Facilitating cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region

• Denna rapport är den andra rapporten i forskningsprojektet. Institutionella hinder och möjligheter tillsamordning (Nordic Transport infrastructure planning. Institutional barriers andopportunities for coordination) (2021–2023). Syftet med NORDINFRA är att öka kunskapen om gränsöverskridande transportinfrastruktur i Norden genom att identifiera hinder för gränsöverskridande transportinfrastruktur, peka påmöjligheter och föreslå åtgärder för att underlätta planering av gränsöverskridande transportinfrastruktur. Projektet, som har finansierats av Trafikverket, har letts av Nordregio, och genomförts av forskare från Nordregio och Umeå universitet.I den första rapporten, "Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region - An introduction" (2023) gavs en bakgrund och fördjupning av hur gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering bedrivs inom ramen för de olika planeringssystemen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, samt vilken roll den nordiska och EU-kontexten spelar. Den här andra och sista rapporten i projektet bygger på empiri från intervjuer i tre fallstudier av infrastrukturprojekt i tidiga skeden; den fasta HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör, järnvägsförbindelsen Stockholm–Oslo, och länken från Mo i Rana, via Hemavan och Umeå, över Kvarken till Vasa. I intervjuerna med intressenter från fallstudieprojekten har vi ställt frågor om hur de ser på formella och informellahinder för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, och hur dessa hinder skulle kunna överbryggas. De båda rapporterna är komplementära. Precis som skrivbordsstudierna i den första rapporten visade, bekräftar intervjuerna att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering involverar många aktörer på olika administrativa nivåer, från ministerier och transportmyndigheter på den nationella nivån, till regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer, privata företag och lobbygrupper. Intervjuerna visar också att den nationella nivån och regeringarna har en särskilt central roll då dessa i stor utsträckning sätter ramarna och på så sätt påverkarde övriga aktörernas agerande. Även om våra resultat visar stora utmaningar för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, har vi även fått exempel på framgångsrika planeringsinsatser och förslag på åtgärder för att ytterligare utveckla transportplaneringen över nationsgränserna. Utmaningarna har sammanfattats i sju nyckelområden:Att acceptera att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering är komplextAtt ha förståelse för att den nationella planeringen förtransportinfrastruktur har en nyckelrollAtt hantera bristen på tydliga uppdrag och mandat för gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringAtt systematiskt dela information och kunskap omtransportinfrastrukturplaneringAtt beakta att gränsöverskridande transportinfrastruktur när allt kommer omkring är en fråga om prioritieringarAtt involvera regionala och andra intressenter i den gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringenAtt lära hantverket om hur man samarbetar kring gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringDen främsta potentialen för att förbättra gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering i Norden är beroende av att de nationella regeringarna i högre grad prioriterar det nordiska politiska samarbetet inom transportinfrastruktur. För att utveckla det nordiska samarbetet kring transportinfrastruktur, ska vikten av tydliga mandat och uppdrag inte underskattas. Även om regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer och andra aktörer är viktiga kan de inte ersätta de nationella myndigheternas centrala roll.Genom att skapa en gemensam nordisk kunskapsbas om transportflödena i det nordiska transportsystemet, transportsystemets funktionssätt och om hur investeringar i transportinfrastruktur i ett land påverkar flödena i de andra nordiska länderna, skulle den samlade kunskapsnivån kunna höjas. Denna skulle också kunna fungera som en gemensam nordisk plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bas och för att utveckla strukturer för fördjupat samarbete kring bl.a. gemensamma analysverktyg. Sammantaget bedöms dessainsatser kunna bidra till att underlätta den nordiska gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringen och till att utveckla ett transportsystem som gynnar de nordiska länderna och Norden som helhet.

• This report is the second report in the research project titled NORDINFRA –“Nordic transport infrastructure planning – institutional barriers andopportunities for coordination” (2021-2023). The aim of NORDINFRA is to increase knowledge about cross-border transportinfrastructure planning in the Nordic countries by identifying barriers, highlighting opportunities and proposing measures to facilitate the planning of cross-border transport infrastructure. The project has been financed by the Swedish Transport Administration. It was led by Nordregio and carried out by researchers from Nordregio and Umeå University. NORDINFRA –“Nordic transport infrastructure planning – institutional barriers andopportunities for coordination” The first report, Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region – An introduction(2023) provided background information and in-depth insight into how cross-border transport infrastructure planning is shaped by the different planning systems in Denmark, Finland, Norway and Sweden and by the Nordic and EU context. This report is based on empirical data from three case studies of infrastructure projects in early phases, namely the fixed HH link between Helsingborg and Helsingør, the Stockholm-Oslo rail link, and the link from Mo i Rana, via Hemavan and Umeå, across the Kvarken Strait to Vaasa. In interviews with stakeholders from these regions, we asked how they view formal and informal barriers to the development of cross-border transport infrastructure and how these barriers could be reduced. The two reports are complementary. As the desk studies in the first report showed, the interviews confirm that cross-border transport infrastructure planning involves many players at different levelsof government, from national ministries and transport authorities through toregions, municipalities, cross-border organisations, private companies and lobbygroups. However, the interviews in the case study areas also show that governments at the national level have a central role and that their actions are pivotal as they largely shape the framework and influence the actions of the other players. Although our findings show that cross-border transport infrastructure planning poses major challenges, we also found examples of successful planning efforts and proposals for measures to enhance transport planning across national borders. The challenges have been summarised and grouped into seven key areas:Recognising the complexity of cross-border transport infrastructure planningUnderstanding that transport infrastructure planning at the national government level plays a key roleAddressing the lack of clear assignments/mandates to perform cross-border transport infrastructure planningSharing information and knowledge on transport infrastructure planning in a systematic wayAcknowledging that cross-border transport infrastructure is ultimately a matter of priorityInvolving regional and other stakeholders in cross-border transport infrastructure planningLearning the “craftsmanship” of cooperation in cross-border transportinfrastructure planningThe main potential for improving cross-border transport infrastructure planning in the Nordic countries lies in the interest of the national governments in prioritising Nordic political cooperation in the field of transport infrastructure.The importance of clear assignments and mandates from the political leaders to the national transport authorities to work on and enhance cooperation should not be underestimated. Although regions, municipalities, cross-border organisations and other players are important actors, they cannot replace the national authorities. By creating a common Nordic knowledge base on the Nordic transport system's flows, its functioning and how investments in transport infrastructure in one country affect flows in the other Nordic countries, the overall level of knowledge would be raised. A joint Nordic knowledge base could also serve as a common Nordic platform for the exchange of knowledge and experiences and for developing structures for in-depth cooperation on matters such as common analytical tools. All in all, such a knowledge base can be expected to contribute tof acilitating Nordic cross-border transport infrastructure planning and the development of a transport system that benefits all countries and the Nordic Region as a whole.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Nationalekonomi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economics (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Studier av offentlig förvaltning (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Public Administration Studies (hsv//eng)

Nyckelord

Nordic transport infrastructure planning

The Swedish Transport Administration

Sweden

Norway

Denmark

Finland

Nordic Region

Cross-border transport planning

Norden

Nordisk transportinfrastrukturplanering

infrastrukturplannering

transporter

Gränsöverskridande transportplanering

Sverige

Trafikverket

Norge

Danmark

Finland

Kvarken

E12

Stockholm-Oslo

HH-förbindelsen

nationalekonomi

Economics

statskunskap

political science

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)