SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-9507"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-9507" > Avfall i Sverige 2008

Avfall i Sverige 2008

ISBN 9789162063627
Stockholm : Naturvårdsverket, 2010
Svenska 106 s.
Serie: Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 ; 6362
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Avfall uppkommer i alla samhällssektorer – i privata hushåll, i industrin, i byggsektorn och det övriga näringslivet. Det uppkommer i den offentliga förvaltningen och i tjänstesektorn. Denna rapport redovisar hur mycket avfall som uppkommer fördelat på 20 sektorer.Under 2008 uppkom i Sverige ungefär 97,9 miljoner ton avfall. Av dessa uppkom ca 5,2 miljoner ton i hushållen och ca 93 miljoner ton i olika verksamheter. Den med marginal största posten är avfall från utvinningsindustrin, 59 miljoner ton, varav 83 procent är gruvavfall som deponerades i närheten av gruvorna. Några avfallsslag innehåller mycket vatten, som olika typer av slam och lakvatten. Av den totala ”våta” vikten är 11,7 miljoner ton vatten i slam och muddermassor. Av de totala avfallsmängderna deponerades 76 procent, 12 procent material återvanns, 10 procent användes som bränsle och 2 procent släpps ut. Eftersom gruvavfallet utgör en så stor del av de totala avfallsmängderna är det relevant att titta på hur avfallshanteringen fördelar sig när gruvavfallet är borträknat. Då materialåtervanns 42 procent, 37 procent användes som bränsle, 15 procent deponerades och 6 procent släpptes ut. Ungefär en tredjedel (9,4 miljoner ton) av det avfall som inte behandlas på den plats där det uppkommit tas till speciella anläggningar där det förbehandlas och sorteras, för att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas eller deponeras. En stor mängd avfall, 64,1 miljoner ton, tas om hand för slutlig behandling vid den industrianläggning där det uppkommit. I vissa fall räknas ett avfall två gånger i statistiken. Det sker när ett avfall först uppstår i en verksamhet, så kallat primärt avfall, och sedan går till någon form av behandling. De rester som då återstår kallas sekundärt avfall och räknas också in i den totala mängden uppkommet avfall. Av den totala avfallsmängden utgör det primära avfallet 95 procent och det sekundära avfallet 5 procent.Det är svårt att uttala sig om trender inom avfallsstatistiken, men tendensen är att utnyttjandet av avfall som bränsle och materialåtervinningen ökar. Mängden avfall som deponeras har minskat. Det gäller både de totala mängderna och om man räknar bort gruvavfallet. Icke-farligt avfallAv de 97,9 miljoner ton avfall som uppkom i Sverige 2008 räknades 95,6 miljoner ton som icke-farligt.Den sektor som alstrar mest icke-farligt primärt avfall är industrin. Där uppkommer 70 miljoner ton icke-farligt avfall varav 59 miljoner ton i utvinningsindustrin. Av den totala mängden är 83 procent gruvavfall (99,93 procent av utvinningsindustrins avfall), dels så kallat gråberg – berg som blir över vid utvinningen av metallmalmer – och dels anrikningssand, också från utvinningen av metallmalmer. Industrierna deponerar detta avfall i närheten av gruvorna.Andra industrisektorer som ger upphov till stora mängder icke-farligt avfall är pappers- och pappersmassatillverkning samt metallindustrin, som 2008 tillsammans gav upphov till knappt 10 miljoner ton. Den största mängden utgörs av träavfall, i första hand bark, som huvudsakligen användes som bränsle. Energiproduktion, bygg- och anläggning, vattenproduktion och avloppsrening gav upphov till knappt 7 miljoner ton icke-farligt avfall. Hushållen stod 2008 för knappt 5 miljoner ton icke-farligt avfall medan tjänstesektorn gav upphov till 1,2 miljoner ton. Jordbruk, skogsbruk och fiske gav 2008 upphov till förhållandevis små mängder avfall. Skälet till det är att gödsel som används som gödselmedel samt de avverkningsrester från skogsbruket som används som bränsle inte räknas som avfall.Farligt avfallDen totala mängden farligt avfall i Sverige 2008 var 2,3 miljoner ton (2,1 miljoner ton ”torrvikt”). Av detta gav industrisektorn, tjänstesektorn och infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, avlopps- och byggsektorerna) alla upphov till drygt en halv miljon ton farligt avfall.Metall- och kemikalieindustrierna är de industrigrenar som ger upphov till mest farligt avfall. Byggsektorn stod för 274 000 ton, huvudsakligen i form av förorenad jord och farligt mineralavfall. Energisektorns 235 000 ton var huvudsakligen flygaska och avfall från rökgasreningen vid avfallsförbränning.Hushållen genererade 349 000 ton farligt avfall 2008, huvudsakligen i form av uttjänta fordon och stora mängder elskrot. Hushållen står därmed för 15 procent det farliga avfallet. Olika typer av avfallshantering gav upphov till ca 150 000 ton farligt avfall.Vart tar avfallet vägen?Industrin tar hand om och slutbehandlar drygt 90 procent av sitt avfall vid den anläggning där avfallet uppkommit. Detta sker i första hand vid stora industrier som gruvor, pappers- och massabruk, samt järn- ståloch andra metallverk.En del industrier förbränner eget avfall. Detta förekommer främst inom pappers- och massaindustrin, där man förbränner barkavfall och slam. Kemikalieindustrin förbränner vissa mängder lösningsmedelsavfall.Egen deponering förekommer främst inom gruvindustrin, pappersoch massaindustrin samt metall- och metallvarutillverkningsindustrin.Ungefär 9,4 miljoner ton avfall går genom förbehandlings- eller sorteringsanläggningar. Hit hör metallavfall och metallskrot, pappers- och kartongavfall, aska, slagg och andra rester från förbränning, plastavfall, mineralavfall, farligt olje- och träavfall samt blandat avfall. Av det sorterade avfallet går det mesta till materialåtervinning medan en del även går till förbränning och deponering.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy