SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:oru-40946"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:oru-40946" > Effekterna av hållb...

Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag

Borglund, Tommy, 1968- (författare)
Uppsala universitet,Örebro universitet,Handelshögskolan vid Örebro Universitet,Företagsekonomiska institutionen
Frostenson, Magnus, 1970- (författare)
Uppsala universitet,Företagsekonomiska institutionen
Windell, Karolina (författare)
Uppsala universitet,Företagsekonomiska institutionen
 (creator_code:org_t)
Stockholm : Regeringskansliet, Näringsdepartementet, 2010
Svenska 35 s.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Företagsekonomi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Business Administration (hsv//eng)

Nyckelord

Business studies
Företagsekonomi
Business Studies
Företagsekonomi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy