Hälsorelaterad livskvalitet och psykisk ohälsa hos patienter med icke-kardiell bröstsmärta

• Återkommande icke-kardiell bröstsmärta har negativ inverkan på psykiskt välmående och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Detta gäller i synnerhet patienter med tidigare hjärtsjukdom vilka visar signifikant lägre HRQoL än patienter med icke-kardiell bröstsmärta utan tidigare hjärtsjukdom.Många patienter som söker akut på grund av bröstsmärta blir utskrivna utan någon förklaring, annat än att akut hjärtsjukdom uteslutits, så kallad icke-kardiell bröstsmärta.1,2 Återkommande bröstsmärta kan påverka patienternas psykiska välbefinnande och hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL) negativt.3-6 En stor andel av dessa patienter kan ha haft hjärtsjukdom sedan tidigare.7  Det råder i dag brist på studier som undersökt HRQoL bland patienter med icke-kardiell bröstsmärta samt hur tidigare erfarenhet av hjärtsjukdom påverkar sambandet mellan psykiskt välbefinnande och HRQoL hos dessa patienter.  Syftet med denna studie var därför att beskriva HRQoL bland patienter med icke-kardiell bröstsmärta, med eller utan tidigare hjärtsjukdom. Vidare var syftet att undersöka sambandet mellan HRQoL och psykisk ohälsa, vilket i denna studie omfattade hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom, rädsla för kroppsliga sensationer och somatisering. Metod  Sammanlagt 552 patienter som vårdats för bröstsmärta och skrivits ut från fyra sjukhus i sydöstra Sverige med icke-kardiell bröstsmärta som diagnos (ICD 10–diagnoskoder: R07.2, R07.3, R07.4 och Z03.4) deltog i studien. Patienterna var 64 ± 17 år gamla, huvudsakligen gifta/sambo och jämnt fördelade avseende kön. Patienter med tidigare hjärtsjukdom var äldre än de utan (71 år respektive 60 år) och bestod av fler män än kvinnor (60 procent respektive 44 procent).  HRQoL undersöktes med frågeformuläret EuroQol-5D-5L (EQ-5D),8 hjärtrelaterad ångest med Cardiac Anxiety Questionnaire (CAQ),9 depressiva symtom med Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9),10 rädsla för kroppsliga sensationer med Body Sensations Questionnaire (BSQ)11 och somatisering med Patient Health Questionnaire-15 (PHQ-15).12 Resultat Omkring hälften av patienterna rapporterade minst måttliga problem avseende smärtor/besvär och en av fyra rapporterade minst måttliga problem i HRQoL–dimensionerna rörlighet, vanliga aktiviteter och oro/nedstämdhet. Avseende personlig vård var det åtta procent som rapporterade problem. EQ-5D VAS och EQ-5D index var 0,7 ± 0,2 respektive 0,7 ± 0,3 för den totala studiepopulationen.  Patienter med icke-kardiell bröstsmärta och tidigare hjärtsjukdom rapporterade signifikant lägre HRQoL (p ≤0,05) jämfört med patienter med icke-kardiell bröstsmärta utan tidigare hjärtsjukdom.  Hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom och somatisering hade i den totala studiepopulationen svaga signifikanta negativa samband (beta = 0,187–0,284, p <0,001) med HRQoL. Hos patienter med tidigare hjärtsjukdom var sambandet mellan depressiva symtom och HRQoL måttligt (beta = -0,339, p <0,001), jämfört med svagt samband hos patienter utan tidigare hjärtsjukdom (beta = -0,193, p <0,001).  Å andra sidan var sambandet mellan hjärtrelaterad ångest och HRQoL svagt hos både patienter med tidigare hjärtsjukdom (beta = -0,156, p = 0,05) och patienter utan tidigare hjärtsjukdom (beta = -0,229, p <0,001). Slutsatser  Patienter med icke-kardiell bröstsmärta, särskilt de med tidigare hjärtsjukdom, rapporterade låga nivåer av HRQoL och en stor andel uppvisade problem med smärtor/besvär och oro/nedstämdhet.  Hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom och somatisering hade negativ inverkan på HRQoL, men skiljde sig en del mellan dem som haft eller inte haft hjärtsjukdom sedan tidigare. Detta bör beaktas vid utveckling av psykologiska interventioner som syftar till att förbättra HRQoL hos patienter med icke-kardiell bröstsmärta.Referenser 1. spalding L, Reay E, Kelly C. Cause and outcome of atypical chest pain in patients admitted to hospital. Journal of the Royal Society of Medicine. 2003;96(3):122-125. 2. Leise MD, Locke GR, 3rd, Dierkhising RA, et al. Patients dismissed from the hospital with a diagnosis of noncardiac chest pain: cardiac outcomes and health care utilization. Mayo Clinic proceedings. Mayo Clinic. 2010;85(4): 323-330. 3. Eslick GD. Health care seeking behaviors, psychological factors, and quality of life of noncardiac chest pain. Disease-a-month : DM. 2008;54(9): 604-612. 4. Mol KA, Smoczynska A, Rahel BM, et al. Non-cardiac chest pain: prognosis and secondary healthcare utilisation. Open Heart. 2018;5(2): e000859. 5. Mourad G, Stromberg A, Johansson P, et al. Depressive Symptoms, Cardiac Anxiety, and Fear of Body Sensations in Patients with Non-Cardiac Chest Pain, and Their Relation to Healthcare-Seeking Behavior: A Cross-Sectional Study. The Patient. 2016;9(1): 69-77.6. Fagring AJ, Gaston-Johansson F, Kjellgren KI, et al. Unexplained chest pain in relation to psychosocial factors and health-related quality of life in men and women. European journal of cardiovascular nursing : Journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology. 2007;6(4): 329-336. 7. Mourad G, Jaarsma T, Stromberg A, et al. The associations between psychological distress and healthcare use in patients with non-cardiac chest pain: does a history of cardiac disease matter? BMC Psychiatry. 2018;18(1): 172. 8. EuroQolGroup. EQ-5D 2017. Available from: www.euroqolgroup.org, accessed 2017-11-06. 9. Eifert GH, Thompson RN, Zvolensky MJ, et al. The cardiac anxiety questionnaire: development and preliminary validity. Behaviour Research and Therapy. 2000;38(10): 1039-1053. 10. Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB. The PHQ-9: validity of a brief depression severity measure. Journal of General Internal Medicine. 2001;16(9): 606-613.11. Chambless DL, Caputo GC, Bright P, et al. Assessment of fear of fear in agoraphobics: the body sensations questionnaire and the agoraphobic cognitions questionnaire. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 1984;52(6): 1090-1097. 12. Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB. The PHQ-15: validity of a new measure for evaluating the severity of somatic symptoms. Psychosomatic Medicine. 2002;64(2): 258-266.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

art (ämneskategori)