Flodpärlmusslans känslighet för predation från kräftor : effekt i jämförelse med andra hotfaktorer i ett skånskt vattendrag

• Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är idag en utrotningshotad art. I Sverige har den försvunnit från ca en tredjedel av de sedan tidigare kända lokalerna och dess rekrytering är utslagen på ca 75 % av dessa lokaler. Tidigare försvann musslan på grund av omfattande pärlfiske men idag är andra faktorer så som t. ex. försurning och övergödning viktigare och många studier har beaktat dessa problem. Denna studie tar upp effekten av predation från kräftor, i synnerhet från signalkräfta (Pacifastacus lenisculus), på juvenila musslor. Detta är ett område som tidigare ignorerats.Eftersom flodpärlmusslan är fridlyst användes i försöken istället den spetsiga målarmusslan (Unio tumidus) som har liknande morfologi och skaltjocklek (vid skånska förhållanden) som flodpärlmusslan. Även den stora dammsnäckan (Lymnaea stagnalis) har använts i vissa jämförande försök. För att sätta in resultaten i ett större sammanhang har även inventeringar utförts i ett vattendrag i Skåne med förekomst av flodpärlmussla (Klingstorpabäcken). Inventeringarna har syftat till att förstå flodpärlmusslans reproduktionsproblem och har bland annat inneburit musselinventering, kräftprovfiske, elfiske, bottensubstratprovtagning och provtagning gällande kemiska och fysikaliska parametrar.Resultaten visade att kräftor och i synnerhet signalkräfta äter musslor upp till en storlek av ca 2 cm. De långa hanterings- och konsumtionstiderna indikerar dock på att kräftorna har svårt att öppna musslorna. Skadade musslor verkade dock mer utsatta för predation än hela. Om kräftorna fick välja mellan att äta snäckor eller musslor valde de i samtliga fall att äta snäckor, vilket tyder på att kräftorna väljer annan föda än musslor om de har tillgång till det. Vidare visade experimenten att signalkräfta åt ett i genomsnitt större antal snäckor än flodkräfta under försökstiden vilket indikerar att signalkräftan kan utöva ett större predationstryck än vad flodkräftan kan. Detta illustreras även av att flodkräftan generellt sett krävde längre tider av svält innan den börjande äta musslor.Inventeringarna i fält visade att det i princip endast finns adulta musslor kvar i bäcken (medellängd 109 mm). Det som karakteriserade en flodpärlmussellokal i vattendraget var god krontäckning, högt pH och hög konduktivitet. Vidare visade bottensubstratmätningarna att andelen finpartikulärt material är relativt hög vilket troligen missgynnar flodpärlmusslans reproduktion. Provfiskena visade att det finns signalkräfta på två områden i vattendraget men tätheterna är relativt låga och kräftorna antas ej påverka musselpopulationerna i någon större utsträckning. Elfisket visade på en relativt god tillgång på öring. Infektioner från glochidier hittades men infektionsgraden var relativt låg. Med hjälp av DNA-analys konstaterades att glochidierna var av arten flodpärlmussla.Hotbilden för flodpärlmusslan är komplex i Klingstorpabäcken. Påverkan från signalkräfta bedöms vara liten men kombinationen med flera andra faktorer gör att flodpärlmusslan har mycket begränsade föryngringsmöjligheter i vattendraget. De största hoten mot musselpopulationerna i Klingstorpabäcken utgörs troligen av skogsbruket och grustäktsverksamheten i avrinningsområdet.

• The freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) is today an endangered species. In Sweden it has disappeared from one third of the previously known sites, and its reproduction is not working at 75 % of these sites. Previously the species disappeared because of extensive pearl fishing but today other factors like acidification and eutrophication are more important and there are a number of studies assessing these problems. The aim of this study though was to assess the effects of predation from signal crayfish (Pacifastacus lenisculus) on juvenile mussels since this problem previously has been ignored.Since the freshwater pearl mussel is protected another species, Unio tumidus, was used in the experiments. This species looks like the freshwater pearl mussel and has a similar morphology and shell thickness. Also the snail species, Lymnaea stagnalis, was used in some comparing experiments. To put the results in a larger perspective fieldwork was carried out in a steam in Skåne where freshwater pearl mussels are present. The aim of the fieldwork was to understand why the mussel has problems with its reproduction. It included assessment of mussel population, crayfish-fishing, electro-fishing, sampling of sediment and sampling of chemical and physical parameters.The experiments showed that crayfish and especially the signal crayfish eat mussels up to a size of about 2 cm. The long times used by the crayfish for eating indicate that they have difficulties to open the mussels. If the crayfish could choose between snails and mussels they preferred to eat snails in all experiments indicating that they choose other food than mussels if possible. Further more the experiments showed that the signal crayfish ate on average more snails than the native noble crayfish (Astacus astacus) did per time unit. This indicates that the signal crayfish has a larger predation impact on the system than the noble crayfish has.The fieldwork revealed that there are only adult mussels left in the river (mean length 109 mm). A site with freshwater pearl mussels generally had good shading, high pH and high conductivity. Further more the amount of fine coarse material was quite high in the bottom sediment and this probably is a disadvantage for the mussels. The abundance of crayfish in the stream was generally low indicating that crayfish has a low impact on mussel populations in the stream. The electro-fishing showed that the abundance of trout (Salmo trutta) is relatively good. Infections from glochidia were found but infection rates were comparatively low. The glochidia were concluded to be freshwater pearl mussel with help of DNA-analysis.The threats against the freshwater pearl mussel in the stream are many and complex. The biggest treats though are thought to be effects from forestry and gravel-pits in the drainage area.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)

Nyckelord

Natural Science

Naturvetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)