Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 / "Fördomar, vidskepelse och enfald." : En undersökning av spädbarnsdödligheten samt amningens och spädbarnsvårdens inverkan på denna i delar av Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt och Tjusts provinsialläkardistrikt under åren 1860-1880

• Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 Av Niclas Andren.Den 15 februari 1962 hade Metallindustriarbetareförbundet i Norrköping ett avdelningsmöte. Styrelseledamot Axel Carlsson presenterade ett förbundscirkulär, insamlingen "LO-hjälp över gränserna", ett cirkulär som gått ut till samtliga klubbar. Efter presentationen föreslog kommunisten Karl Andersson att en skrivelse skulle överlämnas till regeringen, där den uppmanas att sänka rustningskostnaderna med tio procent. De medel som på detta sätt insparades borde användas till "kostnadsfri leverans av maskiner och verkstadsutrustning till u-länderna med organisering och förmedling av F.N." Mötet uppskattade dock inte Anderssons förslag, utan beslöt att avslå. Andersson reserverade sig till förmån för sitt förslag.Exemplet ovan är ett av många, där man i någon mening kan tala om en konfliktsituation mellan socialdemokrater och kommunister i fackförbunden och där en överväldigande majoritet av medlemmarna ställde sig på socialdemokratins sida. Föreliggande uppsats handlar främst om maktrelationerna mellan SAP och SKPNPK och den kamp om medlemmarnas sympatier som förts inom avdelning 12 i Norrköping. De övergripande frågeställningarna kan sägas vara hur man vinner och upprätthåller dominans inom avdelningen samt varför medlemmarna sympatiserade med SAP och inte med SKP/VPK.Då det gäller de nyckelbegrepp som använts som analysinstrument, har främst den italienska marxistiska filosofen och politikern Antonio Gramscis verk tjänat som utgångspunkt, då jag funnit hans teorier beträffande hegemonin varit högst lämpliga att bruka i analyser av detta slag. Termen hegemoni (gegemoniya) förekom redan mot slutet av 1800-talet, främst inom den ryska arbetarrörelsen, men det var onekligen Gramsci som utvecklade det till ett teoretiskt begrepp under åren runt 1930 i Mussolinis fängelser. Hegemonin är idag det begrepp som många människor närmast förknippar med hans namn och som förklarar hur ett visst system kan upprätthålla sin maktställning och bibehålla sitt stöd från de dominerade grupperna. Grarnscis tänkande, tillsammans med Klas Åmarks maktresursbegrepp är lämpliga teoretiska utgångspunkter, då de förefaller komplettera varandra.Jag kommer således att undersöka maktrelationerna mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet, avdelning 12 i Norrköping. Undersökningsperioden omfattar främst sextiotalet, men även de första åren av 1970-talet. Sextiotalet beskrivs ibland som ett decennium där arbetsmarknaden de första fem åren är relativt konfliktfri, medan den senare delen av decenniet präglas av ökande motsättningar och av framväxande proteströrelser som t.ex. FNL-rörelsen och nyvänstern. Dessa rörelser kritiserade hårt det svenska samhället och inte minst socialdemokratin, som i någon mening tvingades till en politisk omorientering.Motsättningarna mellan socialdemokratin och kommunisterna gällde bl.a. synen på den politiska demokratin och på det politiska partiets roll liksom olika uppfattningar om vilken taktik som skulle användas mot arbetsgivarna och vilken strategi man skulle förlita sig på i konflikten mellan klasserna. Socialdemokratin anklagade kommunisterna för att sätta enskilda intressen framför den allmänna välfärden. Kommunisterna å andra sidan betraktade socialdemokraterna som arbetarförrädare vilka systematiskt svek arbetarklassen.

• "Fördomar, vidskepelse och enfald." : En undersökning av spädbarnsdödligheten samt amningens och spädbarnsvårdens inverkan på denna i delar av Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt och Tjusts provinsialläkardistrikt under åren 1860-1880. Av Astrid Laurin"Mot den okunnighet och tanklöshet som oftast är orsak till det onaturliga sätt på hvilket barnet såväl hos den fattige som den rike skötes under den spädaste perioden af sitt lif, har jag alltid med alfvar kämpat och tror mig äfven någon gång lyckats att få föräldrar att inse nyttan av mina föreskrifter, men mycket återstår ännu ty fördomar, vidskepelse och enfald äro ej så lätta att besegra."Så skrev provinsialläkaren J. F. T. Hacksell i 1870 års ämbetsberättelse till Sundhetskollegiet angående vården och dödligheten hos spädbarn, vilket avsåg barn under ett års ålder.Samhällets folkhälsa hänger nära samman med spädbamsdödligheten eftersom befolkningens levnadsvillkor påverkar spädbarnens näringssituation, hygieniska förhållanden och bostadssituation. Under 1800-talet reducerades spädbarnsdödligheten vilket var den största enskilda anledningen till mortalitetsnedgången i Sverige. Mortalitetsnedgången tillsammans med den höga fertiliteten påverkade befolkningstillväxten positivt. 1869 publicerade läkaren och statistikern Fredrik Theodor Berg artikeln "Om dödligheten i första lefnadsåret" i Statistisk tidskrift där han visade på stora regionala variationer i spädbamsdödlighet och uppmanade samhället att ta sig an denna "oordning". Sundhetskollegium reagerade på denna artikel och provinsialläkarna fick i uppdrag att kartlägga spädbamsvården och även amningsförhållandena. Undersökningen genomfördes i alla provinsialläkardistrikt i Sverige för att få en detaljerad bild av vilka omständigheter som inverkade på spädbamsdödligheten i distrikten och av hur spädbamsvården såg ut.Historikern Anders Brändström konstaterade i sin avhandling De kärlekslösa mödrarna. Spädbarnsdödligheten i Sverige under 1800-talet med särskild hänsyn till Nedertorneå att mortalitetsnedgången för spädbarn i Nedertorneå kunde förklaras med en övergång från konstgjord uppfödning till amning. Han byggde sin undersökning bl.a. på provinsialläkarrapporterna för ovannämnda distrikt av vilka framgick att både provinsialläkare och barnmorskor försökte övertyga mödrarna om amningens betydelse. Vidare kom Brändström fram till att mödrarna i Norra Tjusts provinsialläkardistrikt nästan inte alls ammade sina barn, medan amningen i distrikten väst och nordväst om Norra Tjusts provinsialläkardistrikt var utbredd. Således var amningen även utbredd i Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt. Frågan uppenbarar sig om spädbamsdödligheten var högre i Tjusts provinsialläkardistrikt än i Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt och om skillnaden i så fall kan bero på amningens utbredning och spädbamsvården i allmänhet.Valet av en järntörelse med Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt ter sig även intressant ur synvinkeln att det i flera undersökningar konstaterats att bruksförsamlingar visar en lägre spädbamsdödlighet än den genomsnittliga. Vidare har flera forskare kommit fram till att spädbarnsdödligheten var allra störst vid kusten för att sedan avta ju längre inåt landet man kommer, varför det verkar intressant att järntöra spädbamsdödlighetens storlek för de olika församlingar som har valts ut i denna undersökning.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)