Bedömning, ett hot mot kreativa skrivprocesser och elevers skrivutveckling?

• Studien undersöker gymnasielärares samtal om hur skrivandet i svenskämnet har förändrats över tid. I samtalen deltog tre svensklärargrupper från olika gymnasieskolor med högskoleförberedande program. Samtalen genomfördes som så kallade collective remembering interviews, en metod att genom social interaktion stimulera deltagarnas minne (Middleton & Brown, 2005), och de frågor som strukturerade samtalen var vilka förändringar som har skett genom åren och vad dessa förändringar inneburit. Studien utgår från teorier om formativ bedömning i relation till skrivdidaktik med fokus på hur stöttning kan utformas både som mål och metod i skrivprocesser för att ge elever möjlighet att utveckla ett akademiskt skrivande samtidigt som de breddar och fördjupar sina ämneskunskaper (Hoel, 2010; van de Pol et al., 2010). Materialet analyserade med topikanalys (Linell, 2001), inriktad på att belysa vilka beskrivningar och uppfattningar som lärarna inom varje grupp gav uttryck för att dela. Frågorna som ställdes var: Vad har lärarna velat åstadkomma och varför? Vad har dessa förändringar lett till och vilka problem har de synliggjort? Resultatet visar att lärargruppernas beskrivningar av vad de har velat åstadkomma och varför till stor del överensstämmer. Samtliga lärargrupper beskriver hur kraven på ett mer akademiskt skrivande i ämnet har ökat. För att möta dessa ökade krav har lärarna genom åren på olika sätt arbetat med att synliggöra bedömningsgrunder för skrivuppgifter, utforma olika typer av stöttning för skrivandet och bygga progression i skrivandet inom och mellan de olika kurserna. Men när lärarna beskriver vad dessa förändringar har lett till och vilka problem de i sin tur har synliggjort, framträder två olika berättelser som i mångt och mycket är varandras motsatser. En berättelse handlar om att bedömningsarbetet riskerar att stå i vägen för elevers möjligheter att delta i kreativa skrivprocesser där de får utforska ämnet, testa olika uttryckssätt och skapa något nytt (Beghetto & Kaufman, 2007), medan en annan berättelse handlar om ett bedömningsarbete som istället kan bidra till att skapa en sådan kreativ skrivkultur. Hur lärarna uttrycker att de förhåller sig till och använder ämnesplanens kunskapskrav vid planering och genomförande av undervisning och vid bedömning, tycks vara avgörande för deras olika uppfattningar om vilken inverkan bedömningsarbetet får. Ett bedömningsarbete som i alltför hög grad utgår ifrån och knyts till kunskapskravens formuleringar, beskrivs få negativa konsekvenser även för de texter som eleverna skriver, där de i större omfattning än tidigare har svårt med att föra självständiga resonemang, dra slutsatser och använda ämnesspecifika för att utveckla sina resonemang. 

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

Skrivbedömning

kreativa skrivprocesser

skrivutveckling

svenska i gymnasieskolan

Didactic Science for Teachers and Teaching Professions

didaktik med inriktning mot lärararbete och lärarprofession

språkdidaktik

Language Education

pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)