Papporna och motiven : Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv

• Syftet var att undersöka attityder, beteendemönster och erfarenheter hos föräldra­par i två län, när det gäller uttag av föräldrapenning. I de ingående länen har Västerbotten det högsta och Skåne det lägsta uttaget av föräldra­penning bland fäder. Två kommuner med högt och lågt föräldra­penning­uttag bland fäder studerades i respektive län, Umeå och Lycksele samt Lund och Tomelilla. Metodologin var inspirerad av grounded theory. Data omfattade 32 intervjuer med fäder och mödrar, 20 intervjuer med nyckel­personer inom Försäkrings­kassan, mödra­vården, kommunen och företag samt statistik över kommun­ernas befolknings- och näringslivs­struktur. Inter­vjuerna genomfördes under 2008. Resultaten visar ett tydligare mönster av mer traditionell arbets­delning av hushålls­sysslorna bland Skåne- jämfört med Väster­bottens­paren. Samma mönster gäller även vid jämförelse mellan kommun­erna med lågt respektive högt uttag. En mer positiv attityd till föräldra­försäkringen finns i kommunerna med högt föräldrapenninguttag bland fäder jämfört med de med lågt uttag. En för­klaring kan vara att förändringar tenderar att uppträda först i heterogena miljöer med en relativt ung och välutbildad befolkning där olika norm­system konkurrerar med varandra, vilket gäller Umeå och Lund. I Väster­­botten har Försäkrings­kassan, landstinget och företag haft kampanjer för män under 1990-talet vilket sannolikt har bidragit positivt till fäders uttag. Fäder i de bägge länen uttrycker positiva upplevelser av att ha varit för­äldra­­lediga. Ett dominerande intryck är att arbetsgivarna har en tillåtande attityd till fäders önskan om att vara föräldralediga.

• The aim was to investigate Swedish parents’ attitudes and experiences in two counties, concerning the use of paid parental leave. The counties Västerbotten has the highest and Skåne the lowest paid parental leave use among fathers. Two municipalities with high and low parental leave use among fathers were studied in respective county, Umeå and Lycksele (Västerbotten) as well as Lund and Tomelilla (Skåne). The methodology was inspired by grounded theory. Data was collected during 2008 and comprised of 32 interviews with fathers and mothers, 20 interviews with key persons like midwives and HR-managers at male dominated enterprises. It also included basic statistics on the municipalities. The results indicate that a traditional division of household labor is a stronger pattern in Skåne couples compared with Västerbotten couples. The same pattern occurs in municipalities with a low parental leave use among fathers compared with those with a high use. A more positive attitude to the parental insurance is found in the municipalities with a high parental leave use among fathers compared to those with a low use. One explanation could be that changes tend to first occur in heterogeneous environments with a relatively young and well educated population, which is the case for Umeå and Lund. In Västerbotten, the Swedish Social Insurance Agency and enterprises had campaigns during the 1990s to increase men’s parental leave use which may have contributed positively. Fathers in both counties express positive experiences from having been on parental leave. A dominant impression is that employers overall have shown a positive attitude to fathers’ leave taking.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

fathers

gender equality

parental leave

regional differences

Sweden

fäder

föräldraledighet

jämställdhet

regionala skillnader

Sverige

Family research

Familjeforskning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)