Värdefulla vattendragsmiljöer i Köpingsåns vattensystem

• SAMMANFATTNINGMiljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” ställer genom sina delmål krav på attberörda myndigheter identifierar och skyddar/restaurerar värdefulla naturmiljöer i och ianslutning till sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004a). IVästmanlands län finns redan en viss kunskap om värdefulla miljöer i och vid vatten, menunderlaget är bristfälligt eftersom det saknas inventeringar där syftet har varit att kartlägganaturvärden i vattenmiljöer. Med anledning av detta påbörjade vi under år 2002 ett arbete föratt kartlägga värdefulla vattenmiljöer. Vår strategi för arbetet har varit att hitta ett så enkelt,resurssnålt och systematiskt arbetssätt som möjligt. En viktig del i arbetet har varit att samlain ny kunskap i fält och inte bara utvärdera befintlig information om vattenmiljöerna.Resultaten av kartläggningen ska användas som underlag vid skydd och restaurering avvattenmiljöer.De värdefulla vattenmiljöerna har grupperats i ”Nyckelbiotoper” och ”Regionalt värdefullavattenmiljöer”. Totalt har åtta nyckelbiotoper och sex regionalt värdefulla vattenmiljöerprioriterats för kartläggning. Ännu så länge har arbetet framför allt inriktats på att kartläggavärdefulla vattendragssträckor, men metoder för kartläggning av andra värdefullavattenmiljöer har i viss utsträckning utvecklats (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b).Vi valde Köpingsåns vattensystem som testområde för arbetssättet eftersom det ärrepresentativt för ett Västmanländskt vattensystem med skogsbygder i källområdena ochjordbruksbygd längre ned i systemet. Köpingsån är även beläget centralt i Västmanlands länoch har en begränsad storlek, vilket underlättade arbetet. I Köpingsån finns dessutom redandokumenterade naturvärden och vi ville jämföra våra resultat med de redan kända.För att välja ut vattendrag med goda förutsättningar för höga biologiska värden bedömde vinaturligheten i vattendragens avrinningsområden med bedömningsverktyget System Aqua(Naturvårdsverket, 2001). För att välja ut tillräckligt stora vattendrag skulleavrinningsområdena vara större än 10 km2. Bedömning av 1. Fragmentering, 2. Vattenkemiskpåverkan och 3. Andel påverkad marktyp vägdes samman till en slutlig bedömning avavrinningsområdets naturlighet. För att kunna göra en bättre bedömning av fragmenteringenkrävs uppgifter om vandringshinder för fisk inom de olika avrinningsområdena. Därför gjordevi en vandringshindersinventering och besökte drygt 100 potentiella vandringshinder i fält iKöpingsån. Sex av dessa utgjorde definitiva hinder för öring. Vandringshindersinventeringentillsammans med uppgifter om dammar låg sedan till grund för beräkningen avfragmenteringen i avrinningsområdena.Vattendrag i avrinningsområden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet enligtSystem Aqua biotopkarterades (Handbok för miljöövervakning) för att få en bild avvattendragets och omgivningens karaktär. Utifrån biotopkarteringens resultat kunde sedansträckor väljas ut som uppfyllde kraven för nyckelbiotoper eller regionalt värdefullavattenmiljöer. Potentiellt värdefulla miljöer med något lägre krav identifierades också.I Köpingsåns vattensystem avgränsades 18 avrinningsområden större än 10 km2 som varderarepresenterade ett vattendrag. Av dessa hade fyra avrinningsområden en hög eller mycket höggrad av naturlighet enligt System Aqua. Vattendragen belägna i dessa, Långängsbäcken,Sämskarbobäcken, Venabäcken och Vågsjöbäcken, biotopkarterades. Totalt biotopkarteradestolv kilometer vattendrag.Resultaten av biotopkarteringarna visar att 26 % av de biotopkarterade vattendragen utgjordevärdefulla vattendragssträckor och 17 % potentiellt värdefulla vattendragssträckor. Dessutompåträffades ett potentiellt värdefullt sjöutlopp i Vågsjön. Av de biotopkarterade vattendragenhade Långängsbäcken/Venabäcken högst andel värdefulla vattendragssträckor (56 %).Långängsbäcken/Venabäcken hade också de längsta sammanhängande sträckorna medvärdefulla miljöer. För att få en rättvisande utvärdering borde man jämföra vattendrag inomsamma strömordning. I Köpingsån är dock antalet biotopkarterade vattendrag så litet att dettainte är möjligt.Sammanfattningsvis fungerade arbetssättet för kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer iKöpingsåns bra. Inventeringen av vandringshinder och biotopkarteringarna gav ny, värdefullkunskap om vattendragen. Resultaten stämde också väl överens med kända uppgifter. Bristenpå data vid System Aqua-bedömning var ett bekymmer i Köpingsån. Eftersom vattenkemiskauppgifter ofta saknades gjordes förenklade eller otillåtna bedömningar. Avsaknaden avaktuella data gör att bedömningen blir något osäker både när det gäller vattenkemisk påverkanoch markanvändningen. Sammantaget bedömer vi det dock som att slutbedömningen blirrättvisande.Eftersom inga tydliga riktlinjer finns idag för hur man definierar nyckelbiotoper och andravärdefulla vattenmiljöer i vatten ges utrymme för egna tolkningar och anpassningar. Arbetetmed kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i vårt län kan ses som ett första steg att värderavattendragen och ge en fingervisning om var de mest värdefulla miljöerna finns. Utpekandetav de värdefulla vattendragssträckorna ska ge en bild av i vilka vattendrag förutsättningarnaär störst för biologisk mångfald. Kraven kommer sannolikt att behöva justeras vid ökadekunskaper om de rödlistade arternas krav och vid test av arbetssättet i andra vattensystem.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Regionalt finansierad miljöövervakning

Regional

Freshwater

Sötvatten

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)