Ägare och kapital : Klass och genus hos kapitalägare i Sverige 1918-1939

• Avhandlingen är en fallstudie som undersöker praktiker av klass och kön hos kapitalägare i Sverige under perioden 1918-1939, utifrån exempel från två av tidens mäktigaste familjer: Broström och Wehtje. Den teoretiska utgångspunkten är ett försök att ur ett intersektionellt perspektiv förena en klassanalys utifrån Eric Olin Wrights modell med Bourdieus begrepp socialt och kulturellt kapital, kombinerat med analyser av genus framför allt inspirerade framför allt av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och analyser av rasism utifrån Robert Miles begrepp rasifiering. Det undersökta materialet utgörs i huvudsak av personliga brev och affärskorrespondens vilka analyserats i en kvalitativ textanalys.Undersökningens har fyra centrala teoretiska poänger. För det första att klass är svårt att definiera utifrån kulturella kriterier, då variationen i kulturella praktiker gör att gruppen kapitalägare framstår som svårfångad och motsägelsefull. Istället argumenteras för en uppdelning i klass som position, som i linje med Wrights modell definieras utifrån relationen till produktionsmedlen, och klass som praktik vilket undersöks utifrån Bourdieus kapitalmetafor.Undersökningens andra poäng är att lyfta fram spännvidden i de maskulinitetspraktiker som blir synliga i materialet, något som bekräfta Demetriakis Demetrious utveckling av begreppet hegemonisk maskulinitet till att förstås som ett hegemoniskt block, där de maskulinitetsuttryck som knyts till gruppen kapitalägare förstås som föränderliga och motsägelsefulla.En tredje poäng är att lyfta fram begreppet moralisk ekonomi som ett redskap för att fånga in de motsägelsefulla praktiker och normsystem som styrde kapitalägarnas ekonomiska agerande. Undersökningen betonar också den emotionella dimension som kapitalägarna gav uttryck för i relation till teknik och administration, något som understryker behovet av att analysera hur känslor och normer påverkar ekonomiska överväganden.En fjärde poäng berör det handlingsutrymme som kvinnor hade inom familjerna, där undersökningen visar att även om en genushierarki som premierade underordnade femininitetskonstruktioner upprätthölls, så fanns det ett visst utrymme för självständigt agerande och alternativ kvinnligheter från några av de här undersökta kvinnorna.

• Owners and capital. Class and gender among capital owners in Sweden 1918-1939The thesis examines practices of gender and class among capital owners in Sweden during the period 1918-1939, through the analysis of two of the most powerful families of the time: Broström and Wehtje.The theoretical frame is an attempt to develop an intersectional perspective through the combination of several theoretical perspectives: Eric Olin Wright's model of class analysis; Pierre Bourdieu´s concept of social and cultural capital, Raewyn Connell´s understanding of gender and hegemonic masculinity and Robert Miles analysis of racism through the term racialisation. The empirical material is a qualitative text analysis based on personal/private letters and business correspondence.Four relevant outcomes have been identified. The first one point to the difficulties in defining class on the basis of cultural criteria due to the variation in cultural practices among capital owners, which make the group appear as elusive and contradictory. Instead, the thesis argues for a distinction between class as position, which in line with Wright’s model is defined by the relation to the means of production, and class as a practice, which is examined on the basis of Bourdieu's metaphor of cultural and social capital. The second highlights variations in the practices of masculinity visible in the empirical material, variations that confirms Demetriakis Demetrious’ expansion of the concept of hegemonic masculinity toward the notion of a hegemonic block. The third illuminates the concept of moral economy as a means to analyse the contradictory norms that shaped and regulated the capital owner´s economic behaviour. The study also analyses the emotional regime expressed in the ways through which the capital owners studied relate to key topics as technology and management, and emphasises how norms and emotions influence economic decisions. Finally, some women within these families had, despite their subordinated position, an arena for agency and relative autonomy.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Nyckelord

Class

gender

masculinity

capital owners

capitalists

family

Ernst Wehtje

Dan Broström

Ann-Ida Broström

Class

gender

masculinity

capital owners

capitalists

family

Ernst Wehtje

Dan Broström

Ann-Ida Broström

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)