga kan fungera som resurs för att möta samhällets behov vid kriser. Utgångpunkten har varit flyktingsituationen men jämförelser görs med skogsbranden i Västmanland 2014, som också involverade stora mängder frivilliga.Frivilligheten är spretig och uppdelad. Skillnader finns i organisering och synen på organisationens roll i krisberedskapen. Det saknas en arena där frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället träffas. Dessutom finns det konkurrens och prestige mellan organisationerna, vilket offentliga aktörer upplevde försvårade deras samverkan med frivilliga. Även frivilligorganisationerna har identifierat prestige som något som försvårade arbetet under hösten 2015. En tydlig skiljelinje i frivilligheten är frågan kring anställning och synen på organisationens oberoende gentemot det offentliga.Alla intervjuade offentliga aktörer har haft behov av personella förstärkningsresurser. Det är dock bara Migrationsverket och Umeå kommun som i någon mån har använt frivilliga som personella förstärkningsresurser. Migrationsverket bedömer att de hade behov av ungefär dubbelt så många frivilliga. Matchningen uteblev dock eftersom Migrationsverket saknade förberedda processer kring ersättning, anställning och integrering av frivilliga samtidigt som frivilliga försvarsorganisationer och samarbetskommittén FOS saknade rutiner för att snabbt få frivilliga på plats.Förutsättningarna för fungerande samverkan med frivilligorganisationer var inte optimala. Den egna myndigheten var mitt uppe i en kris vilket ledde till ospecificerade förfrågningar och låga krav på frivilligas kompetens och kvalitetssäkring. Situationen gjorde att både offentliga aktörer och frivilliga blev tvungna att testa nya arbetssätt och frångå de vanliga rutinerna.Offentliga aktörer förefaller vara som mest nöjda när frivilliga har organiserat sig själva, lyckats lösa alla möjliga problem, och sett behov som de offentliga inte själva har kunnat förutse. Graden av detaljstyrning, som anställning skulle kunna innebära, måste vägas mot graden av frihet för att inte riskera att förlora kärnan i frivilligheten: Drivkraften att göra skillnad.Rapporten bygger i första hand på intervjuer med representanter för några kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället. Rapporten innehåller många exempel men ger ingen heltäckande bild över vilken roll frivilliga spelade under hösten 2015. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Studier av offentlig förvaltning (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Public Administration Studies (hsv//eng)

Nyckelord

frivilliga försvarsorganisationer

FRG

Rädda barnen

Röda korset

Stadsmissionen

Refugees Welcome

flyktingsituationen

frivilliga

försvarsutbildarna

civilförsvarsförbundet

Migrationsverket

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan

Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)