Häckande fåglar i Värmlands län : Trender för arter samt miljöindikatorer baserade på standardrutter och nattrutter

• Systemet med systematiskt utlagda standardrutter utgör ryggraden i den generella nationella och regionala miljöövervakningen av fåglar. I Värmlands län återfinns 34 av landets 716 standardrutter (knappt 5 %). I denna rapport redovisas utvecklingen för länets generella fågelfauna under perioden 1998–2019, även om vi också redovisar trender för perioderna 2002–2019 och 2010–2019. Den förstnämnda perioden är den längsta möjliga som vi kan beräkna trender för. Trenderna från 2002 och framåt täcker den period när vi har bättre årlig regional täckning generellt i landet. Den avslutande perioden täcker de senaste tio åren och används för att visa hur det går just nu, eller snarare hur det har gått i det allra senaste.Under 2010-talet har täckningen av länets standardrutter varit mycket god och motsvarande 62–100 % (medel 81 %) av de regionala rutterna har inventerats årligen. Detta är en lämplig fortsatt ambitionsnivå för att kunna ha en god övervakning av länets allmänna fåglar. Den goda täckningen av länet är helt beroende av att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket finansierar fältinsatserna. Ungefär hälften av den årliga inventeringsinsatsen i länet bekostas av Länsstyrelsen och den andra hälften direkt av centrala anslag från Naturvårdsverket.Med startår 1998 är det 79 arter som setts näst intill årligen (minst 20 av 22 år) på länets standardrutter. Av dessa ökade 19 arter (24 %) och minskade 15 arter (19 %) säkert i antal. 25 arter (32 %) uppvisade stabila bestånd och för 20 arter (25 %) var utvecklingen osäker. Sett enbart till trendernas riktning, oavsett statistisk säkerhet, var det en övervikt (61 %) för arter med positiv trendriktning.Från 2002 är det 87 arter som bokförts på Värmlands standardrutter under nästan alla år (minst 16 av 18 år). Från detta startår var det övergripande mönstret mera negativt; bara sex arter (7 %) ökade medan 15 (17 %) minskade säkert i antal. 25 arter (29 %) hade stabila bestånd och för 41 arter (47 %) var utvecklingen osäker. Om vi enbart ser till trendriktningarna, oavsett statistisk säkerhet, var det under denna period en övervikt (62 %) för negativa trendriktningar, vilket förstärker bilden av ett mer negativt mönster från 2002–2019 än 1998–2019.De senaste tio åren (2010–2019) har 105 arter setts nära nog årligen (minst åtta av tio år) på standardrutterna i Värmlands län. Under denna korta period har pendeln svängt tillbaka åt det positiva hållet igen. I korttidsperspektivet är det 19 arter (18 %) som uppvisar säkra ökningar och blott två arter (2 %) med säkra minskningar. Sex arter (6 %) har haft stabila bestånd de senaste tio åren och för 78 arter (74 %) är beståndsutvecklingen osäker under denna period. Här måste en komma ihåg att den korta tidsperioden gör det svårare att få fram statistiskt säkra resultat. Därmed är det ofrånkomligt att andelen osäkra resultat är hög. Återigen var det nu en övervikt (64 %) av positiva trendriktningar om vi bortser från statistisk säkerhet och enbart tittar på själva riktningarna. Sedan 2011 har 17 olika nattrutter inventerats i Värmlands län, men det är enbart de fyra senaste åren, 2016–2019, som ett högre antal nattrutter har inventerats årligen. Detta tack vare Länsstyrelsens engagemang med att hitta lokala inventerare till länets nattrutter. Under dessa år har 12–16 rutter (medel 14) inventerats per år. Det är därför för denna väldigt korta period som vi redovisar lite mer detaljerade nattruttsresultat. Baserat på nattruttsdata presenterar vi utvecklingen för 33 utvalda fågel- och elva däggdjursarter som noterats på rutterna under minst två av de senaste fyra åren. Här ingår exempelvis sju olika ugglearter. Inga djupare slutsatser ska såklart dras från en så kort period som enbart fyra år, men vi kan konstatera att fyra ugglearter har bokförts årligen i länet. Dessa är katt-, slag-, horn- och pärluggla. För kattuggla är Värmlands län ett av de som hittills uppvisat de högsta noterade antalen per rutt. Vi kan också konstatera 2017 av allt att döma var ett gott gnagarår med goda registrerade uggleantal. En annan intressant nattaktiv fågelart är nattskärran, och precis som i landet i stort förefaller det gå bra för den arten i Värmland just nu. Flertalet bokförda däggdjursarter uppvisar positiva mönster på länets nattrutter under de senaste fyra åren.Indikatorer, gemensamma trender för grupper av fåglar, visar generellt sett på få statistiskt säkra förändringar i Värmlands län under perioden 2002–2019. I skogen finns tecken på en positiv utveckling, mest så under de allra senaste tio åren, men utan statistisk säkerhet. Mest positiv är till synes utvecklingen för fågelarter knutna till äldre skog. Även om statistiskt säkra resultat saknas så antyder mönstren i Värmlands län en betydligt mer positiv regional utveckling än den som finns för landet som helhet.Indikatorerna för odlingslandskapet visar på säkra minskningar över hela perioden 2002–2019, precis som i landet i stort. De senaste tio åren finns inga säkra förändringar, men dock små tecken på en regional uppgång. Dessa tecken är klart starkare i Värmlands län än i Sverige totalt sett.När det gäller våtmarker uppvisar de regionala indikatorerna tydligt positiva mönster som dock inte är statistiskt säkerställda. Tydligast positiva är trenderna under de senaste tio åren. Utvecklingen i Värmlands län är till synes mer positiv än den i hela Sverige. För sjöar och vattendrag har läget varit stabilt sett över hela perioden 2002–2019. Ett svagt positivt mönster finns för de senaste tio åren. I hela Sverige finns en säker ökning i korttidsperspektivet.De två indikatorerna som kopplar till biologisk mångfald i stort ger delvis lite olika utfall för Värmlands län, även om skillnaderna egentligen inte är så stora. En ena visar på en säker minskning över hela perioden 2002–2019, vilken den andra inte gör. Bakom detta finns för båda ett negativt mönster för hela perioden och ett lite positivt sådant för de senaste tio åren. På en generell nivå stämmer detta med hur det ser upp på nationell nivå. Där finns en statistiskt säker minskning för hela perioden men en lika säker ökning de senaste tio åren.Indikatorn som kopplar till effekterna av klimatförändring visar att det värmländska fågelsamhället har blivit ”varmare” under de senaste 18 åren. Detta innebär arter med varmare utbredningsområden relativt sett har haft en mer positiv utveckling än arter med kallare utbredningsområden. Med andra ord kan vi redan nu se att den värmländska fågelfaunan förändrats i takt med ett allt varmare klimat.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Annan biologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Other Biological Topics (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

fågeltaxering

nattrutter

standardrutter

fåglar

regional miljöövervakning Värmland

trender för fågelarter

Miljöövervakning

Miljöövervakning

Landscape

Landskap

Svensk fågeltaxering

Svensk fågeltaxering

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

rap (ämneskategori)