Avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur

• • Chronic wasting disease (CWD) kallas på svenska avmagringssjukaoch drabbar hjortdjur. En smittsam variant av sjukdomen (även kalladklassisk CWD) påträffades 2016 hos norska vildrenar.• Senare har även atypiska varianter av CWD påträffats hos älg och kronvilti Norge och Finland. Under 2019 har CWD konstaterats hos tre älgkori Norrbotten. De svenska fallen liknar de norska fallen av CWD hosälg. Det är för närvarande oklart om atypisk CWD uppkommer spontant,och om den är smittsam.• CWD är en obotlig och utan undantag dödlig neurologisk prionsjukdomsom drabbar hjortdjur.• Sjukdomen är känd i Nordamerika sedan 1960-talet. Där har den hittillspåträffats hos åsnehjort, vitsvanshjort, wapiti, älg och ren. I Europa antas,förutom ren, älg och kronhjort, även rådjur vara mottagliga för smitta.Experiment tyder på att dovhjort är mindre mottaglig.• Inkubationstiden (tiden mellan smitta och uppvisande av symptom) äri genomsnitt 1,5-2,5 år, men kan vara längre.• Symptomen utgörs av kraftig avmagring, beteendeförändringar, stapplandegång, osynkroniserade rörelser, skakningar, tandgnissling, torr päls, hängandehuvud, ökad salivavsöndring och urinering, samt extrem törst.Symptomen utvecklas gradvis och inträffar först i senare stadier av sjukdomsförloppet,och de flesta smittade djur visar inga synliga sjukdomsteckenförrän efter lång tid.• CWD smittar genom direktkontakt mellan djur, men även indirekt viaväxter, jord och vatten. Smittämnet kan bevaras i miljön i flera år.• Smittan kan spridas till nya områden via långvandrande hjortdjur, menäven via asätare, flytt av renar eller hägnat hjortvilt samt transport avslaktkroppar eller slaktrester. Det är också möjligt att smitta kan spridas viakontaminerat foder, via människor med kontaminerade kläder och utrustningsamt via lockmedel för jakt som innehåller substanser från hjortdjur.• Andelen smittade djur i en population ökar långsamt, men antas gåsnabbare när miljön blir alltmer kontaminerad med smitta.• I USA finns exempel på hur CWD lett till en nedgång i hjortdjurspopulationeroch modellsimuleringar tyder på att populationer slutligen riskeraratt dö ut.• Det är i nuläget svårt att förutspå hur svenska populationer av hjortdjurskulle påverkas av sjukdomen. De långsiktiga konsekvenserna för såvälförvaltningen av hjortdjur som för rennäringen, skulle sannolikt bliallvarliga.• I nuläget finns inga bevis för att CWD kan överföras till människa. Riskenför att CWD är en zoonos (sjukdom som smittar mellan djur och människa)anses vara liten, men går inte att helt avfärda med dagens kunskap.Rekommendationen är dock att inte äta kött från djur med påvisad CWD.

• • Chronic wasting disease (CWD), gohččoduvvo sámegillii guoirandávdaja lea buoritmeahttun ja spiehkastaga haga jámolaš neurologalašpriondávdamii njoammu ruoigoelliide.• Njoammu, variánta dávddas (maid gohččoduvvon klassihkalaš CWD)fuomášuvvui 2016:s norgga gottiin.• Maŋŋil lea maid atiipalaš variántat CWD:s fuomášuvvon sarvvain jaruvdnoruoigus Norggas ja Suomas. Giđđat 2019 gávdne maid CWDguokte sarvvaáldduin Norrbottenis. Ruoŧa dávddat leat sullasaččatnorgga sarvadávddaiguin. Lea juste dál eahpečielggas jus atiipalašCWD ihtá spontánalaččat, ja jus njoammu.• CWD lea dovddus Davveamerihkas 1960-logu rájis ja lea dan maŋŋilgávdnon asenruoiggus, vilgesnjukčaruoiggus, wapitis, sarvvas ja bohccos.Earret boazu, sarva ja ruvdnogottit, jáhkket ruoigguid sáhttetEurohpásnjoammut, muhto geahččaleamit čájehit ahte dovruoigu ii njammuseamme álkit.• Inkubašuvdnaáigi (áigi njoammuma ja symptomaid gaskkas) lea gaskamearalaččat1,5-2,5 jagi, muhto lea ealiba genotiipas gitta ja sáhttá leatguhkit.• Symptomat leat sakka guoiran, láhttenrievdadusat, suoibu vázzin,lihkastagatmat eai leat synkroniserejuvvon, doarggisteamit, bátnegihcun,goike náhkki, oaivi mii heaŋga, lassánan čolgavuohčudeapmi jagozzan,ja maid issoras goiku. Symptomat bohte dađi mielde ja ihtetálggusmaŋibut dásis dávdamanus, ja eanemus njammun ealibat eaivuosetoinnolaš mearkkaid ovdal go guhkes áigi lea vássan.• CWD njoammu njuolga ealibiid gaskkas, muhto maid eahpenjuolgašattuid, eatnama ja čázi bokte. Njoammuávnnas sáhttá bissut birrasismáŋga jagi.• Njoammus sáhttá leavvat ođđa guovlluide guhkesvázzi ruoigoelliin, muhtonjoammu sáhttá maid leavvat ráhtoborriid, johtti bohccuid dahje gárdunruoigogottiid, fievrrideamis njuvvon goruhiid dahje njuovvanbázahusaidbokte. Lea maid vejolaš ahte njoammu leavvá reaidduid bokte maidgeavaha bivddus mat sisdollet substánsaid ruoigoelibiin, kontaminerejuvvonfuođđu dahje olbmuid bokte geain leat kontaminerejuvvonbiktasatdahje diŋggat.• Populašuvnnas oassi njammun ealiibiin lassánan hihtásit, muhto jáhkketahte manná jođáneappot go biras lea eanet njammun.• USA:s gávdnojit ovdamearkkat got CWD lea njeaidánruoigoealitpopulašuvnnaid ja modeallasimuleremat čájehitahte populašuvnnain viimmat lea várra jávkat.• Dál lea váttis einnostit got ruoŧa populašuvnnat ruoigoealibiin livččetváikkuhuvvot dávddas. Guhkesáigasaš váikkuhusat sihke ruoigoealibiidja boazoealáhusa hálddahussii, šaddá jáhkehahtti duođalaččat.NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6896Avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur10• Dál eai gávdnot duođaštusat ahte CWD sáhttá njoammut olbmuide.Várra ahte CWD lea zoonos (dávda mii njammu ealiba ja olbmogaskkas)orru leahkimin unni, muhto otná máhtuin ii mana ollásithilgut. Ávžžuhus lea goitge ahte ii galgga borrat bierggu ealibiin maslea duođaštuvvon CWD.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

hjortdjur

ren

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)