SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-1147"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-1147" > Åtgärdsplan 2011-20...

Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län

Haag, Tobias (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Tärnåsen, Ingela (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Hedberg, Gunnel (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen i Jönköpings län
visa fler...
Rydberg, Daniel (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Lind, Sabine (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Hallgren Larsson, Eva (författare)
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen i Jönköpings län
visa färre...
 (creator_code:org_t)
2011
Svenska 53 s.
Serie: Meddelande, 1101-9425 ; 2011:05
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en regional åtgärdsplanför kalkningsverksamheten 2011-2015. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning, biologisk återställning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter.Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbatär länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat.Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam.Motiven varför man kalkar är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. De vanligaste motiven i Jönköpings län är direkt eller indirekt försurningskänsliga och hotade arter som lake och flodkräfta samt upplåtet fritidsfiske. Målsättningen med länets  kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen. Kalkning och biologisk återställning är en del av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen om Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning liksom målet om god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten.I Jönköpings län är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider.Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. Doserarkalkning är mycket blygsam och idag är det bara en doserare kvar i drift i länet. 2011 planeras totalt 11 560 ton kalk att spridas vilket är cirka 32 % mindre än under perioden 1997-99. Den största minskningen av kalkningen har skett i länets östra delar medan i de mest försurade västra delarna har minskningen varit lägre. Kalkbehovet bedöms fortsätta att minska, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Den största minskningen bedöms kunna ske i Lagans avrinningsområde.Med dagens tillgängliga metoder för kalkning av sjöar och vattendrag bedöms det inte finnas något behov av nykalkning i länet varför åtgärdsplanen endast omfattar omkalkningar.Det finns ett behov av skogsmarkskalkning där dagens kalkningsmetoder inte ger tillräckligt resultat och i de delar av länet där vattnen inte kommer att återhämta sig. Skulle nya kalk- ningsmetoder som bäckekalkning och kalkning med grövre kalk i sjöar visa sig fungera kan nykalkningar bli aktuella.Biologisk återställning ingår i kalkningsverksamheten och omfattar fysiska åtgärder som exempelvis rivning av dammar, anläggandet av fiskvägar eller återintroduktion av utslagna arter.I planen redovisas genomförda och de högst prioriterade åtgärderna.Ungefär 40 % av länets yta är indelat i 75 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 215 sjöar och 146 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi. Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfauna eller flodpärlmusselinventering.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Regionalt finansierad miljöövervakning
Regional
Ett rikt odlingslandskap
A Varied Agricultural Landscape
Jordbruksmark
Agriculture

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy