Kvaliteten i distansstudenters kamratresponser och självvärdering

• I studien är det fokus på kvaliteten i distansstudenters nätbaserade kamratresponser och självvärdering. Motivet är att kursuppgifter på högskolenivå, som rapporter, artiklar och projektarbeten med olika presentationer, är komplexa och kräver att studenterna är insatta i vetenskapligt skrivande, kritisk granskning, problemlösning osv. Ett annat motiv är att ge och få respons på egna/andras texter och produktioner kan bidra till att studenter blir mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i dem (Dysthe et al., 2011). Definitionen av kamratrespons används som ett mått på studenters förståelse för kursuppgifterna och att främja förmågan med att ge och få återkoppling (van der Pol et al., 2008). En praktisk fördel med att använda kamratrespons är att den blir tillgänglig under lärprocessen och i mycket större mängd än läraren kan ge ensam (Topping, 1998; 2005; Dochy et al., 1999). Självvärdering syftar till att främja studenters metakognitiva förmåga genom att de reflekterar över kvaliteten på de egna kursuppgifterna och jämför sina insatser. Tillvägagångssättet kan betraktas som redskap för och en progression på studenters lärande (De Wever et al., 2006; Kostons et al., 2010). Metodmässigt samlades data in från 22 lärarstudenters kursuppgifter där det ingick kamratrespons och självärdering under två på varandra följande högskolekurser 30 hp. I den första kursen arbetade de med egna dokumenterade fall om lärarens ledarskap och roll i skolan. I den andra kursen skulle de utifrån observationer om andraspråkslärande och tvåspråkighet beskriva ett undervisningsexempel i skolan och ge egna didaktiska förslag. Efter inlämningen av kursuppgifterna skulle de gruppvis ge kamratrespons under en viss tidsperiod och därefter självvärdera med vidare reflektioner om sina egna inlägg. Som analysmetod användes Hattie och Timperleys (2007) feedbackmodell utifrån uppgiftsnivån, processnivån, metakognitiva nivån och den personliga nivån samt Toulmins argumentmodell (1958) för tolkningen av det kvalitativa meningsinnehållet. Resultaten visar att det kvalitativa meningsinnehållet i kamratresponserna utvecklas mellan de två distanskurserna, men det saknas förmåga att självvärdera de egna inläggen.

Nyckelord

nätbaserat lärande

självvärdering

kamratrespons

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)