Strategier mot kränkningar i skolan? En kvalitativ undersökning av ärenden vid Skolinspektionen

• Swedish schools are required to counteract degrading treatment. If the school staff fails to counteract properly, damage might be claimed. The aim of this study was to examine the Education Act and to perform a qualitative content analysis of descriptions of countermeasures in 16 cases of peer abuse reported to the School Inspectorate. A framework of legal sociology was used. The results show that the requirements of countermeasures in the Education Act are vague. The results also show that the school staff and the reporting parents had divergent perceptions of what had happened. They could therefore not agree on what countermeasures should have been taken. The reporting parents described every measure that was unsuccessful as inadequate. The school staff, on the other hand, described measures that seemed to have been the best possible options as good enough, even though the abuse had not actually been stopped. It is argued that school staff needs competence and resources to counteract peer abuse more than they need an increase in rules and administrative procedures.

• Den svenska Skollagen innehåller inga bestämmelser om mobbning utan ålägger skolverksamheter att motverka kränkningar oavsett frekvens och omfattning. Arbetet mot kränkningar ska genom att kränkningen anmäls till skolans huvudman, varefter händelsen utreds och åtgärder vidtas. Lagstiftningen kan förefalla ställa höga krav på skolverksamheter och i den politiska debatten talas ofta om att det i skolan ska råda nolltolerans mot kränkningar. Det har emellertid anförts att lagstiftningen vare sig rättsligt sett uttrycker, eller har faktiska förutsättningar att åstadkomma, en sådan nolltolerans. I denna studie undersöks berörda aktörers beskrivningar av kränkningsmotverkande åtgärder i ett kvalitativt urval av 16 ärenden om kränkningar mellan barn hos Barn- och Elevombud (BEO) vid Skolinspektionen. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på rättssociologiska utgångspunkter. Resultatet visar att skolpersonalen och de anmälande föräldrarna hade olika uppfattningar om vad som hade hänt och att de därför hade svårt att enas om vilka åtgärder som borde ha vidtagits. Anmälarna menade att åtgärder som hade vidtagits men som inte hade inneburit att kränkningarna upphörde per definition var otillräckliga. Skolpersonalen beskrev däremot åtgärder som vid den aktuella tidpunkten hade framstått som det bästa alternativet som tillräckliga oavsett faktisk effektivitet. I skolverksamheternas svaromål beskrevs därför framför allt att personalen hade gjort så gott som de hade kunnat, varvid skadeståndsskyldighet inte förelåg. Anmälarna förefaller däremot främst ha varit ute efter att få upprättelse genom att det fastslogs att skolverksamheten hade gjort fel. BEO:s beslut var ofta en kompromiss mellan dessa synsätt genom att skadeståndskyldighet inte ansågs föreligga samtidigt som skolpersonalen i 14 av de 16 fallen hade gjort olika typer av smärre fel. Undersökningens visar på att det behövs bedömningsstrategier för klarläggande av sådant som upprepning och maktobalans i samband med till synes ömsesidigt aggressiva beteenden i svenska skolor.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

Peer abuse

Bullying

Degrading treatment

the Swedish Schools Inspectorate

The Swedish Child and School Student Representative

Kränkningar

mobbning

skollagen

barn- och elevombudet

skolinspektionen

Social Work

socialt arbete

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)