SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:hj-43181"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:hj-43181" > Folkhögskolan som i...

Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Hugo, Martin, 1968- (författare)
Jönköping University,HLK, Livslångt lärande/Encell
Hedegaard, Joel, 1979- (författare)
Jönköping University,HLK, Livslångt lärande/Encell
Bjursell, Cecilia, 1970- (författare)
Jönköping University,HLK, Livslångt lärande/Encell
 (creator_code:org_t)
Jönköping : Encell - Nationellt centrum för livslångt lärande, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019
Svenska 56 s.
Serie: Encell rapport ; 2019:1
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel då det gäller utbildning riktadtill personer med olika former av funktionsnedsättningar. Det här har väcktintresset för vad det är som gör att folkhögskolan lyckas med dessa deltagare.Hedegaard och Hugo har i tidigare studier funnit att personer med högfungerandeautism är en grupp i behov av anpassning av utbildningssammanhangetför att det ska fungera och i den här rapporten fördjupar vi oss i hur deltagare,lärare och rektorer ser på verksamhet riktad till personer med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar, främst de med diagnosen högfungerande autism. Syftetmed rapporten är att beskriva hur folkhögskolan fungerar som stödjande miljöför deltagare i denna målgrupp utifrån tre perspektiv: ett deltagarperspektiv, ettlärarperspektiv och ett rektorsperspektiv. Det insamlade materialet består av: 1)21 forskningsintervjuer med deltagare som går kurser och linjer anpassade förunga vuxna med högfungerande autism. 2) Tre fokusgruppintervjuer med lärareoch övrig pedagogisk personal som arbetar med deltagare med högfungerandeautism. 3) 19 telefonintervjuer med rektorer på folkhögskolor som har kurser ochlinjer för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Slutsatserna irapporten kan sammanfattas i följande punkter:Deltagarna beskriver att ...– de trivs och känner sig trygga på folkhögskolan– de upplever sig sedda, bekräftade och förstådda– undervisningen är anpassad för dem och att de kan lyckas i sina studier,framträdande är upplevelsen av tydliga strukturer i undervisningen ochförutsägbarhet– folkhögskolan har förmågan att möta varje individ individuellt, vilketinnebär mindre stress än i tidigare skolformer– de genomgår en personlig utveckling under sin tid på folkhögskolan.Lärare och övrig pedagogisk personal beskriver att ...– kommunikativa och praktiska stödfunktioner är centrala för att stödjafokus på utbildning– en mycket strukturerad undervisning med förutsägbarhet möjliggör att dessa deltagare kan ta till sig innehållet– det egna boendet är en viktig del i den personliga utvecklingen– det ofta krävs en omställningstid för att vänja sig vid att bo själv innandet blir fart på studierna på folkhögskolan.Rektorerna beskriver att ...– struktur och stabilitet är nödvändigt för att utbildningen ska fungera fördeltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar– bemötandet av varje individ är en central del av att få utbildningen attfungera– utveckling av både lärares och deltagares förmågor är centralt– ett förhållningssätt som betonar ett kontinuerligt lärande i organisationenmöjliggör anpassning och förändringSammanfattningsvis kan sägas att deltagare, lärare och rektorer på olika sätt betonaratt det handlar om att förstå individens hela sammanhang för att kunna få tillett lärande som bidrar till att individen växer. Ett avgränsat fokus på klassrummetoch kursinnehållet är alltså för snävt för gruppen deltagare med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar och högfungerande autism. Deltagare, lärare och rektorerär också eniga om vikten av tydliga och styrande men individanpassade strukturer.Genom att det är vanligt med inackordering under studierna på folkhögskolaär det möjligt att ta ett helhetsgrepp kring individernas utveckling och där bidrarall personal på folkhögskolan på olika sätt. Att ge tydlig styrning av studierna kandock krocka med lärare och rektorers idéer om eget ansvar och självständighet ilinje med folkbildningens grundprincip att det ska vara ”fritt och frivilligt”. Vi harockså noterat en viss skillnad mellan att deltagarna ser socialpedagogerna somcentrala och viktiga för att ta tag i studierna medan lärare och rektorer har en idéom att det behövs fler specialpedagoger. Slutligen kan vi konstatera att ett individfokusoch en ansats som ser till hela människan är i linje med det som brukarbeskrivas som folkbildningens unika kultur.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Hugo, Martin, 19 ...
Hedegaard, Joel, ...
Bjursell, Cecili ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Utbildningsveten ...
Delar i serien
Av lärosätet
Jönköping University

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy